2  1 James Broom Lynne debuterade
   2  2 1963 i London med The Trigon
   2  3 och fick gener¡sa lovord av kritiken,
   2  4 som tillskrev honom en 'anmÁrkningsvÁrd
   2  5 kraft'.+ Ja, man tar
   2  6 ju gÁrna i en smula nÁr man varsnar
   2  7 nªgot som liknar ett l¡fte.+
   2  8 Pinter Ár vÁl den som Lynne
   2  9 nÁrmast stªr i skuld till.+ Pª samma
   2 10 sÁtt som kubismen i mªlarkonsten
   2 11 gav upphov till seglivade
   2 12 hybridformer < egentligen naturalistiska
   2 13 bilder som stramats upp
   2 14 med en viss kubisering av formerna
   2 15 < tycks det absurda dramat
   2 16 fÁrga av sig pª pjÁser som i grund
   2 17 och botten Ár realistiskt koncipierade.+
   2 18 I mera traditionell dramatik
   2 19 h¡r det till konventionerna att man
   2 20 pª nªgot sÁtt definierar personerna
   2 21 och deras situation innan spelet
   2 22 kommer igªng.+ Det g¡r inte
   2 23 Lynne.+ Vi fªr ingenting veta om
   2 24 de tvª mÁnnen som sitter pª var
   2 25 sin sida om frukostbordet i ett
   2 26 dystert rum m¡blerat bland annat
   2 27 med en gunghÁst och en vapenrock
   2 28 pª en provdocka.+ De Ár
   2 29 pª semester, sª smªningom f¡rstªr
   2 30 man att de Ándª Ár hemma hos
   2 31 sig.+ I stÁllet f¡r att tala om vilken
   2 32 livssituation de bªda befinner
   2 33 sig i lªter f¡rfattaren oss uppleva
   2 34 den direkt, och den Ár sªpass egenartad
   2 35 att st¡rre delen av pjÁsen
   2 36 gªr ªt till det.+ Basil och Arthur
   2 37 Ár bªda ett slags flyktingar frªn
   2 38 verkligheten och mÁnniskors gemenskap,
   2 39 hÁnvisade till varandra
   2 40 i ett f¡rhªllande av irriterat beroende.+
   2 41 Basil Ár en mÁnniska som
   2 42 skulle passat f¡rtrÁffligt i Tyskland
   2 43 pª trettiotalet, nu och hÁr
   2 44 Ár han snarast ett vªrdfall: en hysterisk
   2 45 vªldsromantiker som kompenserar
   2 46 sin livsoduglighet med
   2 47 hjÁltedr¡mmar, sarkasmer och ursinniga
   2 48 utbrott.+ Alf Nilsson spelar
   2 49 honom utan f¡rmildrande omstÁndigheter
   2 50 som en outhÁrdlig person
   2 51 < det Ár konsekvent och pª
   2 52 sitt sÁtt styvt gjort, men samtidigt
   2 53 mªste det vara fel att g¡ra honom
   2 54 sª rÁtlinjigt enkelspªrig: nªgot
   2 55 intresse b¡r han Ándª vÁcka
   2 56 hos ªskªdaren.+ Nu blir han uppjagat
   2 57 demonisk pª ett litet melodramatiskt
   2 58 sÁtt och sªpass otrevlig
   2 59 att man bara lÁngtar efter att
   2 60 bli kvitt hans sÁllskap.+ John Harryson
   2 61 Ár hans vÁn, ocksª ett psykologiskt
   2 62 sÁrfall: mannen som aldrig
   2 63 vuxit ur scoutuniformen, en
   2 64 snÁll, beskÁftig och pueril individ
   2 65 som tjÁnar den beundrade kamraten
   2 66 med gnat och undergivenhet.+
   2 67 Hustruns roll med andra ord, men
   2 68 ingen skugga av homosexualitet
   2 69 Ár antydd.+ F¡rfattaren har tvÁrtom
   2 70 f¡rt in en flicka i handlingen
   2 71 < Mabel, spelad av Birgitta Stahre.+
   2 72 Oskuld, ensam och oerfaren dras
   2 73 hon till det bisarra paret av medkÁnsla
   2 74 och sÁllskapsbehov; den ene
   2 75 dr¡mmer om att vara hennes f¡rstªende
   2 76 vÁn, den andre om att ta
   2 77 henne brutalt, men mer Án dr¡mmar
   2 78 blir det inte.+ Birgitta Stahre
   2 79 g¡r henne mjukt och enkelt, en
   2 80 icke ¡verbegªvad instinktvarelse
   2 81 som kÁnner sig fram i livet utan
   2 82 ansprªk pª att begripa sª mycket
   2 83 av det.+
   2 84 Dessa tre skulle rÁcka till f¡r
   2 85 att formera en klassisk triangel.+
   2 86 Men Lynne tÁnker sig den geometriska
   2 87 figuren litet annorlunda.+
   2 88 En tredje man, Charles, dyker upp
   2 89 och slªr sig ned i Basils och
   2 90 Arthurs lya.+ Kent Andersson har
   2 91 tagit hand om honom och gjort
   2 92 en typisk Kent Andersson-figur av
   2 93 honom, och den fungerar f¡rtrÁffligt.+
   2 94 Med en gªtfull, orubblig och
   2 95 lÁtt f¡rsmÁdlig ¡verlÁgsenhet nÁstlar
   2 96 han sig in hos de tvª urspªrade
   2 97 livsoduglingarna, ¡vertar kontrollen
   2 98 av kollektivet och f¡rf¡r
   2 99 till sist Mabel.+ F¡ljden blir en
   2100 krasch, Arthur och Basil bryter
   2101 upp efter respektive en oÁndlighet
   2102 av f¡rorÁttat gnÁll och ett maktl¡st
   2103 drªpf¡rs¡k.+ NÁr Charles blir ensam
   2104 med Mabel skickar han, ¡dsligt
   2105 bister, ivÁg henne.+ Allra sist
   2106 stªr han borta vid provdockan med
   2107 en ¡lflaska i nÁven och ser pª
   2108 publiken.+
   2109 Just i den situationen, i den
   2110 blicken, tyckte jag mig < i sista
   2111 ¡gonblicket < fª en glimt av
   2112 Lynnes avsikt med sin pjÁs.+ Men
   2113 det var sª dags dª.+ Nªgonting mªste
   2114 ha hÁnt med den < i ¡versÁttningen
   2115 eller i regin < som fªtt
   2116 den att tappa tonen.+ Aspelin drar
   2117 ut tempot som om han ville lªta
   2118 en atmosfÁr osa ut i salongen och
   2119 ge publiken rum f¡r egna tankar.+
   2120 Han tÁnjer ut vissa pauser ¡ver
   2121 det rimligas grÁns < sª som man
   2122 kan g¡ra om det redan Ár tillrÁckligt
   2123 uppladdat pª scenen.+ Men
   2124 det blev aldrig uppladdat.+ Det finns
   2125 f¡r litet koncentration i texten, f¡r
   2126 mycket ord f¡r att tystnaden skulle
   2127 tala.+ Nªgonstans innanf¡r allt detta
   2128 ligger det kanske en bra pjÁs
   2129 inlindad.+ Man fªr inte tag pª den,
   2130 och till sist har man bara trªkigt.+
   3  1 En brittisk expert uttalade 1910
   3  2 som sin mening att den ¡vre
   3  3 effektgrÁnsen f¡r motorer f¡rmodligen
   3  4 skulle komma att ligga mellan
   3  5 100 och 200 axelhÁstkrafter.+
   3  6 Femtio ªr senare (i dec 1959) antydde
   3  7 tekniske direkt¡ren Anders
   3  8 Linde1n vid G¡taverken att varvets
   3  9 nya typ av dieselmotor torde komma
   3 10 upp till en effekt pª bortªt
   3 11 27.000 hk och detta uttalande konkretiserades
   3 12 f¡rra ªret, dª G¡taverken
   3 13 levererade en 12cylindrig
   3 14 motor som utvecklar 26.400 hk.+
   3 15 Redakt¡r Ture Rinman har i sin
   3 16 bok The story of an engine tagit
   3 17 dessa bªda uttalanden som utgªngspunkt
   3 18 i ett kapitel om vad
   3 19 framtiden kan tÁnkas innebÁra.+
   3 20 Rinman f¡rs¡ker inte definitivt
   3 21 rycka undan f¡rlªten utan han
   3 22 menar snarare att hÁr ¡ppnar sig
   3 23 nÁstan oÁndlighetsperspektiv.+ Man
   3 241kan vÁl tolka hans intentioner sª nÁr han f¡rsÁkrar
   3 242att det inte Ár
   3 25 nªgon utopisk tanke att ªstadkomma
   3 26 ett dieselmaskineri med en propeller
   3 27 f¡r ett tankfartyg pª 500.000
   3 28 ton (preliminÁra ritningar till en
   3 29 sªdan bjÁsse har faktiskt dragits
   3 30 upp).+ Dieselmotorn har hittills
   3 31 hÁngt fint med i den accelererande
   3 32 utvecklingen av fartygsstorlekarna
   3 33 och f¡rfattaren synes vara ganska
   3 34 ¡vertygad om att den inte heller
   3 35 i framtiden skall komma pª efterkÁlken.+
   3 36 Samtidigt pªpekar han att
   3 37 Áven om kommande enheter av
   3 38 enormt format inte skulle utrustas
   3 39 med dieslar sª har Ándª dieseltillverkarna
   3 40 fullt upp att g¡ra f¡r
   3 41 lªnga tider pª den redan vunna
   3 42 marknaden.+
   3 43 The story of an engine Ár en
   3 44 g¡taverksbok men skildringen har
   3 45 inte stannat inom ramen av detta
   3 46 varv utan har blivit till en betydligt
   3 47 bredare motorhistorik.+ G¡taverken
   3 48 har emellertid goda skÁl
   3 49 att blicka tillbaka och i dagens
   3 50 hªrda konkurrenslÁge Ár det vÁl
   3 51 heller ingen som sÁtter sitt ljus
   3 52 under ena skÁppo.+ Faktum Ár att
   3 53 G¡taverken Ár en av pionjÁrerna
   3 54 ifrªga om dieselmotorns utveckling,
   3 55 varvet har satsat allt hªrdare
   3 56 pª denna tillverkningsgren och det
   3 57 Ár nu drygt 25 ªr sedan det levererade
   3 58 sin f¡rsta huvudmotor av
   3 59 egen konstruktion.+ Vidare kan
   3 60 noteras att varvet 1963 levererade
   3 61 motorer med en sammanlagd effekt
   3 62 pª omkring 250.000 AHK, vilket
   3 63 torde vara den h¡gsta produktionssiffra
   3 64 som nªgon enskild verkstad
   3 65 uppnªdde nÁmnda ªr.+
   3 66 1912 skedde dieselmotorns egentliga
   3 67 genombrott som framdrivningsmaskineri
   3 68 till sj¡ss och namnet
   3 69 Selandia har blivit symbolen f¡r
   3 70 begynnelsen av denna era.+ Det var
   3 71 detta ªr som det danska ostasiatiska
   3 72 kompaniet bestÁllde systerfartygen
   3 73 Selandia och Fionia hos
   3 74 Burmeister & Wain, och de utrustades
   3 75 med 8-cylindriga dieselmotorer.+
   3 76 Selandia blev den f¡rstf¡dde
   3 77 tvillingen och dÁrmed gick ocksª
   3 78 detta namn till hÁvderna.+ Tre ªr
   3 79 senare undertecknade dªvarande
   3 80 chefen f¡r G¡taverken dr Hugo
   3 81 Hammar ett avtal, som gav hans
   3 82 varv rÁtt att bygga B & Wmotorerna
   3 83 pª licens.+ Vi
   3 84 skall inte hÁr f¡rs¡ka att rÁkna
   3 85 upp alla milstolparna under
   3 86 den lªnga vÁgen fram till G¡taverkens
   3 87 ¡verladdade Largebore-motor
   3 88 och varvets eget automationssystem,
   3 89 men ett namn till mªste
   3 90 nÁmnas, nÁmligen civilingenj¡r
   3 91 John Olsson, som i sj¡fartskretsar
   3 92 f¡r det mesta kallades f¡r MotorOlle.+
   3 93 En fÁrgstark och energisk
   3 94 herre, som f¡rfattaren med all rÁtt
   3 95 Ágnat ett sÁrskilt kapitel.+ Han
   3 96 konstruerade G¡taverkens f¡rsta
   3 97 egna motor, som placerades i det
   3 98 norska fartyget Dicto.+ Att det verkligen
   3 99 blev en stabil och effektiv
   3100 konstruktion kan varvet visa papper
   3101 pª < ett brev under jubileumsªret
   3102 frªn rederiet, som f¡rsÁkrade
   3103 att motorn alltjÁmt fungerade
   3104 tillfredsstÁllande.+
   3105 Det Ár en svªr uppgift att skriva
   3106 en bok av detta slag, det kan lÁtt
   3107 bli ett torrt dokument, men Ture
   3108 Rinman har ªstadkommit en livfull
   3109 och intressant skildring, som
   3110 kompletteras med goda illustrationer.+
   3111 NÁstan omÁrkligt sugs sakuppgifterna
   3112 in i ens medvetande
   3113 och det skulle inte vara ¡verraskande
   3114 om boken anammades i lÁroanstalter
   3115 med motorlÁra pª schemat.+
   5  1 Ett fÁrdigt hem i paket utg¡r
   5  2 mªnga nygifta amerikanska familjers
   5  3 f¡rsta bohag.+ Paketen innehªller
   5  4 inte bara m¡bler utan ocksª
   5  5 ljusarmaturer och tavlor att
   5  6 hÁnga pª vÁggarna.+ I de stora varuhusen
   5  7 finns sªdana fÁrdiga hempaket
   5  8 att k¡pa till priser som startar
   5  9 vid 99 dollar och 90 cent.+
   5 10 Amerikanen Ár i regel yngre Án
   5 11 svensken nÁr han gifter sig och
   5 12 dÁri ligger givetvis en del av f¡rklaringen
   5 13 till att dessa billiga heminredningar
   5 14 har en stor marknad.+
   5 15 En annan viktig orsak Ár sÁkert
   5 16 att k¡p och slÁng-mentaliteten i
   5 17 USA ocksª nªtt m¡belmarknaden.+
   5 18 De nygifta k¡per sina f¡rsta m¡bler
   5 19 i avsikt att om nªgra ªr dª familjens
   5 20 ekonomi f¡rbÁttrats slÁnga
   5 21 ut de gamla m¡blerna och k¡pa helt
   5 22 nytt.+
   5 23 En svensk bes¡kare f¡rvªnas ¡ver
   5 24 hur annorlunda den amerikanska
   5 25 instÁllningen till det egna hemmet
   5 26 och tingen dÁr Ár Án vad som Ár
   5 27 vanligt hÁr hemma.+ Amerikanen
   5 28 slªr sÁllan rot pª en plats f¡r gott.+
   5 29 Stiger inkomsten b¡rjar genast s¡kandet
   5 30 efter ett nytt hem belÁget
   5 31 i ett omrªde dominerat av inkomsttagare
   5 32 i ungefÁr samma l¡neskikt.+
   5 33 Amerikanen byter lÁtt upp
   5 34 frªn hus och grannar och flyttar
   5 35 dit hans samhÁllsstÁllning krÁver.+
   5 36 Flyttningen i USA sker dock inte
   5 37 bara inom storstadsomrªdenas olika
   5 38 socialt graderade omrªden.+ Ett
   5 39 pªtagligt inslag i den amerikanska
   5 40 situationen utg¡r folkvandringen
   5 41 vÁsterut.+ Kalifornien tar varje dag
   5 42 emot omkring 1.000 nya invandrare.+
   5 43 Detta betyder inte att nªgot
   5 44 lika stort antal flyttlass varje dag
   5 45 rullar ¡ver grÁnsen.+ $terigen finner
   5 46 man att tingen omkring honom
   5 47 betyder litet kÁnslomÁssigt f¡r amerikanen.+
   5 48 Han sÁljer det mesta av
   5 49 bohaget i ¡ster och k¡per helt nytt
   5 50 pª den plats han kommer till.+
   5 51 Hem i paket Ár inte bara en
   5 52 vara som sÁljs till unga familjer
   5 53 och andra med begrÁnsade ekonomiska
   5 54 resurser.+ Heminredning Ár
   5 55 inte nªgot stort intresse i USA
   5 56 och fª hem bÁr personlig prÁgel.+
   5 57 I h¡gre inkomstskikt sker k¡pet
   5 58 av paket i hem kanske inte direkt
   5 59 i standardf¡rpackning frªn ett varuhus.+
   5 60 IstÁllet vÁnder sig familjen
   5 61 till en interior decorator.+ Dessa
   5 62 heminredningsexperter svarar f¡r
   5 63 en betydande del av den amerikanska
   5 64 m¡belf¡rsÁljningen.+ En del
   5 65 av dem Ár knutna till varuhusens
   5 66 m¡belavdelningar men flertalet Ár
   5 67 egna f¡retagare.+ Pª uppdrag lÁmnar
   5 68 de f¡rslag till fullstÁndig inredning
   5 69 av ett hem.+ Kunden kan i
   5 70 speciella utstÁllningslokaler som
   5 71 heminredningsexperterna tillsammans
   5 72 disponerar fª se de m¡bler
   5 73 som f¡reslªs ingª i hemmet.+ Men
   5 74 det lÁr f¡rekomma att heminredningsexperten
   5 75 fªr ordern: Ge vªrt
   5 76 hus en helt ny inredning medan vi
   5 77 Ár i Europa.+ Och han fªr fria hÁnder!+
   5 78 Sannolikt diskuteras dock vilken
   5 79 stil inredningen skall gª i.+ Det
   5 80 skall nÁmligen samtidigt sÁgas att
   5 81 kunskapen om skilda m¡belstilar
   5 82 och epoker Ár lªngt st¡rre i USA
   5 83 Án vad den vanligen Ár i Sverige.+
   5 84 Och man inreder sitt hem i en
   5 85 konsekvent stil vare sig denna Ár
   5 86 fransk provinsiell, tidig amerikansk,
   5 87 mexikansk eller rentav modern
   5 88 skandinavisk.+ Stilmedvetandet tycks
   5 89 vara sª starkt att det helt avhªller
   5 90 frªn djÁrva experiment i stilblandning,
   5 91 som annars mycket vÁl
   5 92 kan ge goda resultat.+
   5 93 Beroendet av heminredningsexperter
   5 94 kan vittna om bristande tilltro
   5 95 till den egna smaken.+ Hellre
   5 96 Án att riskera att avsl¡ja sig med
   5 97 smakl¡shet vÁljer amerikanen ett
   5 98 opersonligt men garanterat smakmedvetet
   5 99 hem ªt sig, valt ªt honom
   5100 f¡r sk¡na dollar av heminredningsexperten
   5101 frªn den dominerande
   5102 prestigesoffan till minsta
   5103 askkopp.+ Kanske ger detta samtidigt
   5104 f¡rklaringen till varf¡r han
   5105 med sª litet saknad bryter upp
   5106 frªn ett hem f¡r att skapa sig ett
   5107 annat.+ Det har aldrig varit hans
   5108 eget verk mer Án ett hotellrum.+
   6  1 Det internationella samarbetets
   6  2 ªr, som 1965 kallas f¡r
   6  3 att hedra F¡renta Nationernas
   6  4 20-ªrsjubileum, b¡rjade inte
   6  5 sÁrskilt lysande.+ Det var f ¡ si
   6  6 och sª med samarbetet redan
   6  7 under det gªngna ªrets sista dagar
   6  8 bªde i sÁkerhetsrªdet och i
   6  9 generalf¡rsamlingen.+
   6 10 Efter tre veckors f¡rbittrad
   6 11 debatt om Kongo antog generalf¡rsamlingen
   6 12 enhÁlligt en kompromiss
   6 13 vilken, som ett ryskt
   6 14 ordsprªk sÁger, mÁttade ulvarna
   6 15 men lÁt mÁnniskorna slippa
   6 16 undan helskinnade.+ Det var alltid
   6 17 nªgot, att det ¡verhuvudtaget
   6 18 gick att enas.+ All verksamhet
   6 19 inom FN som inom politik
   6 20 i allmÁnhet baseras ju i stort
   6 21 sett pª kompromisser.+ De 22 anklagande
   6 22 nationerna plus Sovjetunionen
   6 23 fick finna sig i att
   6 24 inte fª Belgien och USA brÁnnmÁrkta
   6 25 som angripare f¡r sin humanitÁra
   6 26 rÁddningsaktion.+ Kompromissen
   6 27 ledde dock inte Kongo
   6 28 ett enda steg nÁrmare en l¡sning.+
   6 29 Snarare tvÁrtom.+ Resolutionen
   6 30 b¡rjar med att beklaga 'den senaste
   6 31 tidens hÁndelser' i Kongo,
   6 32 men lÁsaren fªr sjÁlv avg¡ra om
   6 33 dÁrmed menas Ghanas, Algeriets
   6 34 och F¡renade arabrepublikens
   6 35 intervention i inb¡rdeskriget i
   6 36 Kongo eller den belgiskamerikanska
   6 37 rÁddningsaktionen.+
   6 38 Sedan lÁmnar resolutionen
   6 39 den politiska verkligheten och
   6 40 krÁver att fientligheterna skall
   6 41 instÁllas och 'de utlÁndska legotrupperna'
   6 42 dragas tillbaka.+ Detta
   6 43 varken kan eller vill statsminister
   6 44 Tshombe inlªta sig pª, sª
   6 45 lÁnge Ghana, Algeriet och Nassers
   6 46 Egypten fortsÁtter att f¡rse
   6 47 rebellerna med vapen, f¡rrªd
   6 48 och instrukt¡rer.+ De tre lÁnderna
   6 49 tycks snarare avse att intensifiera
   6 50 sin intervention Án att
   6 51 instÁlla hjÁlpen.+ Tshombe kan
   6 52 helt enkelt inte undvara sina
   6 53 vita legosoldater, de enda som
   6 54 hittills lyckats omdana centralregeringens
   6 55 odisciplinerade soldater
   6 56 till nªgot ens i riktning av
   6 57 en operativ militÁr styrka, som
   6 58 under ledning av vita officerare
   6 59 kan hªlla rebellerna stªngen.+
   6 60 Tshombe har ocksª f¡rklarat att
   6 61 han inte kan instÁlla striden, sª
   6 62 lÁnge de tre intervenerande
   6 63 makterna fortsÁtter sitt st¡d.+ Ett
   6 64 vapenstillestªnd under dessa
   6 65 omstÁndigheter skulle < sÁrskilt
   6 66 om legosoldaterna droges tillbaka
   6 67 < betyda en sª avg¡rande
   6 68 f¡rstÁrkning f¡r rebellerna att
   6 69 centralregeringen lika gÁrna
   6 70 kunde packa ihop genast.+ I det
   6 71 verklighetsfrÁmmande sprªk
   6 72 som sÁkerhetsrªdet talar existerar
   6 73 den ghanaiskalgerisk-egyptiska
   6 74 interventionen ¡verhuvudtaget
   6 75 inte, och Tshombes legosoldater
   6 76 f¡rd¡mes pª grund av
   6 77 sin vita hudfÁrg < alltsª av rasskÁl.+
   6 78 Slutligen uppdrages ªt Organisation
   6 79 of African Unity att hªlla
   6 80 ett ¡ga pª utvecklingen och
   6 81 rapportera till sÁkerhetsrªdet.+
   6 82 Det kan lªta rimligt, men man
   6 83 gl¡mmer tydligen att OAU visat
   6 84 en fullstÁndig brist pª handlingsf¡rmªga
   6 85 i Kongofrªgan och
   6 86 att detta var en av huvudorsakerna
   6 87 till att den ¡verhuvudtaget
   6 88 framlades f¡r sÁkerhetsrª-det.+ I generalf¡rsamlingen
   6 89 var det
   6 90 inte stort bÁttre.+ Den f¡rsta
   6 91 punkten pª dagordningen var att
   6 92 vÁlja ordf¡rande.+ Men innan
   6 93 man kunde utlysa nªgot val
   6 94 mªste frªgan om ryssarnas rÁtt
   6 95 att vÁlja klaras av.+ Enligt
   6 96 stadgans artikel 19 f¡rlorar medlemmarna
   6 97 sin r¡strÁtt i f¡rsamlingen
   6 98 om de i tvª ªr resterat
   6 99 med betalningarna.+ Sª var fallet
   6100 med Sovjetunionen och ett
   6101 antal andra kommunistiska stater,
   6102 som vÁgrar att betala sin
   6103 andel av rÁkningarna f¡r FNaktionerna
   6104 i Palestina och Kongo,
   6105 dÁrf¡r att de menar att aktionerna
   6106 beslutats i strid med stadgan.+
   6107 Det fanns dock mªnga som
   6108 var betÁnksamma mot att ta
   6109 ifrªn Sovjet dess r¡strÁtt < vilket
   6110 amerikanerna krÁvde < eftersom
   6111 ryssarna hotat att i sª
   6112 fall dra sig ur FN, vilket kunde
   6113 sÁtta organisationens existens pª
   6114 spel.+ Detta var onekligen en bªde
   6115 listig och raffinerad, ja effektiv
   6116 l¡sning, eftersom alla b¡jde sig
   6117 f¡r den.+ TillvÁgagªngssÁttet
   6118 vÁckte dock stark kritik inte
   6119 minst bland delegationerna sjÁlva.+
   6120 Det var ju rena maskopin,
   6121 ty i sjÁlva verket var det ju
   6122 ett val, fast det inte kallades sª.+
   6123 Mªnga fann det rentut sagt ovÁrdigt
   6124 generalf¡rsamlingen att ta
   6125 sin tillflykt till sªdana knep f¡r
   6126 att rykta sitt vÁrv.+ Det fanns
   6127 en stark kÁnsla av att detta skadat
   6128 FN:s prestige ute i vÁrlden.+
   6129 Men ingen hade haft nªgot annat
   6130 att f¡reslª.+ Det vÁrsta Ár dock att betalningskrisen
   6131 inte kommit
   6132 ett tuppfjÁt nÁrmare sin l¡sning.+
   6133 Sovjetunionen och USA hªller lika
   6134 envetet fast vid sina of¡renliga
   6135 ªsikter och under det nya
   6136 ªret har krisen utvidgats genom
   6137 att ocksª de Gaulles Frankrike
   6138 sedan 1 januari Ár efter med
   6139 betalningen pª grund av liknande
   6140 synpunkter som ryssarna.+ Det
   6141 finns inte mycket hopp om att
   6142 situationen blir stort annorlunda
   6143 nÁr f¡rsamlingen m¡ts igen
   6144 den 18 januari, och mycket lÁngre
   6145 Án sª kan man inte uppskjuta
   6146 de olika omr¡stningarna.+
   6147 Man mªste dÁrf¡r vara f¡rberedd
   6148 pª en ¡ppen konflikt mellan
   6149 Sovjetunionen och Frankrike
   6150 ª ena sidan, USA och ¡vriga
   6151 vÁstmakter ª den andra.+ Liksom
   6152 England och de flesta andra
   6153 lÁnder i vÁster bem¡dar sig
   6154 vªra nordiska lÁnder att finna
   6155 en medelvÁg men bereder sig att
   6156 sluta upp vid F¡renta staternas
   6157 sida om det blir omr¡stning om
   6158 r¡strÁtten.+ Stadgans artikel 19
   6159 betraktas som bindande och det
   6160 skulle vara alltf¡r demoraliserande
   6161 att blunda f¡r dess klara
   6162 ordalydelse, bara f¡r att den
   6163 inte passar tvª cyniska stormakters
   6164 syften.+
   6165 En helt annan sak Ár om det
   6166 blir m¡jligt f¡r USA att fª den erforderliga
   6167 majoriteten att ta
   6168 ifrªn ryssarna och fransmÁnnen
   6169 r¡strÁtten i f¡rsamlingen.+ SÁrskilt
   6170 bland de nya och underutvecklade
   6171 medlemsstater, som i
   6172 dag har den absoluta majoriteten
   6173 i f¡rsamlingen rªder stark fruktan
   6174 f¡r konsekvenserna av att
   6175 gª emot ryssarna.+ Avg¡randet
   6176 kommer under alla f¡rhªllanden
   6177 att trÁffas med helt liten r¡st¡vervikt
   6178 och det finns i dag
   6179 mªnga som anser att det blir
   6180 svªrare f¡r amerikanerna att
   6181 uppnª n¡dig majoritet nu i januari
   6182 Án om de trumfat igenom
   6183 en omr¡stning pª ett tidigare stadium.+
   6184 Hur det Án gªr lovar utvecklingen
   6185 i b¡rjan av jubileumsªret
   6186 f¡ga gott f¡r samarbetet under
   6187 'det internationella samarbetets ªr".+
   6188 I en fªfÁng f¡rhoppning att nª
   6189 fram till en l¡sning av denna s k
   6190 betalningskris hade man uppskjutit
   6191 f¡rsamlingens b¡rjan till 10 december.+
   6192 Dª detta inte hjÁlpte funderade
   6193 man ut ett finurligt trick:
   6194 man valde ny ordf¡rande med
   6195 acklamation och uppsk¡t valet av
   6196 vice ordf¡randen och de olika utskotten
   6197 till efter julferierna.+ Under
   6198 mellantiden h¡lls den s k generaldebatten,
   6199 under vilken de enskilda
   6200 delegationerna redog¡r f¡r
   6201 sin syn pª de olika problemen,
   6202 utan att nªgon omr¡stning sker.+
   6203 Det var emellertid ett val som
   6204 inte kunde uppskjutas, eftersom det
   6205 mªste Ága rum f¡re ªrets utgªng.+
   6206 Det gÁllde nya icke permanenta
   6207 medlemmar av sÁkerhetsrªdet.+ F¡r
   6208 tre av de fyra lediga platserna klarade
   6209 man sig pª liknande sÁtt som
   6210 vid valet av ordf¡rande i f¡rsamlingen:
   6211 man enades i all vÁnskaplighet
   6212 om att Holland, Uruguay
   6213 och malajsien skulle rycka in i rªdet.+
   6214 Men till det fjÁrde mandatet fanns
   6215 tvª kandidater och trots ivriga bem¡danden
   6216 lyckades man varken
   6217 fª Mali eller Jordanien att uppge
   6218 sin kandidatur.+
   6219 I denna vªnda hittade f¡rsamlingens
   6220 nya uppfinningsrike ordf¡rande
   6221 Alex Quaison-Sackey frªn
   6222 Ghana pª en 'l¡sning'.+ I stÁllet f¡r
   6223 ett val f¡ranstaltade han vad som
   6224 kallats en 'sk¡nhetstÁvlan'.+ En efter
   6225 en kallade han in ordf¡randena
   6226 f¡r de enskilda delegationerna
   6227 till sitt privata kontor.+ HÁr gav
   6228 han dem en lapp med de fem namnen,
   6229 Holland, Uruguay, malajsien,
   6230 Mali och Jordanien och ett kuvert.+
   6231 Delegationsledaren satte dÁrefter
   6232 kryss vid de fyra namn han f¡redrog,
   6233 lade lappen i kuvertet och
   6234 stoppade detta i en urna.+ Efterªt
   6235 f¡rklarade Quaison-Sackey att f¡rsamlingen
   6236 f¡redragit Jordanien.+
   6237 Ingen sade emot honom och dÁrmed
   6238 accepterade f¡rsamlingen denna
   6239 osedvanliga procedur som uttryck
   6240 f¡r sin ªsikt.+
   7  1 Det ger nªgot av f¡rklaringen
   7  2 till Birgit WÁrnl¡fs enorma kapacitet,
   7  3 men det Ár ingen patentl¡sning.+
   7  4 MÁnniskor har olika s¡mnbehov
   7  5 och vem som helst kan inte
   7  6 g¡ra natten till dag.+ Men de flesta
   7  7 mammor vet att den tidpunkt dª
   7  8 himmelsk tystnad lÁgrar sig ¡ver
   7  9 hemmet Ár idealisk f¡r varje sorts
   7 10 jobb som inte ingªr i de dagliga
   7 11 ruting¡romªlen.+ #r man dª lycklig
   7 12 nog att klara sig med mindre
   7 13 s¡mn Án de kanoniserade ªtta timmarna
   7 14 sª kan man faktiskt fª en
   7 15 del gjort.+ Vilket bland annat Birgit
   7 16 WÁrnl¡f bevisat.+
   7 17 Hon har ofta fªtt epitetet 'den
   7 18 f¡rsta kvinnliga' placerat framf¡r
   7 19 sina olika yrkesbeteckningar: hon
   7 20 var den f¡rsta kvinnliga scendekorat¡ren,
   7 21 den f¡rsta kvinnliga filmarkitekten,
   7 22 den f¡rsta kvinnliga
   7 23 scenchefen (pª Lisebergs cabarethall,
   7 24 dÁr de utlÁndska artisterna
   7 25 med h¡jda ¡gonbryn och ansikten
   7 26 som frªgetecken presenterades f¡r
   7 27 basen < ett fruntimmer!).+ Hon
   7 28 kan hundra hantverkares jobb och
   7 29 har fªtt g¡ra dem, f¡r nÁr det
   7 30 inte finns tillrÁckligt med mªlare
   7 31 och snickare eller dekorationss¡mmerskor
   7 32 sª mªste ju nªgon hoppa
   7 33 in.+ Denna nªgon Ár f¡r det mesta
   7 34 Birgit WÁrnl¡f.+
   7 35 Hennes f¡rÁldrar ville att hon
   7 36 skulle utbilda sig till teckningslÁrarinna,
   7 37 ett ordentligt och tryggt
   7 38 yrke f¡r en flicka med konstnÁrliga
   7 39 anlag.+ De skickade henne dÁrf¡r
   7 40 till Tekniska skolan i Stockholm
   7 41 (f¡regªngare till Konstfack)
   7 42 dÁr fr¡ken Afzelius mycket snart
   7 43 kom underfund med att teckningslÁrarinna
   7 44 tÁnkte hon i alla fall inte
   7 45 bli.+ I stÁllet startade hon en atelje1
   7 46 f¡r handtryckta tyger och klÁnningar,
   7 47 gjorde stor succe1 och sªlde
   7 48 bªde till NK och PUB.+ Men bestÁllningarna
   7 49 h¡ll pª att vÁxa den
   7 50 unga designern ¡ver huvudet, hon
   7 51 komponerade och tryckte och slet
   7 52 tills hon h¡ll pª att kollapsa.+ Dª
   7 53 bestÁmde hon sig f¡r att bli skªdespelerska
   7 54 i stÁllet.+
   7 55 < Det Ár kanske inte mªnga som
   7 56 vet att jag har en riktigt gedigen
   7 57 skªdespelarutbildning att falla tillbaka
   7 58 pª, skrattar Birgit WÁrnl¡f,
   7 59 men jag gick tre ªr som elev pª
   7 60 Lorensbergsteatern, och f¡r att
   7 61 kunna f¡rs¡rja mig under denna
   7 62 tid sprang jag hos Knut Str¡m i
   7 63 dekorverkstaden och hjÁlpte till.+
   7 64 F¡rutom Knut fanns det bara en
   7 65 mªlare, sª jag fick jobba med allt:
   7 66 jag var springflicka, handrÁckning,
   7 67 lÁrling och hjÁlpreda i st¡rsta allmÁnhet.+
   7 68 Det var hªrt och slitsamt,
   7 69 men sª nyttigt < jag har verkligen
   7 70 fªtt lÁra mig yrket frªn grunden.+
   7 71 < Efter elevªren fick jag engagemang
   7 72 som skªdespelerska bl a
   7 73 pª Folkan, och tro mig eller inte
   7 74 sª var kritiken bªde vÁlvillig och
   7 75 uppmuntrande.+ Men jag mªtte Ándª
   7 76 haft pª kÁnn att det hÁr inte
   7 77 var nªgot yrke f¡r mig.+ Jag hade
   7 78 luktat pª f¡r mycket mªlarfÁrg och
   7 79 sªgspªn i Knut Str¡ms verkstad,
   7 80 och dessutom skulle jag just gifta
   7 81 mig.+ Eftersom ett fortsatt skªdespelande
   7 82 hade inneburit engagemang
   7 83 vid andra stÁders teatrar besl¡t
   7 84 jag mig f¡r att slª in pª nªgot
   7 85 annat.+ Sª blev det allt det hÁr i
   7 86 stÁllet.+
   7 87 Allt det hÁr: 1.500 scenbilder pª
   7 88 400 teaterdekorer, en orÁknelig rad
   7 89 restauranger, skolor, sjukhus,
   7 90 ªlderdomshem, socialbyrªer och
   7 91 barnkrubbor.+ #ven kyrkor; bland
   7 92 annat blev hon tillkallad f¡r fÁrgsÁttning
   7 93 i Domkyrkan vid senaste
   7 94 restaureringen.+
   7 95 NÁtterna Ár visserligen bra arbetstid,
   7 96 men inte heller de Ár
   7 97 oÁndliga.+ Med ett barnbarn i knÁet
   7 98 satt Birgit WÁrnl¡f f¡rra ªret och
   7 99 gjorde skisser f¡r Stadsteatern,
   7100 klockan fem morgon efter morgon.+
   7101 Cirka 30 ªr tidigare satt hon i en
   7102 taxi och instruerade maken, HT:s
   7103 Herbert WÁrnl¡f, om alla detaljer
   7104 inf¡r kvÁllens genrep pª Soldaten
   7105 Svejk, dÁr hon hade 16 olika scenbilder
   7106 och en enda paus pª den
   7107 tekniskt primitivt utrustade gamla
   7108 Folkan.+ Taxin var pª vÁg till KK,
   7109 nªgra timmar tidigare hade den
   7110 blivande modern ringt till ¡verlÁkaren
   7111 och frªgat om det inte fanns
   7112 nªgra medel att uppskjuta f¡rlossningen.+
   7113 Han hade skrattat hjÁrtligt.+
   7114 < Soldaten Svejk stªr fortfarande
   7115 pª en sÁrskild piedestal i
   7116 mitt minne, inte bara dÁrf¡r att
   7117 den Ár f¡rknippad med min dotters
   7118 f¡delse utan ocksª dÁrf¡r att det
   7119 blev ett avg¡rande steg framªt.+ En
   7120 av recensenterna skrev att jag
   7121 lyckats g¡ra nªgot 'enkelt och vÁsentligt'
   7122 och de orden har sedan
   7123 blivit ett slags motto f¡r mig.+
   7124 < Ta bort allt krafs, allt som
   7125 inte fyller nªgon funktion, som
   7126 man lika gÁrna kan vara utan <
   7127 koncentrera pª det som Ár enkelt
   7128 och vÁsentligt.+ Det gÁller teaterdekor,
   7129 det gÁller pª alla andra omrªden
   7130 lika mycket.+
   7131 Birgit WÁrnl¡f har Ánnu aldrig
   7132 s¡kt ett jobb, det Ár uppgifterna
   7133 som har s¡kt henne.+ F¡r ett ªr sedan
   7134 debuterade hon som operadekorat¡r
   7135 med Eugen Onegin, fick
   7136 fin press och fortsatta anbud frªn
   7137 Storan.+
   7138 Annars Ár Stadsteatern hennes
   7139 huvudsakliga arbetsgivare, men
   7140 hon har bara bundit sig f¡r ett
   7141 visst antal pjÁser och har fria hÁnder
   7142 att dÁrut¡ver Ágna sig ªt andra
   7143 ting.+ Som t ex att fÁrgsÁtta turbiner
   7144 och maskinhallar f¡r @resundsverken
   7145 i Malm¡ < ett anbud
   7146 som fl¡g pª henne medan hon semestrade
   7147 i sin stuga i Abbekªs
   7148 pª Skªnes sydkust.+
   7149 Hennes och familjens stadigvarande
   7150 postadress Ár sedan 25
   7151 ªr tillbaka Billdal, dÁr hon och
   7152 Herbert bor i en kajuta pª ett
   7153 berg.+ Frªn vardagsrummet ser man
   7154 hav ªt tvª hªll, i brasan sprakar det
   7155 r¡tt och varmt, pª spiselhyllan stªr
   7156 en skªl med blanka Ápplen och
   7157 pª bordet sherry och r¡ktyg.+ Det
   7158 Ár ett hem som i h¡g grad
   7159 besitter Ándamªlsenlighetens sk¡nhet.+
   7160 Mªnga gÁster har fªtt njuta av
   7161 den, bªde tillfÁlliga bes¡kare och
   7162 lªngliggare.+ De sistnÁmnda Ár inte
   7163 sª fª som man skulle kunna tro
   7164 efter att ha fªtt en inblick i vÁrdinnans
   7165 arbetsvillkor.+
   7166 Men effektivitet och medmÁnsklighet
   7167 Ár tack och lov inga of¡renliga
   7168 egenskaper och under de
   7169 30-tal ªr som Birgit WÁrnl¡f fungerat
   7170 som scenchef pª Liseberg
   7171 har hon dÁr hunnit med ett avsevÁrt
   7172 och helt frivilligt kuratorsjobb.+
   7173 Hemma hos henne har utlÁndska
   7174 artister, insjuknade i
   7175 blindtarms- och hjÁrnhinneinflammation
   7176 eller bara helt enkelt vilsna
   7177 och bortkomna, blivit nerbÁddade,
   7178 omsk¡tta och utvilade.+
   7179 Hon har en liten gÁststuga f¡r
   7180 detta Ándamªl, och ibland har det
   7181 hÁnt att hon inte hunnit varsko
   7182 familjen att man fªtt en ny gÁst i
   7183 huset.+ Vilket lÁrt dess ordinarie invªnare
   7184 att inte ringa pª polis om
   7185 det pl¡tsligt dyker upp ett skÁggigt
   7186 ansikte utanf¡r k¡ksf¡nstret
   7187 och ber att fª lªna en halv liter
   7188 mj¡lk till frukost.+
   8  1 En svensk dans¡r, kÁnd ¡ver
   8  2 tre kontinenter, Ár i all tysthet i
   8  3 fÁrd med att revolutionera den
   8  4 engelska teatern.+ Yat Malmgren Ár
   8  5 namnet.+
   8  6 Yat Malmgren, eller Gert som
   8  7 han kallades i hemstaden GÁvle, Ár
   8  8 en av de ledande krafterna bakom
   8  9 en nu ett ªr gammal teaterskola
   8 10 i London kallad Drama Centre.+
   8 11 Namnet kan synas pretenti¡st; faktum
   8 12 Ár emellertid att skolan Ár lika
   8 13 unik som ide1erna bakom den.+ Siktet
   8 14 Ár instÁllt pª f¡rnyelse.+ Mr
   8 15 Malmgren sÁger inte utan tillfredsstÁllelse
   8 16 att hans f¡rkunnelse redan
   8 17 har hunnit uppr¡ra ªtskilliga sinnen.+
   8 18 I styrelsen sitter nªgra medlemmar
   8 19 av den tongivande, yngre teaterhierarkin
   8 20 i England: Peter
   8 21 Brook, Peter Hall, Kenneth Tynan.+
   8 22 LÁrarna, som Yat Malmgrens medrektor,
   8 23 Shakespeareregiss¡ren
   8 24 John Blachtley, Ár alla aktivt engagerade
   8 25 i Londons teaterliv.+
   8 26 Det mÁrkligaste med Drama
   8 27 Centre Ár emellertid dess treªriga
   8 28 undervisningsprogram, som omfattar
   8 29 de tre stora systemen: den
   8 30 franska skolans enligt Vieux Colombier,
   8 31 den moderna tyska skolans
   8 32 och Rudolf von Labans samt
   8 33 Stanislavskis.+ Det Ár med Laban
   8 34 som Yat Malmgren kommer in i
   8 35 bilden.+
   8 36 Mr Malmgren, som Ár 48 ªr
   8 37 gammal, var en av de f¡rsta i Sverige
   8 38 att anamma den moderna dansens
   8 39 ide1er och 1939 vann han en
   8 40 guldmedalj vid dansolympiaden i
   8 41 Bryssel.+ Han engagerades av Joosbaletten,
   8 42 bes¡kte Amerika och
   8 43 stannade i Rio de Janeiro mellan
   8 44 1940 och 1947.+ Yat Malmgren och
   8 45 modern dans blev synonymer i
   8 46 Sydamerika.+ Efter ett kort bes¡k i
   8 47 Skandinavien 1947 har han varit
   8 48 bosatt i London.+
   8 49 Av avg¡rande betydelse f¡r honom
   8 50 blev m¡tet i England med
   8 51 Mona Inglesby och The International
   8 52 Ballet.+ Yat Malmgren fick ett
   8 53 stipendium f¡r att under tvª ªr
   8 54 studera den klassiska tekniken och
   8 55 skapa en syntes mellan den och
   8 56 den moderna.+ Han studerade bl a
   8 57 under Egorova, blev solist i International
   8 58 Ballet och gjorde under
   8 59 denna tid allt vad den klassiska
   8 60 repertoaren har av karaktÁrsroller.+
   8 61 Efter en 'olycka' i Svansj¡n var
   8 62 han beredd att ge upp sin karriÁr,
   8 63 men lyckligtvis b¡rjade han undervisa
   8 64 och det blir kanske pª detta
   8 65 fÁlt, som han kommer att skapa
   8 66 sitt livsverk.+
   8 67 Yat Malmgrens andra stora m¡te
   8 68 var med Labans ide1er.+ Laban och
   8 69 hans medarbetare William Carpenter,
   8 70 en industriman som ¡vergav
   8 71 sitt borgerliga liv f¡r att kunna
   8 72 Ágna sig ªt teatern, s¡kte analysera
   8 73 r¡relsens lagar.+ Mr Malmgren stod
   8 74 dem mycket nÁra under deras arbete
   8 75 i England och nÁr Carpenter
   8 76 dog efterlÁmnade han till den
   8 77 svenske dans¡ren stora mÁngder av
   8 78 mestadels oordnade papper, som
   8 79 blev grunden till det fortsatta arbetet.+
   8 80 Laban hade haft sin st¡rsta betydelse
   8 81 inom dansen, men Yat
   8 82 Malmgrens uppfattning var att arvets
   8 83 st¡rsta potentiella tillÁmpningsomrªde
   8 84 lªg inom teatern.+ Laban
   8 85 och Carpenter var teoretikerna,
   8 86 som med vetenskapliga metoder
   8 87 f¡rs¡kte l¡sa r¡relsens problematik;
   8 88 Yat Malmgren har gªtt vidare
   8 89 och av deras system bildat inte en
   8 90 'metod', utan snarare en fast definierad
   8 91 formel med vilkens hjÁlp
   8 92 skªdespelaren kan uttrycka sªvÁl
   8 93 den inre r¡relsen som kroppens.+
   8 94 Laban<carpenter<malmgren
   8 95 har inf¡rt en helt ny terminologi i
   8 96 teaterarbetet.+ Deras nyckelord Ár
   8 97 'r¡relse'; de talar om 'tanke',
   8 98 'sensitivitet', 'emotion' och 'intuition'
   8 99 som 'energier'.+ I olika kombinationer
   8100 ger dessa energier 96
   8101 'energiproduktioner'.+
   8102 Yat Malmgren har enorma dossierer
   8103 med grafiska framstÁllningar
   8104 av dessa grundsatser, som ur
   8105 praktisk synpunkt skulle kunna
   8106 f¡rklaras pª detta sÁtt: Varje situation
   8107 krÁver av skªdespelaren inte
   8108 bara r¡st utan r¡relse.+ #ven den
   8109 inre r¡relsen Ár av st¡rsta betydelse.+
   8110 R¡sten Ár bara en del av
   8111 skªdespelarens kropp.+ R¡relsen
   8112 mªste bidra till sannast m¡jliga uttryck
   8113 av en given situation.+ FullstÁndig
   8114 kontroll av kroppen Ár en
   8115 f¡rutsÁttning f¡r framgªng och Mr
   8116 Malmgren ger dÁrf¡r sina elever
   8117 ett stort mªtt av ren kroppstrÁning.+
   8118 Drama Centre Ár en utveckling
   8119 av Yat Malmgrens tidigare verksamhet
   8120 som lÁrare och det Ár ingen
   8121 ¡verdrift att pªstª att han Ár pª
   8122 vÁg att bli en institution i engelskt
   8123 teaterliv.+ Inte bara har han undervisat
   8124 pª nªgra av de frÁmsta teaterskolorna
   8125 som Central School for
   8126 Speach and Drama och Royal
   8127 School of Dramatic Art; skªdespelare
   8128 str¡mmade till hans r¡relseklasser
   8129 och han har redan 500 f d
   8130 elever spridda ¡ver den engelska
   8131 teatern, mªnga av dem stora l¡ften.+
   8132 Hans frÁmste elev hittills Ár
   8133 Sean Connery < 'James Bond'
   8134 alltsª < som under sin elevtid
   8135 tackade nej till stora filmkontrakt
   8136 f¡r att kunna fortsÁtta utbildningen.+
   8137 Connery tog i stÁllet smªroller
   8138 pª studentteatrarna i Oxford och
   8139 Cambridge och i TV f¡r ¡vnings
   8140 skull.+ Andra Malmgren-elever Ár
   8141 Diane Cilento, Tony Richardson,
   8142 Peter Brook och Patricia Neal.+
   8143 Numera sysslar Yat Malmgren <
   8144 liksom skolan i ¡vrigt < endast
   8145 med nyb¡rjare och i fjÁrran hÁgrar
   8146 mªlet att en gªng kunna sÁtta
   8147 upp en egen teater dÁr de nya
   8148 ide1erna skall tillÁmpas.+
   8149 Drama Centre har tre terminer
   8150 om 12 veckor vardera och ªrsavgiften
   8151 Ár 240 pund plus 15 kr per
   8152 dag f¡r uppehÁllet.+ Norge har redan
   8153 stipendier f¡r elever som vill
   8154 studera vid Drama Centre och Yat
   8155 Malmgren hoppas att han ocksª
   8156 skall kunna fª ta emot svenska
   8157 teaterstuderande.+
   8158 Intresserade Ár vÁlkomna att
   8159 skriva till Drama Centre, The Secretary,
   8160 1 Belsize Avenue, London
   8161 N.W. 3.+ England.+ Det b¡r tillÁggas
   8162 att treªrskursen f¡ljs av ett ªr med
   8163 praktisk tillÁmpning.+
   8164 Yat Malmgren hoppas kunna
   8165 skapa en trupp av sina bÁsta elever
   8166 f¡r att turnera med dem pª kontinenten.+
   9  1 Det Ár tvª ting att sÁga om
   9  2 Michel Fermauds Match och
   9  3 bªda Ár till banalitet sjÁlvinlysande:
   9  4 1) pjÁsen Ár ett filmmanus
   9  5 n¡dtorftigt kamouflerat som teater,
   9  6 2) den fordrar i sina tvª roller
   9  7 ett par virtuosa publikknipare och
   9  8 dessutom ett hÁnsynsl¡st tempo.+
   9  9 De framgªngar de enligt uppgift
   9 10 sk¡rdat i Paris torde bero pª att
   9 11 dessa sistnÁmnda fordringar uppfyllts.+
   9 12 Styckets chanser i G¡teborg
   9 13 Ár till dels fotade pª en scen dÁr
   9 14 den manliga huvudrollen, mªlvakt
   9 15 i franska landslaget, rªkar i extas
   9 16 ¡ver en ask Ákta g¡teborgska
   9 17 dubbar till fotbollsskorna.+
   9 18 F¡rfattaren hade f¡r ¡vrigt kunnat
   9 19 vÁlja som titel pª sin pjÁs antingen
   9 20 Mussets En d¡rr mªste vara
   9 21 ¡ppen eller stÁngd eller m¡jligen
   9 22 Sartres StÁngda d¡rrar.+ Det handlar
   9 23 nÁmligen i stor utstrÁckning
   9 24 om en d¡rr och en nyckel till
   9 25 den d¡rren.+ Sagda d¡rr ¡ppnas i
   9 26 f¡rsta scenen av en i chapeauclaque
   9 27 och vit scarf skrudad herre,
   9 28 som bÁr en flicka i brudsl¡ja
   9 29 ¡ver tr¡skeln, slÁnger henne pª
   9 30 sÁngen och sÁger klÁ av dig.+ Det
   9 31 Ár friska tag.+ Men flickan Ár inte
   9 32 riktigt med pª noterna och om en
   9 33 stund f¡rstªr man varf¡r.+ Hon har
   9 34 visserligen varit gift med mªlvakten
   9 35 Andre1, men hon Ár ocksª skild
   9 36 frªn honom, och det Ár en helt
   9 37 annan kille hon skulle gift sig med,
   9 38 nÁr hon blev kidnappad av sin
   9 39 f¡re detta man.+ Hon vill ut < sÁger
   9 40 hon.+
   9 41 Denna pikanta situation interfolieras
   9 42 med ideliga tillbakablickar
   9 43 pª det f¡rflutna.+ Sªdant Ár hur
   9 44 enkelt som helst pª film; pª teatern
   9 45 Ár det jobbigare.+ Birgitta Pettersson
   9 46 och G¡te Fyhring fªr med
   9 47 jÁmna mellanrum bryta spelet, dyka
   9 48 bakom en d¡rr och slÁnga pª
   9 49 sig eller ta av sig nªgot, hastigt
   9 50 stÁda undan eller plocka fram rekvisita,
   9 51 inta position och knÁppa pª
   9 52 spelet igen.+ Det hÁnder i ett k¡r,
   9 53 och sammanlagt Ár det inte nªgon
   9 54 sª liten del av speltiden som gªr ªt.+
   9 55 De g¡r det flinkt nog, men de skulle
   9 56 beh¡va vara rena taskspelare
   9 57 f¡r att fª det hela att l¡pa med
   9 58 ¡nskvÁrd smidighet. 111xbgyez1OVBX%SSET
   9 59 + Det Ár @VER HUVUDTAGET INGA SM$
   9 60 KRAV SOM ST#LLS P$ AKT@RERNA.+
   9 61 De skall hªlla reda pª alla vÁxlingarna
   9 62 och deras tillbeh¡r samtidigt
   9 63 som de mªste hªlla ªngan
   9 64 uppe i sin kÁrleksmatch mellan
   9 65 sÁngen och d¡rren som Ár stÁngd
   9 66 nÁr den skulle vara ¡ppen och ¡ppen
   9 67 nÁr den skulle vara stÁngd.+
   9 68 Och det mªste gª fort som fan <
   9 69 Fermauds roligheter Ár satta f¡r
   9 70 franskt tempo och f¡rlorar udden
   9 71 om de dras ut det allra minsta.+
   9 72 Hur mycket trÁning som Án ligger
   9 73 bakom sª stªr akt¡rerna pª premiÁren
   9 74 i alla fall vid loppets start, och
   9 75 kommer de inte upp i varv med en
   9 76 gªng sª har de alltid chansen att
   9 77 ¡ka undan f¡r undan under den
   9 78 fortsatta speltiden.+
   9 79 Bªda har sina svªrigheter att tas
   9 80 med.+ Birgitta Pettersson Ár pikant
   9 81 som brunett, och hon Ár f¡rtjusande
   9 82 att se pª.+ Men nÁr det gÁller antydandets
   9 83 teknik, det lÁtta spelet
   9 84 med snabba ¡vertoner, det dubbelbottnade
   9 85 och f¡rbiglidande, har hon
   9 86 en del att lÁra.+ Det blir sª prÁktigt
   9 87 rakt pª sak allting, ett spel
   9 88 i rejÁla heltoner med klara och
   9 89 hªrda anslag i replikerna och en
   9 90 mimik av ¡ppet redovisade kÁnslor.+
   9 91 Litet f¡r tydligt, helt enkelt <
   9 92 visst Ár denna Marie-There2se en
   9 93 f¡rtrÁfflig flicka, men hon skall vara
   9 94 det bakom en sl¡ja av koketteriets
   9 95 djÁvulskap.+
   9 96 G¡te Fyhring har spelat Álskare
   9 97 mot Birgitta Pettersson f¡rr, det
   9 98 var i Shurtleffs Se ditt rÁtta jag.+
   9 99 DÁr var han student och beatnik
   9100 och den intellektuella gamÁngstilen
   9101 passade honom f¡rtrÁffligt.+ Mªlvakten
   9102 Andre1 Ár en betydligt enklare
   9103 friskus med mera muskler Án
   9104 hjÁrna < en fransk version av den
   9105 typ som amerikanarna kallade heman
   9106 pª den tiden den var idealet.+
   9107 Fyhring fªr ersÁtta muskeltyngden
   9108 med vighet och den burdusa maskuliniteten
   9109 med en alert och slagfÁrdig
   9110 frÁckhet.+ Det gªr inte sª illa
   9111 < Áven om man mªnga gªnger saknar
   9112 en motsvarighet i replikerna
   9113 till den sjÁlvironiska spydighet som
   9114 Ár det mimiska m¡nster som skªdespelaren
   9115 faller tillbaka pª.+ Men
   9116 om bªda tvª gÁller det att man <
   9117 som en otªlig matchpublik < ville
   9118 ropa till dem: ¡ka, ¡ka, ¡ka!+
   9119 Claes Sylwander har gjort bªde
   9120 regi och dekor.+ Inte minst den
   9121 sistnÁmnda har han lagt ner kÁrlek
   9122 pª: en ganska flugig interi¡r
   9123 av en vindskupa som fortsÁtter ut
   9124 mot salongen i antydningar av parisiska
   9125 hustak.+ Regin Ár ett vanskligare
   9126 problem, Áven f¡r den beh¡vs
   9127 taskspelartag och det Ár m¡jligt
   9128 att alla bytena som motsvarar
   9129 fimens ¡vertoningar hade kunnat
   9130 arrangeras pª ett mera finurligt
   9131 och omvÁxlande sÁtt.+ Emellertid
   9132 b¡r fotbollsstaden G¡teborg < producent
   9133 av vÁrldens bÁsta dubbar
   9134 < ha fªtt nªgot att glÁdja sig ªt
   9135 pª teatern vid JÁrntorget.+ Fermaud
   9136 sjÁlv, som just varit i Stockholm
   9137 och sett premiÁren pª Lilla teatern,
   9138 hedrade Áven Folkans premiÁr med
   9139 sin nÁrvaro.+
  10  1 Tre sociologer h¡ll pª med ett
  10  2 forskningsprojekt vid ett f¡retag.+
  10  3 Pl¡tsligt br¡t en vild strejk
  10  4 ut och de tre var inte sena att
  10  5 gripa tillfÁllet i flykten.+ De f¡ljde
  10  6 strejken frªn f¡rsta ¡gonblicket
  10  7 med goda m¡jligheter att mitt under
  10  8 striden lyssna till motiv och argument
  10  9 frªn bªda lÁgren.+
  10 10 De resultat Joachim Israel kan
  10 11 redovisa i sin skrift Den vilda strejken
  10 12 Ár ¡verraskande och manar
  10 13 till eftertanke.+ Konflikten f¡ranleddes
  10 14 av missn¡je med ackordsÁttningen
  10 15 efter en teknisk f¡rÁndring
  10 16 i arbetsprocessen, ett problem
  10 17 som onekligen lÁtt kan leda till
  10 18 kontroverser mellan arbetare och
  10 19 f¡retagsledning.+ Men i detta fall
  10 20 trÁdde bristerna i de rent mÁnskliga
  10 21 relationerna i f¡rgrunden nÁr
  10 22 man s¡kte orsakerna till strejken.+ Gamla
  10 23 motsÁttningar mellan arbetsstudieavdelningen
  10 24 som tagit initiativet
  10 25 till f¡rÁndringarna och avdelningschefen
  10 26 pª verkstaden f¡rorsakade
  10 27 en mÁrklig passivitet.+ Ink¡rningen
  10 28 kontrollerades inte ordentligt,
  10 29 och de misstag man gjorde
  10 30 vid sjÁlva installeringen rÁttades
  10 31 inte till.+ En f¡rman vidtog dispositioner
  10 32 som f¡rvÁrrade situationen,
  10 33 utan att underrÁtta avdelningschefen,
  10 34 en tystlªten, hÁmmad
  10 35 man med kontaktsvªrigheter.+
  10 36 #ven bland arbetarna fanns latenta
  10 37 konflikter.+ Valet av ny ordf¡rande
  10 38 inom fackf¡reningen hade
  10 39 r¡jt vissa motsÁttningar och den
  10 40 som valts hade sin frÁmste konkurrent
  10 41 i en arbetare som knutits till
  10 42 arbetsstudieavdelningen och medverkat
  10 43 vid ackordsÁttningen.+ Ordf¡randen
  10 44 kunde eller ville inte
  10 45 upptrÁda pª ett sÁtt som skulle ha
  10 46 kunnat f¡rhindra eller f¡rkorta
  10 47 strejken.+ LÁgg dÁrtill att verkstÁllande
  10 48 direkt¡ren rÁtt ofta var borta
  10 49 frªn f¡retaget men samtidigt
  10 50 h¡gst obenÁgen att delegera nªgra
  10 51 av sina uppgifter till underordnade.+
  10 52 Kommunikationen mellan de
  10 53 h¡gre befattningshavarna skulle,
  10 54 hade han beordrat, ske skriftligen,
  10 55 och en kopia lÁggas pª hans bord
  10 56 som han kunde ta del av nÁr han
  10 57 kom tillstÁdes.+ Den
  10 58 vilda strejken tycks med
  10 59 andra ord mindre ha haft sitt upphov i
  10 60 motsÁttningar och konflikter mellan
  10 61 arbetare och f¡retagsledning Án
  10 62 i bristande kommunikation och i
  10 63 interna motsÁttningar sªvÁl inom
  10 64 arbetsledningen som inom den fackliga
  10 65 organisationen.+ I slutet av sin
  10 66 skrift stªr Joachim Israel till tjÁnst
  10 67 med en modell f¡r en organisationsstruktur
  10 68 som syftar till att reducera
  10 69 anledningarna till konflikter
  10 70 och motsÁttningar inom f¡retagen
  10 71 till ett minimum.+
  10 72 Israels fallstudie Ár en fÁngslande
  10 73 lÁsning men till den som skaffar
  10 74 boken f¡r att f¡rs¡ka identifiera
  10 75 f¡retaget kan meddelas att det inte
  10 76 ligger i vªrt land.+ Sªdant hÁnder inte hÁr.+
  12  1 Gaullismens stora problem Ár
  12  2 hur den skall ¡verleva general
  12  3 de Gaulle.+ Frªgan har naturligtvis
  12  4 lÁnge varit f¡remªl f¡r ingªende
  12  5 studium och blir under
  12  6 detta ªr rykande aktuell.+ I mars
  12  7 Áger kommunalval rum i Frankrike
  12  8 och det Ár dª ¡nskvÁrt att
  12  9 gaullisterna biter sig fast ordentligt
  12 10 i den kommunala administrationen
  12 11 < vilket de inte lyckats
  12 12 med tidigare < f¡r att fª ett gott
  12 13 utgªngslÁge inf¡r de dÁrefter f¡ljande
  12 14 valronderna.+ En av dessa
  12 15 Áger rum i slutet av 1965 och gÁller
  12 16 presidentvalet i vilket f¡r f¡rsta
  12 17 gªngen hela vÁljarkªren deltar.+
  12 18 Minst lika viktigt Ár emellertid valet
  12 19 till nationalf¡rsamlingen 1967.+
  12 20 Det Ár ocksª pª detta som gaullismen
  12 21 har siktet instÁllt.+
  12 22 Ingen vet Ánnu om de Gaulle
  12 23 g¡r sin kandidatur gÁllande i presidentvalet,
  12 24 men allt talar f¡r att
  12 25 sª blir fallet.+ Med st¡rsta sÁkerhet
  12 26 blir han i sª fall vald.+ Det
  12 27 Ár ocksª sannolikt, men inte alldeles
  12 28 sÁkert, att Georges Pompidou
  12 29 eller nªgon annan tÁnkbar gaullistkandidat
  12 30 gªr segrande ur presidentvalet,
  12 31 om han under valkampanjen
  12 32 erhªller de Gaulles st¡d.+
  12 33 Det Ár dÁremot h¡gst ovisst hur
  12 34 det gªr i valet till nationalf¡rsamlingen
  12 35 om drygt tvª ªr.+ Pª
  12 36 gaullistiskt hªll utesluter man inte
  12 37 att det egna partiet Union pour
  12 38 la Nouvelle Re1publique (UNR)
  12 39 kan f¡rlora den absoluta majoriteten
  12 40 i nationalf¡rsamlingen.+ I sª
  12 41 fall skulle en konflikt svªrligen
  12 42 kunna undvikas mellan den gaullistiske
  12 43 presidenten och den av
  12 44 oppositionen dominerade f¡rsamlingen.+
  12 45 F¡rfattningsenligt kan ett
  12 46 nytt allmÁnt val inte Ága rum f¡rrÁn
  12 47 ett ªr efter den nya f¡rsamlingen
  12 48 valts och de Gaulle kommer
  12 49 dª att vara 78 ªr.+ I den hÁndelse
  12 50 han, som alla vÁntar, vid den ªldern
  12 51 alltjÁmt Ár statschef kan han
  12 52 avgª och parallellt lªta hªlla nytt
  12 53 presidentval och nytt allmÁnt val
  12 54 till f¡rsamlingen vid Pont de la
  12 55 Concorde.+ Men han kan knappast
  12 56 Án en gªng stÁlla upp i presidentvalet
  12 57 och regimens kandidat l¡per
  12 58 i en sªdan situation en allvarlig
  12 59 risk att bli slagen.+ Och om de
  12 60 Gaulle inte sitter kvar i Elyse1epalatset
  12 61 1967 Ár det mycket troligt
  12 62 att regimen sopas bort om den
  12 63 f¡rlorar parlamentsvalet.+
  12 64 F¡ljaktligen ter det sig ur gaullistisk
  12 65 synpunkt logiskt att i god
  12 66 tid f¡re 1967 f¡rse de Gaulle med
  12 67 en officiell eftertrÁdare, d v s
  12 68 med en vice president, vilket f¡rutsÁtter
  12 69 en f¡rfattningsreform.+ Frªgan
  12 70 diskuteras sedan lÁnge i Elyse1epalatset.+
  12 71 Tidigare var generalen
  12 72 motstªndare till tanken dÁrf¡r
  12 73 att han ansªg att 'de Gaulle kan
  12 74 inte ha en stand-in' och dÁrf¡r att
  12 75 han ansªg det olÁmpligt att inrÁtta
  12 76 en post vars innehavare saknar
  12 77 ansvar och reella befogenheter.+
  12 78 General de Gaulle frapperades
  12 79 emellertid av hur vÁl den amerikanska
  12 80 f¡rfattningen fungerade efter
  12 81 mordet pª John F Kennedy.+
  12 82 En annan sak som gjort de Gaulle
  12 83 mer positivt instÁlld till inrÁttandet
  12 84 av en fransk vice presidentpost
  12 85 Ár att man pªmint honom om
  12 86 att 62 procent av vÁljarna r¡stade
  12 87 ja vid folkomr¡stningen 1962, som
  12 88 gÁllde f¡rfattningsreformen f¡r inf¡randet
  12 89 av folkvalda presidenter
  12 90 i Frankrike, medan bara 33 procent
  12 91 r¡stade f¡r gaullistpartiet vid
  12 92 valet till nationalf¡rsamlingen
  12 93 samma ªr!+
  12 94 Det rÁckte visserligen f¡r absolut
  12 95 majoritet, men regimerna n¡ts
  12 96 traditionellt snabbt i Frankrike
  12 97 och man kan inte rÁkna med ett
  12 98 lika gott valresultat 1967.+ Om de
  12 99 Gaulle dª har en vicepresident
  12100 vid sin sida kan han avgª under
  12101 f¡r regimen bÁsta m¡jliga villkor.+
  12102 Om valet blir en gaullistisk framgªng
  12103 har den till statschef upph¡jde
  12104 vice presidenten bara att ta
  12105 ¡ver.+ Skulle valet bli ett nederlag
  12106 kan han hªlla nyval ett ªr senare,
  12107 visserligen utan att pª nªgot sÁtt
  12108 vara sÁker pª att de ger ett bÁttre
  12109 resultat, men f¡rdelaktigare torde
  12110 gaullismen inte kunna lÁgga sina
  12111 kort.+ Det Ár tal om att en eventuell
  12112 fransk vice president, till
  12113 skillnad frªn f¡rhªllandet i USA,
  12114 skall kunna vara regeringsmedlem.+
  12115 DÁrmed undanr¡js alltsª det, enligt
  12116 de Gaulle, olÁmpliga i att vice
  12117 presidenten saknar befogenheter
  12118 och ansvar.+
  12119 Innan man pª allvar tar itu med
  12120 det allmÁnna valet om tvª ªr mªste
  12121 gaullismen vinna presidentvalet
  12122 i slutet av detta ªr.+ UtgªngslÁget
  12123 Ár gott.+ Den frÁmste oppositionskandidaten,
  12124 socialisten Gaston Defferre,
  12125 f¡r sedan ett ªr en kampanj
  12126 som tycks gª allt sÁmre.+ Han
  12127 motarbetas av bªde kommunisterna
  12128 och den konservativa oppositionen
  12129 till h¡ger om gaullismen och vÁcker
  12130 inte heller nªgon entusiasm bland
  12131 socialradikalerna och de katolska
  12132 folkrepublikanerna.+ Vad de senare
  12133 betrÁffar beror det till en betydande
  12134 del pª att han Ár protestant
  12135 och har en skilsmÁssa bakom sig.+
  12136 Defferre hÁmmas ocksª av att han
  12137 Ár en skral talare.+
  12138 Den ultrakonservative presidentkandidaten
  12139 Jean-Louis tixiervignancourt,
  12140 internationellt kÁnd
  12141 som OAS-ledarnas advokat, har
  12142 inga som helst utsikter att bli vald
  12143 och Ár vÁl medveten om det.+ Hans
  12144 mªl torde bara vara att ber¡va
  12145 gaullismen en del h¡gerr¡ster <
  12146 och att g¡ra reklam f¡r sig sjÁlv.+
  12147 Den tredje av de kandidater som
  12148 hittills anmÁlt sig, centermannen
  12149 Andre1 Cornu, Ár sª obetydlig att
  12150 han bara har kuriositetsintresse,
  12151 om ens det.+
  12152 F¡rmodligen kommer nªgon av
  12153 de hÁr nÁmnda kandidaterna att
  12154 dra sig ur leken under ªrets lopp
  12155 och andra att trÁda fram.+ Helt sÁkert
  12156 Ár naturligtvis att general de
  12157 Gaulle, eller nªgon av honom utsedd
  12158 'kronprins', representerar regimen
  12159 vid presidentvalet.+ Pª officiellt
  12160 hªll motser man det med
  12161 tillf¡rsikt, men samtidigt Ár man
  12162 vÁl medveten om att Áven en aldrig
  12163 sª stor seger i detta val sÁkrar
  12164 gaullismens m¡jligheter att ¡verleva
  12165 generalen och att det Ár mycket
  12166 m¡jligt att V:e republikens
  12167 existens sÁtts pª spel 1967.+ Gaullismen
  12168 Ár helt och hªllet general
  12169 de gaulles verk och den historiska
  12170 erfarenheten sÁger att starka mÁns
  12171 vÁlden i allmÁnhet faller med dem.+
  12172 General de Gaulle och mÁnnen
  12173 kring honom skyr inga anstrÁngningar
  12174 f¡r att det stramt gaullistiska
  12175 och aggressivt sjÁlvstÁndiga
  12176 Frankrike skall bli ett av de fªtaliga
  12177 undantagen frªn den regeln.+
  13  1 Detta Ár en ny metodik som vi
  13  2 kommit fram till efter ett tvªªrigt
  13  3 utvecklingsarbete, men nu skall
  13  4 man f¡rstªs inte inbilla sig att en
  13  5 elev efter de tolv dubbellektioner
  13  6 som kursen omfattar kommer ut
  13  7 hÁrifrªn helt fullfjÁdrad, framh¡ll
  13  8 professor Alvar Ellegªrd nÁr det nyupprÁttade
  13  9 sprªklaboratoriet vid Majorsgatan
  13 10 12 pª tisdagen demonstrerades.+
  13 11 Sprªkexperterna betraktar sªlunda
  13 12 denna institution nÁrmast som
  13 13 en kompletterande sektor i undervisningen
  13 14 och vid demonstrationen
  13 15 fick man bl a klart f¡r sig att
  13 16 uttalstrÁningen Ár synnerligen effektiv.+
  13 17 Vid upprÁttandet av sprªklaboratoriet
  13 18 har man dragit nytta av de
  13 19 erfarenheter som gjorts pª omrªdet,
  13 20 vid den engelska institutionen pª
  13 21 universitetet men ny Ár ide1n med
  13 22 de dubbla trÁningsbªsen.+ Detta arrangemang
  13 23 ger en intim och mÁnsklig
  13 24 prÁgel, f¡rhindrar kÁnslan av att
  13 25 man rªkat in i nªgon slags mekanisk
  13 26 fÁlla.+ Prof Ellegªrd menar sªlunda
  13 27 att det verkligen finns en viss
  13 28 risk f¡r att eleven blir liksom ¡vervÁldigad
  13 29 av en mekanisk utrustning,
  13 30 som han inte har m¡jlighet att pªverka.+
  13 31 Det torde ocksª bli en speciellt
  13 32 mjuk atmosfÁr i detta sprªklaboratorium
  13 33 genom att dÁr undervisas
  13 34 endast ett dussin elever i taget.+
  13 35 Kontakten mellan lÁrare och elever
  13 36 hªlles, nÁr det r¡r sig om ett sª
  13 37 litet elevantal, inte bara pª det mekaniska
  13 38 planet utan lÁrarna gªr dessutom
  13 39 runt i lokalen och hjÁlper tillrÁtta.+ Listen
  13 40 and repeat stªr som rubrik
  13 41 ¡ver denna verkligt tidsenliga sprªktrÁning
  13 42 och efter en helt kort stund
  13 43 med h¡rlurar och mikrofon mÁrker
  13 44 man att man sª smªtt nÁrmar sig
  13 45 det dÁr f¡red¡mliga uttalet.+ Man
  13 46 mªste dock akta sig f¡r att det skall
  13 47 bli tjatigt, sÁger experterna, och i
  13 48 varje fall skall eleven inte i b¡rjan
  13 49 ha mera Án en halv timmes dust i
  13 50 strÁck i sprªkbªset.+
  13 51 Professor Ellegªrd var nyligen ¡ver
  13 52 i USA och bes¡kte dÁrvid en rad
  13 53 skolor pª olika stadier, dÁr man inrÁttat
  13 54 sprªklaboratorier.+ Pª flera hªll
  13 55 kunde sk¡njas en viss besvikelse och
  13 56 detta berodde tydligen pª att man
  13 57 inte i f¡rvÁg utarbetat en speciell
  13 58 metodik.+ Man mªste bygga upp ett
  13 59 fast program innan man drar igªng
  13 60 i stort, poÁngterar prof Ellegªrd och
  13 61 vad som nu startats i G¡teborg fªr
  13 62 i viss mªn betraktas som f¡rs¡ksverksamhet.+
  13 63 Ledare F@R DET NYA sprªklaboratoriet,
  13 64 SOM DRIVES g¡teborgsstudenternas G¡teborgsstudenternas
  13 65 KURSVERKSAMHET, #R MR Gordon
  13 66 Evans, som studerat sprªklaboratorier
  13 67 i England och Norge och deltagit i
  13 68 programmeringskurser ledda av folkuniversitetet,
  13 69 dÁr sÁrskilt vuxenundervisningen
  13 70 blivit tillgodosedd.+
  13 71 Han har vidare medverkat vid utarbetande
  13 72 av sprªklaboratoriekurser
  13 73 r¡rande engelskt uttal vid G¡teborgs
  13 74 universitet.+
  13 75 Apparaturen bestªr av vanliga stereobandspelare
  13 76 med lite speciell utrustning.+
  13 77 Mikrofonerna Ár vad som
  13 78 pª facksprªket kallas f¡r aktiva, vilket
  13 79 innebÁr att man h¡r sin egen
  13 80 r¡st i h¡rlurarna.+
  14  1 Medan den med fartyg utom fÁrjetrafik
  14  2 importerade varumÁngden
  14  3 ¡kade frªn 1962 till 1963 med 9,5
  14  4 proc var ¡kningen av importen med
  14  5 lastbilar i fÁrjetrafik icke mindre Án
  14  6 43,5.+ Pª exportsidan ¡kade varutransporterna
  14  7 med fartyg utom fÁrjetrafiken
  14  8 med 8,2 proc medan lastbilstransporterna
  14  9 ¡ver fÁrjorna ¡kade
  14 10 med 20,4 proc.+
  14 11 Statistiska Centralbyrªn meddelar i
  14 12 en ¡versikt ¡ver varutrafiken med
  14 13 fartyg och f¡rdelningen pª transportsÁtt
  14 14 ªr 1963 att den i svenska hamnar
  14 15 lossade varumÁngden utom fÁrjegods
  14 16 frªn utlandet dª uppgick till
  14 17 27,6 milj ton medan motsvarande exportsiffra
  14 18 var 18,4 milj ton.+ Totalt
  14 19 lossades i svenska hamnar 35,9 milj
  14 20 ton varav 8,3 milj ton frªn inrikes
  14 21 ort.+ Den totala mÁngden lastat gods
  14 22 uppgick till 26,6 milj ton varav 8,2
  14 23 milj ton till inrikes ort.+
  14 24 De fyrtio st¡rsta hamnarna svarar
  14 25 f¡r 48,3 milj ton eller 77 proc av
  14 26 totalt lossade och lastade kvantiteter i
  14 27 svenska hamnar 1963.+ Deras andel i
  14 28 inrikes varutrafik var endast 63 proc.+
  14 29 De pª fartyg transporterade varukvantiteterna
  14 30 exkl fÁrjegodset uppgick
  14 31 till 92 proc av den totala inf¡rda
  14 32 godskvantiteten.+ LÁgger man
  14 33 dÁrtill de varor som kommit som
  14 34 fÁrjegods pª jÁrnvÁg eller lastbil
  14 35 stiger andelen f¡r fartygstransporterade
  14 36 varor till 98 proc.+ Utf¡rseln
  14 37 pª fartyg exkl fÁrjegods uppgick till
  14 38 52 proc av den totala utf¡rseln.+ InrÁknas
  14 39 fÁrjegodset stiger andelen till
  14 40 58 proc av hela utf¡rseln och jÁmstÁlles
  14 41 malmskeppningarna ¡ver Narvik
  14 42 med sj¡transporter frªn Sverige
  14 43 ¡kar andelen med fartyg utf¡rda varor
  14 44 till 97 proc av den totala godsmÁngden.+
  14 45 F¡r utrikestrafiken med lastbilar
  14 46 f¡religger ocksª ett intressant material.+
  14 47 Pªfallande Ár under 1963 en
  14 48 kraftig minskning av landsvÁgstransporterna
  14 49 med lastbil i varuutbytet
  14 50 med Finland.+ Pª importsidan intrÁdde
  14 51 sªlunda en minskning med icke
  14 52 mindre Án ca 58 proc medan minskningen
  14 53 pª exportsidan stannade vid
  14 54 ca 43 proc.+ Denna minskning mªste
  14 55 ªtminstone till en vÁsentlig del ses
  14 56 mot bakgrunden av den ¡kade fÁrjetrafiken
  14 57 ¡ver $lands hav, som medf¡rt
  14 58 att behovet att k¡ra ¡ver landgrÁnsen
  14 59 norr om Bottenviken minskat
  14 60 avsevÁrt.+
  14 61 Trots denna f¡rskjutning visar den
  14 62 totala lastbilstrafiken en ¡kning av
  14 63 godskvantiteterna med 14,5 proc f¡r
  14 64 importen och med 31,3 proc f¡r exporten.+
  14 65 I exporttrafiken till lands pª
  14 66 Norge dÁr virkestransporter torde ha
  14 67 spelat en stor roll har ¡kningen blivit
  14 68 icke mindre Án 50,5 proc.+ Den
  14 69 fÁrjeburna lastbilstrafiken ¡kade pª
  14 70 importsidan med 43,5 proc under 1963
  14 71 jÁmf¡rt med 1962 medan ¡kningen
  14 72 pª exportsidan blev 20,4 proc.+
  14 73 FÁrjetrafikens dominerande roll f¡r
  14 74 lastbilstrafiken framgªr av att den
  14 75 fÁrjeburna importen med lastbil under
  14 76 1963 uppgick till 526.438 (1962
  14 77 366.507) ton medan den totala transporten
  14 78 av importvaror med lastbil
  14 79 uppgick till 877.758 (761.929) ton.+ Pª
  14 80 exportsidan var den med lastbilar via
  14 81 fÁrjor transporterade kvantiteten
  14 82 504.504 (417.739) ton medan den totala
  14 83 lastbilstransporten uppgick till
  14 84 1.103.376 (839.793) ton.+ Sªsom tidigare
  14 85 nÁmnts visade lastbilstrafiken ¡ver
  14 86 landgrÁns en kraftig nedgªng pª
  14 87 Finland och sj¡nk pª importsidan till
  14 88 72.619 (170.557) ton och pª importsidan
  14 89 till 22.904 (40.071) ton.+ Pª importsidan
  14 90 uppgick med lastbil ¡ver
  14 91 landgrÁns transporterade varor frªn
  14 92 Norge till 273.701 (224.701) ton medan
  14 93 siffran f¡r exporten var 575.918
  14 94 (381.983) ton.+
  14 95 Man kan i sammanhanget erinra
  14 96 om, att lastbilstrafiken pª kontinenten
  14 97 Ár underkastad regleringar som
  14 98 bidrar att begrÁnsa lastbilarnas insats
  14 99 i den totala varutrafiken.+
  16  1 Bj¡rn Runeborg sitter pª en
  16  2 schÁslong mitt emot mig, halvt
  16  3 utanf¡r golvlampans ljuskrets.+ Vi
  16  4 befinner oss i det ena av de tvª
  16  5 rum han f¡rhyrt i en villa i M¡lnbo
  16  6 tvª och en halv mil sydvÁst om
  16  7 S¡dertÁlje.+ Han ser yngre ut Án
  16  8 pª fotografierna, f¡dd 1937, fªr jag
  16  9 veta, i Visby, dÁr han ocksª vÁxt
  16 10 upp.+ Fadern var officer, liksom flera
  16 11 generationer f¡re honom.+ Runeborg
  16 12 menar att traditionen och
  16 13 hªllningen i hemmilj¡n starkt prÁglat
  16 14 honom.+ 'FÁdernesland och
  16 15 plikttrohet fick jag i mig tidigt'.+
  16 16 Fadern tog varje ªr med honom
  16 17 till Krigsmans erinran.+ Det var
  16 18 h¡gtidligt: marscher och fanor.+ Krigsman
  16 19 skall frukta Gud och
  16 20 vara Konungen huld och trogen.+
  16 21 - - - Hans oavlªtliga strÁvan skall
  16 22 vara att vÁl bereda sig till krigets
  16 23 vÁrv.+
  16 24 Han drabbades av sockersjuka
  16 25 vid 18 ªr och vid m¡nstringen blev
  16 26 han ratad.+ Det fanns en kÁnsla av
  16 27 f¡rnedring i hans upplevelse av
  16 28 det.+
  16 29 En farbror till honom var flygofficer
  16 30 och st¡rtade 1941 ¡ver @stersj¡n.+
  16 31 Han var nazist, 'en fosterlÁndsk
  16 32 offermÁnniska < han har
  16 33 alltid f¡rf¡ljt mig'.+
  16 34 Innan det blev m¡rkt kunde vi
  16 35 genom f¡nstret pª gaveln se Lªngsj¡n
  16 36 ligga blank och m¡rk i vinterdiset.+
  16 37 Resan hit gick genom det
  16 38 tristaste decembervÁder, t¡, slask,
  16 391halvm¡rker mitt pª dagen.+ < Den stªlblanka
  16 392idealismen, offervÁsendet
  16 40 i officersmilj¡n har
  16 41 kanske hÁngt med i b¡ckerna, sÁger
  16 42 han tvekande.+ Denna
  16 43 idealism lªg emellertid i
  16 44 konflikt med helt andra ªskªdningssÁtt
  16 45 hos honom, stryker han
  16 46 under.+ Vid 13 ªr lÁste han Folke
  16 47 Fridells roman D¡d mans hand.+ DÁr
  16 48 m¡tte han helt andra vÁrderingar
  16 49 Án hemmilj¡ns.+ Hos Fridell kunde
  16 50 han se arbetarnas vÁrld inifrªn.+
  16 51 Och dÁr bed¡mdes samhÁllet, dess
  16 52 funktioner och institutioner pª ett
  16 53 helt annat sÁtt Án i hans hem.+ Han
  16 54 erfor boken som en indirekt kritik
  16 55 av hans eget och f¡rÁldrarnas liv.+
  16 56 @verhuvudtaget fann han under
  16 57 de f¡ljande ªren den egna milj¡n
  16 58 pª olika sÁtt sidobelyst och kritiskt
  16 59 analyserad i sk¡nlitteraturen.+ Han
  16 60 sªg b¡ckerna som ett frÁmmande
  16 61 korrektiv till det egna.+ Han upplevde
  16 62 motsÁttningen mellan litteraturen
  16 63 han lÁste och den borgerliga
  16 64 milj¡ han levde i som en personlig
  16 65 konflikt, tvª vÁrdesystem
  16 66 som m¡ttes med honom som valplats.+
  16 67 Han har alltid lÁst osystematiskt,
  16 68 f¡rklarar han, har dÁrf¡r
  16 69 svªrt att ange dominerande lÁsupplevelser.+
  16 70 Dagermans och Kafkas
  16 71 verk nÁmner han emellertid som
  16 72 viktiga erfarenheter under gymnasietiden.+
  16 73 Han tog studenten 1956.+ Det nÁrmast
  16 74 f¡ljande lÁsªret tillbragte han
  16 75 vid Aberdeens universitet, dÁr han
  16 76 studerade engelsk litteratur och
  16 77 nationalekonomi.+ Han hade den tiden
  16 78 inte minsta tanke pª att bli
  16 79 f¡rfattare, pªstªr han.+ Hemkommen
  16 80 igen b¡rjade han pª Handelsh¡gskolan,
  16 81 som han betecknar som
  16 82 'en djÁkla snobbinstitution, dÁr
  16 83 man sªg pª mÁnniskorna frÁmst
  16 84 som konsumenter eller som en
  16 85 massa som skulle reagera pª det
  16 86 eller det stimulit, reklamfraser och
  16 87 annat'.+ < #ven hÁr upplevde jag litteraturen
  16 88 som nªgot som slog ner
  16 89 frªn sidan.+ Den kommenterade den
  16 90 vÁrld jag levde i och avsl¡jade den.+
  16 91 Efter Handelsh¡gskolan fick han
  16 92 anstÁllning pª Saabs personalavdelning.+
  16 93 Han fick dÁr i uppdrag att
  16 94 g¡ra intervjuer med de anstÁllda
  16 95 om deras arbetsuppgifter f¡r att
  16 96 utr¡na hur deras l¡ner skulle sÁttas.+
  16 97 Pª nÁtterna skrev han sin f¡rsta
  16 98 roman, Utflykten.+ Innan det var
  16 99 klart om den var antagen av f¡rlaget
  16100 lÁmnade han Saab, fast besluten
  16101 att aldrig gª in i industrin
  16102 igen.+ < Storf¡retaget Ár nªgot sjÁlsd¡dande.+
  16103 Framtiden, det Ár 75 procent
  16104 av befolkningen i detta vÁldiga
  16105 och opersonliga maskineri, dÁr
  16106 endast ett f¡rsvinnande fªtal kan
  16107 ¡verblicka processen och veta nªgot
  16108 om den slutliga produkten.+ Att
  16109 vi fªr allt st¡rre f¡retag Ár ett
  16110 stort problem.+ MÁnniskorna kommer
  16111 inte att uppleva nªgon arbetsglÁdje
  16112 ...+
  16113 Om det sjÁlsd¡dande, om andligt
  16114 f¡rtryck, om individens
  16115 m¡jlighet att leva och utvecklas i
  16116 frihet, om det rÁtta sÁttet att leva
  16117 < om frªgor av denna art handlar
  16118 Runeborgs b¡cker.+ Hans f¡rfattarskap
  16119 har vÁxt upp ur personliga
  16120 erfarenheter, men det demonstrerar
  16121 inga l¡sningar, det Ár i sig
  16122 sjÁlvt ett f¡rs¡k till frig¡relse, representerar
  16123 pr¡vanden av olika
  16124 hªllningar, olika sÁtt att komma ut
  16125 ur beroenden och fram till 'ett
  16126 riktigt liv', dÁr personligheten Ár
  16127 fullt utvecklad och kÁrleken stÁlld
  16128 pª jÁmlik bog.+ < De mÁnniskor som s¡ker friheten
  16129 eller det riktiga livet startar
  16130 alltid i underlÁge, det finns alltid
  16131 nªgon i deras omgivning som dominerar
  16132 dem eller pªverkar dem,
  16133 sÁger han pª tal om den psykologiska
  16134 grundsituationen i sina romaner.+
  16135 Man kan g¡ra en schematisk och
  16136 grov uppdelning av personerna i
  16137 Bj¡rn Runeborgs b¡cker i levande
  16138 sjÁlar och d¡da.+ Det Ár en smula
  16139 missvisande kanske, men sjÁlva
  16140 f¡rhªllandet att en sªdan uppdelning
  16141 ter sig nªgot sª nÁr rimlig
  16142 att genomf¡ra visar hur starkt accentuerat
  16143 det moraliska draget, frªgan
  16144 om det rÁtta sÁttet att leva, Ár
  16145 i hans f¡rfattarskap.+ DÁr finns mitt
  16146 i vardagligheten och den psykologiska
  16147 realismen ett hat och en lidelse
  16148 som stilmÁssigt tar sig uttryck
  16149 i en viss stilisering.+ Det nutida
  16150 Sverige i Runeborgs b¡cker
  16151 genombryts ibland av demoni och
  16152 absurditet.+ En litterÁr, moraliskt uttrycksfull
  16153 vÁrld lik Kafkas eller
  16154 Dostojevskijs finns pl¡tsligt mitt
  16155 inne i de 'banala' f¡rhªllanden
  16156 som skildras.+ Denna f¡rh¡jning och
  16157 f¡rtÁtning av mycket enkla sammanhang
  16158 till betecknande, eller om man
  16159 sª vill, klassiska situationer Ár i de
  16160 senare b¡ckerna genomf¡rda med
  16161 sª fina medel att man har svªrt
  16162 att mÁrka ¡vergªngarna.+ Realismen
  16163 f¡rskjuter sig in i det lyriskt
  16164 betecknande, nÁr kampen mellan
  16165 ont och gott och s¡kandet efter
  16166 den rÁtta hªllningen ¡vergªr i ett
  16167 avg¡rande skede, sjÁlva stilen blir
  16168 ett prisma som f¡rdelar fÁrgerna,
  16169 g¡r handlingars och replikers moraliska
  16170 inneb¡rd tydliga.+ Det Ár inte
  16171 minst med tanke pª dessa stildrag
  16172 intressant att h¡ra Runeborg
  16173 f¡rklara Faulkner vara en av dem
  16174 som starkast pªverkat honom.+
  16175 Debutromanen, Utflykten, handlar
  16176 om en f¡retagsfest.+ Huvudpersonen
  16177 Ár en kamrer, som f¡r att
  16178 f¡rverkliga sin personlighet i frihet
  16179 ¡vergett sitt gamla liv och
  16180 f¡rs¡kt b¡rja om i en ny milj¡ <
  16181 bara f¡r att finna en ny ofrihet.+
  16182 Han Ár en 'levande' mÁnniska,
  16183 stÁndigt i fÁrd med att pr¡va sin
  16184 hªllning i f¡rs¡ket att finna ett
  16185 slags syntes av ansvar och frihet.+
  16186 Mot honom stªr direkt¡ren, handlingsmÁnniskan
  16187 som er¡vrat sin
  16188 frihet pª bekostnad av andra, innerst
  16189 behÁrskad av sin rÁdsla.+ Han
  16190 representerar en hªllning, dÁr ansvaret
  16191 blir en uppvisning i kraft
  16192 och dÁr solidariteten serveras
  16193 uppifrªn, till stor del som krav pª
  16194 andra.+ Han Ár handlingsduglig men
  16195 kÁnslod¡d, vill inte f¡rÁndra de sociala
  16196 relationerna f¡r att nª mÁnniskorna,
  16197 men anvÁnder sig av de
  16198 f¡refintliga f¡rhªllandena till att
  16199 utnyttja de individer som kommer
  16200 inom rÁckhªll.+ Han har maktens
  16201 ¡vertag ¡ver kamrern, men
  16202 kamrern s¡ker inte makten men
  16203 sin egen botten, ett tillstªnd dÁr
  16204 han fullt ut Ár sig sjÁlv och vªgar
  16205 vara det.+ NÁr man funnit sin egen
  16206 botten, resonerar han i romanens
  16207 slut, och kÁnner sig hemma dÁr,
  16208 dª Ár alla m¡jligheter givna', m¡jligheter
  16209 till kÁrlek, till hat, till
  16210 fruktan'.+
  16211 Debutromanens frihetsevangelium
  16212 Ár starkt individualistiskt och
  16213 man mÁrker f¡rfattarens svªrigheter
  16214 att f¡rena det med ansvarsf¡rkunnelsen.+
  16215 Detsamma gÁller om
  16216 novellsamlingen Vandal, vilken liksom
  16217 Utflykten utkom 1962.+ HÁr
  16218 finns mycket starka formuleringar
  16219 av en frihetsvilja, men den ter sig
  16220 Ánnu desorienterad.+ Till en klar
  16221 och f¡rbehªllsl¡s gestaltning av
  16222 problematiken kring frihet och ansvar
  16223 kommer det inte.+ Utflykten
  16224 framstªr som en starkt
  16225 Kafka-pªverkad bok.+ Personerna
  16226 talar bitvis rena juristsprªket.+
  16227 Det gÁller ocksª om berÁttaren.+
  16228 Den kamerala prosan ligger
  16229 som en strÁngt m¡nstrad men ytterst
  16230 tunn och sk¡r yta ¡ver nªgot
  162311som kÁnns oerh¡rt sªrbart.+ < Man erfar det nÁstan
  162312som ett
  16232 slags skrÁckens sprªk, sÁger jag till
  16233 Runeborg, den hÁr starkt logiska
  16234 och prudentligt ordnade meningsbyggnaden.+
  16235 Kan man se det som
  16236 ett sÁtt att er¡vra kraft och frihet
  16237 genom sjÁlva sÁttet att tala?+
  16238 < Kanske det, men jag stªr helt
  16239 pª kamrerns sida och det Ár inte
  16240 bara han som talar pª det dÁr sÁttet.+
  16241 Jag tror att stilen var helt naturlig
  16242 f¡r mig vid den tiden.+ Det
  16243 Ár protokollstilen i de rapporter
  16244 jag gjorde vid Saab.+ Samtidigt Ár
  16245 det klart att Kafka kan ha betytt
  16246 en del och att jag ville nªgot med
  16247 att anvÁnda just den hÁr stilen,
  16248 skÁrpa bilden med den f¡rstoring
  16249 som ett sprªk av det hÁr slaget ger.+
  16250 Vi b¡rjar tala om Koltrasten, den
  16251 roman som kom ut 1963.+ Runeborg
  16252 berÁttar att han pª ett ganska sent
  16253 stadium gick till f¡rlaget f¡r att
  16254 ta tillbaka boken.+ Det rªkade
  16255 emellertid vara stÁngt dÁr, och det
  162561blev inte av att stoppa boken.+ < Jag tycker
  162562Koltrasten Ár en
  16257 bÁttre balanserad och mera samlad
  16258 roman Án debutboken, sÁger
  16259 jag.+ Jag minns den som ett slags
  16260 skymningsvÁrld, dÁr Max Sty4wer
  16261 representerar den levande, starkt
  16262 sensibla mÁnniskan, inte minst Ár
  16263 han moraliskt sensibel, medan hans
  16264 rival ¡veringenj¡ren < Cerelius
  16265 hette han < representerar 'de d¡da
  16266 sjÁlarna' i dina b¡cker: m¡rk,
  16267 stram, korrekt, effektiv och d¡d.+
  16268 < Jag lÁste dostojevskij flitigt
  16269 under Saab-tiden, f¡rklarar Runeborg.+
  16270 Den 'skymningsvÁrld' du
  16271 talar om kan ha med den lÁsningen
  16272 att g¡ra.+ < Ja, och detta att personerna i
  16273 vissa avg¡rande scener fªr ett drag
  16274 av overklighet, vÁxer ut till nÁstan
  16275 metafysiska gestalter, till representanter
  16276 f¡r ont eller gott, det
  16277 har vÁl i sª fall ocksª nªgot med
  16278 Dostojevskij att g¡ra.+ Men Cerelius
  16279 pªminner lite grann om hans
  16280 onda andar.+ Han f¡refaller vara
  16281 sjÁlva personifikationen av ett
  16282 opersonligt karriÁristsamhÁlle, som
  16283 bara utnyttjar mÁnniskor.+ Han verkar
  16284 tecknad med hat.+ < Det Ár kanske sant.+ Bªde i
  16285 Utflykten och Koltrasten har jag
  16286 oreserverat stÁllt mig pª de utanf¡rstªende
  16287 mÁnniskornas sida.+ I
  16288 Utflykten r¡r det sig t o m om
  16289 ensamhetsromantik.+ < I min sista bok, fortsÁtter
  16290 Runeborg, har jag f¡rs¡kt komma
  16291 bort frªn de udda mÁnniskorna.+
  16292 Jag ville starta med realistiskt fotade
  16293 analyser av samhÁllet, fª en
  16294 plattform att stª pª, g¡ra belysningen
  16295 mera allsidig.+ Det blev naturligt
  16296 att jag valde den hÁr grabben
  16297 Armas som ett slags fokus i
  16298 romanen.+ Armas Ár ett s¡kande
  16299 centrum < sª som min egen instÁllning
  16300 Ár till berÁttelsen.+ Jag
  16301 kÁnde ungefÁr likadant nÁr jag
  16302 skrev boken som nÁr jag intervjuade
  16303 pª Saab.+ Runeborg
  16304 omtalar vidare att De
  16305 blÁndades f¡rsta kapitel skrivits
  16306 under direkt pªverkan frªn
  16307 Uwe Johnsons Mutmassungen y4ber
  16308 Jacob.+ Han gick under skrivandet
  16309 gªng pª gªng tillbaka till f¡rsta
  16310 kapitlet f¡r att ªterfinna tonen i
  16311 det.+ Det sociologiska draget, bredd
  16312 i upplÁggningen, viljan att spÁnna
  16313 ¡ver ett helt fÁlt av olika slags
  16314 milj¡er och sociala relationer, kylan,
  16315 pr¡vandet av flera perspektiv
  16316 bl a genom att of¡rmedlat bryta
  16317 berÁttelsen med inre monologer <
  16318 f¡r allt detta kan sªledes Uwe
  16319 Johnson ha spelat en roll.+ ßven
  16320 i De blÁndade kommer
  16321 grundmotsÁttningen mellan levande
  16322 sjÁlar och d¡da tydligt fram.+ De
  16323 blÁndade, det Ár de levande, frihetss¡karna,
  16324 som inte kan komma
  16325 underfund med vad friheten egentligen
  16326 Ár men lika fullt mªste s¡ka
  16327 den.+ Vad de har gemensamt Ár
  16328 upptÁckten av det d¡da i livet.+ De
  16329 hatar likgiltigheten, upph¡jandet
  16330 av tomma former och konventioner
  16331 till ¡desavg¡rande faktorer, utnyttjandet
  16332 av andras kÁnslor och
  16333 svaghet, det fantasil¡sa slaveriet
  16334 under iskalla yttre krav och ªtskillnader.+
  16335 Konflikten mellan olika vÁrdesystem
  16336 i Runeborgs barndom och
  16337 uppvÁxt lever kvar i hans romaner,
  16338 gestaltad i en samhÁllskritik,
  16339 som i sitt s¡kande efter frihetens
  16340 villkor vÁnder sig mot slaveriet
  16341 under abstrakta och opersonliga
  16342 makter.+ Men ocksª absoluthetskraven
  16343 frªn de ªren, 'den stªlblanka
  16344 idealismen', fortlever hos
  16345 honom, fast med omvÁnda f¡rtecken.+
  16346 Kamrern i Utflykten offrar
  16347 allt f¡r att nª sin egen botten i
  16348 en personlig frihet.+ Max Sty4wer
  16349 krÁver en absolut och oegennyttig
  16350 kÁrlek.+ Armas i De blÁndade
  16351 lÁgger i romanens slut helt sina
  16352 borgerliga lyckom¡jligheter ªt sidan
  16353 och beger sig pª vinst och f¡rlust
  16354 ut i det okÁnda.+
  17  1 Ett par aktuella hÁndelser pª
  17  2 konsthantverksfronten Ár vÁrda
  17  3 att uppmÁrksammas.+ I Finland
  17  4 har Utrikeshandelsf¡rbundet (Ulkomaankauppaliitto)
  17  5 med Konstflitf¡reningen
  17  6 som sakkunnig rªdgivare
  17  7 i dagarna utgivit en tidskrift
  17  8 Designed in Finland som Ár
  17  9 sª mycket mer vÁlkommen som
  17 10 man i vªrt ¡stra grannland hittills
  17 11 saknat en publikation pª konstindustrins
  17 12 och konsthantverkets omrªde,
  17 13 trots att Finland just hÁr haft
  17 14 sina mest betydande internationella
  17 15 framgªngar!+
  17 16 Designed in Finland synes vara
  17 17 en ªrspublikation och dess f¡rsta
  17 18 nummer bÁr ªrtalet 1965.+ Redaktionskommitte1n
  17 19 bestªr av Konstflitf¡reningens
  17 20 direkt¡r H O Gummerus,
  17 21 Lennart Henrikson och
  17 22 Hannes Turpeinen.+ Redakt¡r Ár
  17 23 Bror Sj¡man och den mycket vªrdade
  17 24 lay-outen Ár signerad Juhani
  17 25 Pallasmaa.+ I en inledande artikel
  17 26 redog¡r Konstflitf¡reningens ordf¡rande
  17 27 arkitekt Jonas Cedercreutz
  17 28 f¡r tradition och nyskapande i finlÁndsk
  17 29 formgivning, medan tidskriftens
  17 30 huvudinnehªll behandlar
  17 31 inredning av offentliga byggnader
  17 32 med en sammanfattande text av
  17 33 m¡belarkitekten Ilmari Tapiovaara.+
  17 34 Diana C Tullberg presenterar Áldre
  17 35 finlÁndsk glaskonst och EeroIlkka
  17 36 Jokela de senaste textilnyheterna.+
  17 37 Om Arabias dekorativa
  17 38 keramik av Birger Kaipiainen och
  17 39 rut Bryk skriver Annikki ToikkaKarvonen
  17 40 och f¡r Finlands avdelning
  17 41 pª Triennalen i Milano 1964
  17 42 redog¡r Pekka Suhonen.+ Benedict
  17 43 Zilliacus framf¡r nªgra synpunkter
  17 44 pª Timo Sarpanevas nya glas
  17 45 frªn Iittala glasbruk och pª Tapio
  17 46 Wirkkalas fina formgivning av en
  17 47 slidkniv f¡r Hackman & Co.+ Slutligen
  17 48 presenterar Ulf Hªrd af Segerstad
  17 49 Finska $ngfartygs aktiebolagets
  17 50 nya flaggskepp Ilmatar
  17 51 med sina mªnga f¡rnÁmliga inredningsfinesser
  17 52 och konsthantverkliga
  17 53 topprestationer.+
  17 54 Numret Ár vÁl illustrerat och i
  17 55 detta fall ger Áven annonserna ett
  17 56 vÁrdefullt bidrag.+ Designed in Finland
  17 57 utges i ca tolvtusen exemplar
  17 58 varav en betydande del distribueras
  17 59 av Finlands Utrikeshandelsf¡rbund,
  17 60 S Esplanadgatan 18, Helsingfors.+ I mitten
  17 61 av december ¡ppnades
  17 62 i Hessisches Landesmuseum
  17 63 i Darmstadt en internationell
  17 64 smyckeutstÁllning, Schmuck < Jewellery
  17 65 < Bijoux som pªgªr till
  17 66 den 14 februari.+
  17 67 Avsikten med expositionen Ár att
  17 68 stÁlla vissa framstªende internationellt
  17 69 kÁnda formgivares arbeten
  17 70 inom smyckekonsten i relation till
  17 71 strÁvandena pª andra konstomrªden.+
  17 72 JÁmf¡relser kan ocksª g¡ras
  17 73 med museets egna rika samlingar
  17 74 av historiskt och modernt konsthantverk.+
  17 75 Vid urvalet av utstÁllningens
  17 76 ¡ver tvªhundra arbeten
  17 77 har man ocksª f¡rs¡kt fª med sªdana
  17 78 till vilka skisserna gjorts av
  17 79 framstªende mªlare och skulpt¡rer.+
  17 80 Hit h¡r bl a Hans Arp, Georges
  17 81 Braque, Andrew Grima, Roger
  17 82 King, Jean Lurc!at och E R Nele.+
  17 83 En del av de deltagande skulpt¡rerna
  17 84 har ocksª sjÁlva utf¡rt sina
  17 85 smycken sªsom de franska konstnÁrerna
  17 86 Jean Filhos, Claude Mercier
  17 87 och Alicia Penalba, engelsmannen
  17 88 Nevin Holmes och de italienska
  17 89 br¡derna Arnoldo och Gio
  17 90 Pomodoro.+
  17 91 Gruppen av aktiva guld- och silversmeder
  17 92 Ár faktiskt i minoritet
  17 93 pª denna utstÁllning och det Ár en
  17 94 heder att ocksª en svensk kommit
  17 95 med: Ádelsmeden Sigurd Persson.+
  17 96 F ¡ finner vi hÁr en amerikan, tvª
  17 97 schweizare, tvª tyskar och fyra
  17 98 engelsmÁn.+ UtstÁllningens vackra
  17 99 katalog, vars tillkomst m¡jliggjorts
  17100 av museets vÁnner och bidragsgivare
  17101 har utsÁnts till olika lÁnder.+
  18  1 Den internationella finans- och
  18  2 handelsvÁrldens farhªgor
  18  3 f¡r en kommande sÁnkning
  18  4 av bªde pundet och dollarn
  18  5 hade knappast hunnit dÁmpas,
  18  6 nÁr man under det nya ªrets
  18  7 f¡rsta dagar utsattes f¡r en ny
  18  8 chock.+ Londontidningen Sunday
  18  9 Times meddelade dª att Frankrike
  18 10 Ámnade begÁra amerikanskt
  18 11 guld som betalning f¡r fordringar
  18 12 om 400 milj doll.+
  18 13 Man vet att de amerikanska
  18 14 guldreserverna som i slutet av
  18 15 1950-talet Ánnu uppgick till 23
  18 16 miljarder dollar, sedan dess
  18 17 sjunkit oavbrutet och f n stannar
  18 18 vid ca 15,4 miljarder.+ Av detta
  18 19 guld Ár 13,4 miljarder dollar sªledes
  18 20 fritt disponibla.+ Man vet
  18 21 Áven att denna lilla fria guldreserv
  18 22 kommer att ªderlªtas
  18 23 kraftigt under 1965.+ I samband
  18 24 med beslutet i h¡stas att utvidga
  18 25 Internationella Valutafondens
  18 26 resurser mªste USA i ªr lÁmna
  18 27 ett bidrag till fonden om 350
  18 28 milj dollar i guld.+ USA:s militÁra
  18 29 och ekonomiska hjÁlp till vissa
  18 30 lÁnder berÁknas stÁlla kraftigt
  18 31 ¡kade ansprªk pª dollarvalutan.+
  18 32 Rysslands guldf¡rsÁljningar, som
  18 33 ªr 1964 var betydande och tillf¡rde
  18 34 Áven USA vissa guldmÁngder,
  18 35 vÁntas i ªr bli mycket blygsammare.+
  18 36 Ej heller de brittiska guldf¡rsÁljningarna
  18 37 kan i ªr tÁnkas
  18 38 bli sÁrskilt stora efter de brittiska
  18 39 reservernas kraftiga uttunning
  18 40 f¡re ªrsskiftet.+
  18 41 Sunday Times meddelande
  18 42 framkallade omedelbart en k¡prush
  18 43 pª guldmarknaden.+ I London
  18 44 steg guldpriset till samma
  18 45 kritiska nivª som under Kubakrisen,
  18 46 medan pundkursen utsattes
  18 47 f¡r ett sª hªrt tryck att
  18 48 Bank of England endast med uppbjudande
  18 49 av alla resurser lyckades
  18 50 f¡rhindra ett kursfall under
  18 51 lÁgsta tillªtna stabiliserings-nivª.+ Sª
  18 52 smªningom bekvÁmade sig
  18 53 de franska myndigheterna
  18 54 till en f¡rklaring.+ Banque de
  18 55 France, den franska riksbanken,
  18 56 meddelade att den under de nÁrmaste
  18 57 dagarna hos det amerikanska
  18 58 finansdepartementet Ámnade
  18 59 byta ut dollarfordringar
  18 60 om 150 milj dollar i guld.+ Banken
  18 61 framh¡ll vidare att den Áven
  18 62 i fortsÁttningen varje mªnad Ámnade
  18 63 byta ut dollar mot guld,
  18 64 varvid beloppen eventuellt komme
  18 65 att h¡jas i den mªn Frankrikes
  18 66 valutainkomster ¡kades.+ Under
  18 67 den senaste tiden har dessa
  18 68 dollar-guld-byten uppgªtt till
  18 69 ungefÁr 34 milj dollar per mªnad.+
  18 70 Man f¡rmodar att fransmÁnnen
  18 71 dessutom Ámnar ta hem
  18 72 ytterligare en summa av 150
  18 73 milj dollar i guld vid ett senare
  18 74 datum.+
  18 75 Den ansedda tyska tidskriften
  18 76 Volkswirt, som stªr den tyska
  18 77 h¡gfinansen nÁra, konstaterade
  18 78 dÁrefter att man i alla stora finanscentra
  18 79 nu undrar om de
  18 80 Gaulle anvÁnder guldet f¡r att
  18 81 skjuta s¡nder de amerikanska
  18 82 positionerna och g¡ra amerikanerna
  18 83 mogna f¡r politiska koncessioner
  18 84 ªt Frankrike.+ De franska
  18 85 myndigheternas f¡rklaring att
  18 86 de endast ¡nskade upprÁtthªlla
  18 87 en lÁmplig relation mellan dollarfordringarna
  18 88 och guldet i Frankrikes
  18 89 valutakassa anses bara vara
  18 90 ett svepskÁl.+ Pª officiellt hªll i Amerika
  18 91 reagerade man mycket lugnt
  18 92 pª den franska utmaningen.+ Federal
  18 93 Reserve Bank of New
  18 94 York, som handhar guldtransaktionerna,
  18 95 f¡rklarade att Frankrikes
  18 96 dollarfordringar inte Ár
  18 97 sÁrdeles omfattande, ªtminstone
  18 98 inte den del dÁrav som omedelbart
  18 99 kan f¡rvandlas i guld.+ Pª
  18100 en frªga, om USA inte borde
  18101 vidtaga sina mªtt och steg f¡r
  18102 att hindra fortsatta franska guldk¡p
  18103 svarade Reservbankens representant
  18104 att de amerikanska
  18105 myndigheterna inte har en tanke
  18106 pª dylika ªtgÁrder.+ De Ár
  18107 redo att till punkt och pricka
  18108 uppfylla alla sina f¡rpliktelser.+
  18109 Finansdepartementet i Washington
  18110 meddelade att bestÁmmelserna
  18111 angªende det amerikanska
  18112 sedelomloppets guldtÁckning
  18113 kommer att upphÁvas eller
  18114 avsevÁrt uppmjukas.+ Hur man
  18115 skall f¡rfara Ár Ánnu oklart.+
  18116 GuldtÁckningen mªste f n uppgª
  18117 till minst 25 proc av sedelomloppet
  18118 (inklusive Federal Reserve-bankernas
  18119 kortfristiga
  18120 skulder).+ I representanthuset
  18121 har den demokratiske representanten
  18122 f¡r Wisconsin Henry Reuss
  18123 redan framlagt en motion om att
  18124 slopa dessa bestÁmmelser.+
  18125 Myndigheterna betonar att slopandet
  18126 av guldtÁckningen inte
  18127 innebÁr att USA kastar guldstandarden
  18128 ¡ver bord.+ Guldpriset
  18129 skall f¡rbli of¡rÁndrat.+ De anser
  18130 det emellertid psykologiskt riktigast
  18131 att slopa bestÁmmelserna
  18132 under en h¡gkonjunktur, medan
  18133 man Ánnu har en fritt disponibel
  18134 guldreserv.+ Skulle man tvingas
  18135 avskaffa dem mitt under en akut
  18136 guldrush kunde ªtgÁrden fª
  18137 skadliga f¡ljder och framkalla
  18138 en ny dollarkris.+ De mycket kraftiga ªterverkningar,
  18139 som de franska
  18140 guldkraven fªtt pª pundkursen,
  18141 bekrÁftar ªnyo att pundkrisen
  18142 visst inte Ár ¡vervunnen Ánnu.+
  18143 Inte ens en f¡rbÁttring av den
  18144 brittiska handelsbalansen under
  18145 de nÁrmaste mªnaderna skulle
  18146 f¡rÁndra krissituationen.+ Den
  18147 of¡rnuftiga 15 proc importavgift,
  18148 som labourregeringen i panik
  18149 tillgrep f¡r nªgra mªnader sedan
  18150 har fªtt till f¡ljd att importvarorna
  18151 blivit dyrare i England och att
  18152 den brittiska industrin under
  18153 skydd av importavgiften ¡kat sina
  18154 f¡rsÁljningar pª hemmamarknaden,
  18155 varvid priserna undan
  18156 f¡r undan kunnat h¡jas.+ Intresset
  18157 f¡r exportaffÁrer minskades
  18158 ytterligare, dª hemmamarknaden
  18159 erbj¡d bekvÁmare avsÁttning
  18160 och ¡kad vinst.+ Med varje
  18161 mªnad som gªr stiger den brittiska
  18162 prisnivªn allt kraftigare
  18163 och det blir snabbt svªrare att
  18164 slopa importavgiften utan att
  18165 framkalla en svªr deflationskris
  18166 och arbetsl¡shet.+
  18167 Professor Gunnar Myrdal, f d
  18168 svensk handelsminister och f d
  18169 sekreterare i FN:s ekonomiska
  18170 kommission f¡r Europa, framh¡ll
  18171 hÁromdagen i ett f¡redrag i England,
  18172 att pundkursen redan f¡r
  18173 ett ªr sedan borde ha sÁnkts.+
  18174 Han antydde att enligt nu gÁllande
  18175 monetÁra regler skulle en
  18176 mªttlig sÁnkning av pundets internationella
  18177 vÁrde med upp till
  18178 10 proc knappast m¡ta nªgra
  18179 st¡rre hinder.+ Hans uttalande
  18180 pª denna punkt mottogs
  18181 inte med entusiasm av ªh¡rarna,
  18182 meddelar NZZ.+
  18183 Prisstegringarna i England har
  18184 emellertid fªtt sªdan karaktÁr
  18185 att man har goda skÁl befara att
  18186 importavgiften vad tiden lider
  18187 endast kan slopas om pundkursen
  18188 samtidigt sÁnks.+ I princip
  18189 har importavgiften och de samtidigt
  18190 inf¡rda exportsubventionerna
  18191 redan fªtt samma verkan
  18192 som en regelrÁtt punddevalvering.+
  18193 Faktum Ár, skriver Volkswirt, att
  18194 hela den Franska guld- och valutakassan
  18195 i slutet av 1962 till 71,7 proc
  18196 bestod av guld.+ Motsvarande tal i
  18197 slutet av 1963 var 71,1 proc.+ Men
  18198 redan i slutet av oktober 1964 hade
  18199 guldandelen stigit till 74 proc.+
  18200 Det Ár ytterst anmÁrkningsvÁrt,
  18201 skriver den tyska tidskriften, att
  18202 Frankrike sª ivrigt ¡kar guldandelen
  18203 just nu, dª den fria delen
  18204 av de amerikanska guldreserverna
  18205 sjunkit till ett minimum och bªde
  18206 Internationella valutafonden och
  18207 andra ledande sedelbanker g¡r sitt
  18208 yttersta f¡r att skona den amerikanska
  18209 guldkassan.+ Antingen bottnar
  18210 det franska handlingssÁttet i
  18211 en djup misstro mot dollarns
  18212 stabilitet eller ocksª vill de Gaulle
  18213 tillÁmpa sin utpressningspolitik
  18214 Áven i Washington.+ Vad han egentligen
  18215 vill vinna Ár oklart.+ Man
  18216 kan f¡rmoda att han vill stoppa
  18217 de amerikanska kapitalinvesteringarna
  18218 i Frankrike (och helst i
  18219 hela sexstatsmarknaden) eller
  18220 framtvinga en reform av den internationella
  18221 valutaordningen i enlighet
  18222 med de i h¡stas framlagda
  18223 franska kraven.+
  19  1 I fjolªrets elfte timme kom dess
  19  2 vackraste bok.+ Den Ár dansk och
  19  3 titeln Karen Blixen og Fuglene.+
  19  4 Verket Ár i folioformat, tryckt pª
  19  5 handskuret papper, och rikligt illustrerat
  19  6 med delvis okÁnda teckningar
  19  7 och akvareller av den
  19  8 danske fªgelkonstnÁren Johannes
  19  9 Larsen.+ Det Ár utgivet i samarbete
  19 10 med Dansk ornitologisk Forening.+
  19 11 Avkastningens ¡verskott skall tillfalla
  19 12 fonden f¡r fªgelreservatet pª
  19 13 Rungstedlund.+ Alla som vill bidra
  19 14 till det f¡rtrÁffliga syftet och samtidigt
  19 15 g¡ra en unik investering f¡r
  19 16 det egna biblioteket uppmanas att
  19 17 passa pª, innan upplagans 1.500
  19 18 exemplar gªtt ªt.+
  19 19 Karen Blixen sjÁlv lever pª ett
  19 20 f¡runderligt sÁtt upp i boken genom
  19 21 publiceringen av hennes radiof¡redrag
  19 22 om Rungstedlund.+ Det b¡rjar
  19 23 sª smittsamt: 'Godaften, mine Lyttere!+
  19 24 Ny er det laenge siden De
  19 25 har gjort mig den Glaede at se
  19 26 indenfor paa Rungstedlund'.+ Med
  19 27 ett trollgrepp f¡rflyttas man in i
  19 28 den kulturhistoriskt fÁngslande
  19 29 milj¡ som varit Karen Blixens
  19 30 barndomshem och det hem som
  19 31 m¡tte henne vid ªterkomsten frªn
  19 32 Afrika.+
  19 33 Den gamle Rungsted Kro Ár, berÁttar
  19 34 hon, ett av de allra Áldsta
  19 35 husen mellan K¡penhamn och
  19 36 Helsing¡r, Det ligger ocksª i ett
  19 37 omrªde som genomkorsas av de
  19 38 gamla kungavÁgarna < farleder f¡r
  19 39 bªde Karl X och Karl XII < och
  19 40 som under ªrhundraden utgjort
  19 41 den danska diktens klassiska
  19 42 marker.+ Folkvisornas Gurre ªteruppstod
  19 43 hos Holger Drachmann,
  19 44 Christian Winther sªg visionen av
  19 45 hjortens Flugt ¡ver Dyrehavens
  19 46 sluttningar.+ Johannes Ewald, som
  19 47 fattig och elÁndig kom till sjÁlva
  19 48 Rungsted Kro i b¡rjan av 1770talet,
  19 49 har slutligen gett stÁllet dess
  19 50 od¡dlighet genom det ode, vars titel
  19 51 blivit nÁstan ett slagord: Rungsteds
  19 52 Lyksaligheder.+ Karen Blixen karakteriserar
  19 53 diktens lÁtta och fria b¡rjan
  19 54 med en av sina kÁraste bilder:
  19 55 'en fªgels sªng i ett trÁd'.+ Hur
  19 56 ofta fªgeln i trÁdet ªterkommer
  19 57 i f¡rfattarinnans egna
  19 58 berÁttelser som ren naturiakttagelse
  19 59 eller som metafor kan man lÁsa
  19 60 sig till i bokens ornitologiska bidrag
  19 61 av dr phil Finn Salomonsen.+ Han
  19 62 har inte n¡jt sig med att beskriva
  19 63 de fªglar som hÁckar och sjunger
  19 64 i Rungstedlunds skog och glÁntor
  19 65 han har gjort en noggrann genomgªng
  19 66 av Karens Blixens f¡rfattarskap
  19 67 och noterat de stÁllen dÁr
  19 68 fªglar f¡rekommer.+ Kanske har naturvetenskapsmannen
  19 69 ibland f¡rbisett
  19 70 de litterÁra associationer, som
  19 71 f¡ljer t ex lÁrkan, albatrossen,
  19 72 nÁktergalen och svanen och som
  19 73 hon medvetet har rÁknat med i sitt
  19 74 bildsprªk.+ Om han nªgon gªng tillskrivit
  19 75 deras f¡rekomst hos henne
  19 76 alltf¡r renodlade naturobservationer
  19 77 Ár det Ándª lÁrorikt att se en
  19 78 sªdan ¡versikt av fªgelbilderna.+
  19 79 Frapperande Ár att hennes f¡rsta
  19 80 kÁnda litterÁra f¡rs¡k, skrivet i
  19 81 artonªrsªldern, var dikten Vingar
  19 82 och en av hennes sista handlingar
  19 83 fªgelreservatet pª Rungstedlund.+
  19 84 Den tidiga diktens frihetslÁngtan
  19 85 och rymdkÁnsla f¡ljde henne genom
  19 86 ªren och de praktiska planerna pª
  19 87 att ge en fristad ªt fªglar gick
  19 88 ocksª lªngt tillbaka i tiden.+
  19 89 Goda naturbetingelser pª gªrden
  19 90 kom henne till hjÁlp.+ Det sista bidraget
  19 91 i boken, C Syrach Larsens,
  19 92 har Ágnats skogen pª Rungstedlund,
  19 93 som nu sk¡ts med sikte pª
  19 94 att ge fªglarna bÁsta m¡jliga tillflykt.+
  19 95 I sin helhet Ár detta ett verk att
  19 96 ¡nska bªde naturvÁnner och
  19 97 karenblixen-entusiaster.+
  20  1 Att det Ár 'bÁttre att skjuta
  20  2 bªten i sj¡n Án att skjuta
  20  3 Ágaren i bªten', Ár en av de
  20  4 goda lÁrdomar som svenska folkskolebarn
  20  5 f¡r hundra ªr sedan
  20  6 kunde inhÁmta i en flitigt anvÁnd
  20  7 lÁsebok av en vÁlkÁnd pedagog
  20  8 vid namn A J Cnattingius, god
  20  9 vÁn och medarbetare till Carl
  20 10 Jonas Love Almquist, sedermera
  20 11 prÁst och politiker.+ Ett annat
  20 12 visdomsord ur hans verkstad
  20 13 inskÁrpte hos barnen att en ros
  20 14 ofta f¡rtjÁnar 'mer ros Án
  20 15 mªngen slup, hvari folk ros'.+
  20 16 Syftet med dessa exempel sªvÁl
  20 17 som med ªtskilliga andra,
  20 18 vilka den intresserade kan finna
  20 19 citerade i Staffan Bj¡rcks nyutkomna
  20 20 essaysamling L¡jliga
  20 21 familjerna, var att bibringa barnen
  20 22 vad vi i vªra dagar brukar
  20 23 kalla ordkunskap, nÁrmare bestÁmt
  20 24 kÁnnedom om homonymer,
  20 25 dvs ord med samma form men
  20 26 olika betydelse.+ Det som har
  20 27 kommit Bj¡rck att uppmÁrksamma
  20 28 dem Ár visserligen i
  20 29 f¡rsta hand den bisarra formuleringen,
  20 30 som han sammanstÁller
  20 31 med en praktfull tirad ur
  20 32 Almquists ber¡mda rÁttstavningslÁra
  20 33 och som lockar honom
  20 34 att dra ut linjen till modern
  20 35 nonsenspoesi, men i f¡rbifarten
  20 36 hinner han ocksª g¡ra en jÁmf¡relse
  20 37 med formuleringarna i de
  20 38 skolb¡cker som nu anvÁnds: dª
  20 39 tycker han sig fª en mÁtare pª
  20 40 hur lªngt i pedagogisk realism
  20 41 vi kommit pª de senaste hundra
  20 42 ªren.+ Detta Ár vÁl i stort sett riktigt,
  20 43 Áven om allt inte heller nu torde
  20 44 vara sª alltigenom vÁl bestÁllt i
  20 45 alla lÁrob¡cker, men dª Bj¡rck
  20 46 stÁller upp tvª alternativ f¡r vªr
  20 47 bed¡mning av Cnattingius som
  20 48 de enda tÁnkbara: antingen var
  20 49 han en medveten skÁmtare som
  20 50 ville att lÁrjungarna skulle
  20 51 skratta med honom ªt de
  20 52 groteska formuleringarna, eller
  20 53 ocksª tog han f¡r pedagogisk
  20 54 finurlighet det som vi finner
  20 55 enbart enfaldigt och dª Bj¡rck
  20 56 sÁger sig f¡r egen del luta ªt
  20 57 det senare alternativet < dª
  20 58 frestas man att pªpeka att det
  20 59 faktiskt finns en tredje m¡jlighet:
  20 60 Cnattingius kan ha velat
  20 61 vara bªde finurlig och rolig.+ Det
  20 62 beh¡ver inte ha varit hans avsikt
  20 63 att leverera stoff f¡r 'en
  20 64 humorfri drill' i skolorna;
  20 65 tvÁrtom kan det vÁl tÁnkas att
  20 66 han just genom de groteska
  20 67 formuleringarna ville lÁtta upp
  20 68 stÁmningen under de timmar
  20 69 som var anslagna ªt ¡vningar i
  20 70 satsl¡sning och ordkunskap < i
  20 71 sª fall f¡rvisso en nobel ambition,
  20 72 vad man sen i den goda
  20 73 smakens namn kan tÁnka om
  20 74 medlet han anvÁnder.+ Detta,
  20 75 kan nªgon invÁnda, Ár
  20 76 ju problem som h¡r hemma
  20 77 inom pedagogikens historia.+
  20 78 Varf¡r diskutera dem i en
  20 79 recension som Ár Ágnad en essaysamling
  20 80 av en litteraturhistoriker
  20 81 och kritiker?+ Svaret Ár att
  20 82 just diskussioner av denna art,
  20 83 sªdana som r¡r samhÁllslivet i
  20 84 stort < och dit h¡r onekligen
  20 85 skolan < upptar en mycket betydande
  20 86 del av utrymmet i
  20 87 Bj¡rcks bok.+ Och det har den
  20 88 sannerligen inte f¡rlorat pª.+ Det
  20 89 kapitel vari Cnattingius' lÁsebok
  20 90 behandlas bÁr rubriken Den
  20 91 allvarsamma ordleken, och
  20 92 allvaret gÁller hÁr som sª ofta
  20 93 hos Bj¡rck den verklighet som
  20 94 'leken' har som bakgrund,
  20 95 hÁmtar stoff ur, kanske vill f¡rvandla.+
  20 96 Ett exempel, pª sitt sÁtt
  20 97 lika rikt pª groteska inslag som
  20 98 kapitlet om Almquist och Cnattingius,
  20 99 finner man i uppsatsen
  20100 om sÁllskapspelet De l¡jliga
  20101 familjerna, ett annat i unders¡kningen
  20102 av 'd¡dsannonsernas
  20103 poesi', ett tredje < kanske det
  20104 bÁsta < i den utf¡rliga, lika
  20105 roande som informativa karakteristiken
  20106 av StockholmsutstÁllningen
  20107 1897.+ #mnesvalet kan
  20108 ibland f¡refalla att vara gjort
  20109 pª lek: en uppsats om folksagan
  20110 f¡ljs omedelbart av en besk vidrÁkning
  20111 med detektivromanen
  20112 som genre.+ Men lekfullheten har
  20113 sina bestÁmda grÁnser: nÁr
  20114 Bj¡rck angriper detektivromanen
  20115 beror det, kan man f¡rmoda,
  20116 i sjÁlva verket pª att han finner
  20117 den i alltf¡r h¡g grad vara en
  20118 lek med ord, en lek utan djupare
  20119 engagemang frªn vare sig f¡rfattarens
  20120 eller lÁsarens sida.+
  20121 Med pªtaglig vÁrme f¡rdjupar
  20122 han sig i stÁllet i den fantasiens
  20123 lek som bÁr Elsa Beskows
  20124 signum: i hennes sagor och
  20125 bilderb¡cker finner han en skildring
  20126 av 1850-talets svenska smªstad,
  20127 utf¡rd med 'ett lysande
  20128 lagom utan antikvariskt pedanteri'.+
  20129 Det Ár en tyst idyll som
  20130 han ser som ett alternativ till
  20131 den demoni som prÁglar Hjalmar
  20132 Bergmans skildringar av svenskt
  20133 smªstadsliv frªn samma tid < en
  20134 idyll, som formas till en
  20135 apoteos ¡ver ett fridfullt,
  20136 harmoniskt sÁtt att leva.+
  20137 Naturligtvis behandlar Bj¡rck
  20138 ocksª Ámnen av mer i vanlig
  20139 mening litterÁr art.+ Utomordentligt
  20140 rolig Ár exempelvis hans
  20141 grundliga och lÁrda presentation
  20142 av Pehr Staaffs akademisªng
  20143 frªn ªr 1886 < dª Svenska
  20144 akademien firade sitt 100ªrsjubileum,
  20145 en 'adaption' av
  20146 Tegne1rs 50 ªr Áldre, mer bekanta
  20147 minneskvÁde, f¡rvisso elak i
  20148 ¡verkant men som helhet en
  20149 festlig uppg¡relse med en offentlig
  20150 institution och ªtminstone
  20151 bitvis i klass med Strindbergs
  20152 endast nªgra ªr Áldre satirer i
  20153 Nya riket.+
  20154 En plats f¡r sig, en rangplats,
  20155 intar de bªda studier som
  20156 bÁr dubbelrubrikerna Poetens
  20157 hjÁrta < brandplats och bªtmotor,
  20158 Poetens orgel < guds
  20159 instrument.+ I dem f¡ljer Bj¡rck
  20160 ett tema genom vÁrldslitteraturen
  20161 och visar hur det kan klÁdas
  20162 i skiftande symboler och ges
  20163 vÁxlande inneb¡rd och Ándª bevara
  20164 sin inre kontinuitet.+ DÁr <
  20165 och i nªgra andra uppsatser av
  20166 liknande natur < framtrÁder
  20167 sÁrskilt tydligt det som vÁl Ár
  20168 Staffan Bj¡rcks frÁmsta tillgªng
  20169 som litteraturforskare och litteraturbed¡mare
  20170 (ty han vÁgrar
  20171 enstÁndigt att avsÁga sig sin rÁtt
  20172 och bed¡ma och vÁrdera vad han
  20173 lÁser): en suverÁn behÁrskning
  20174 av stoffet, kombinerad med
  20175 gªvan att se vad de flesta gªr
  20176 blint f¡rbi och att lyfta det upp i
  20177 dagsljuset < oss andra till glÁdje
  20178 och fromma.+
  21  11KonstnÁrernas lockout mot det nya Stadsbiblioteket Ár
  21  12en
  21  2 historia med mªnga tankevÁckande
  21  3 aspekter.+ En del mÁnniskor uppfattar
  21  4 det sannolikt som nªgot st¡tande
  21  5 att konstnÁrer tillÁmpar samma
  21  6 metoder som de pª arbetsmarknaden
  21  7 gÁngse vid en konfliktuppg¡relse.+
  21  8 Deras situation Ár unik i
  21  9 samhÁllet dÁrigenom att de varken
  21 10 producerar oumbÁrliga tjÁnster eller
  21 11 materiella n¡dvÁndigheter och
  21 12 alltsª inte kan anvÁnda de organiserade
  21 13 arbetarnas egentliga maktmedel,
  21 14 strejken.+ Med det f¡rhªllande
  21 15 de har till sitt arbete Ár sjÁlva
  21 16 tanken absurd.+ Men i ett samhÁlle
  21 17 som Ár uppbyggt av organiserade
  21 18 grupper som slªss f¡r sina intressen
  21 19 i en allmÁn kamp f¡r tillvaron
  21 20 finns det ingen anledning att f¡rmena
  21 21 just konstnÁrerna att anvÁnda
  21 22 de maktmedel som kan stª dem
  21 23 till buds.+ De g¡r det inte dÁrf¡r
  21 24 att de tycker det Ár trevligt, utan
  21 25 f¡r att de kÁnner kªrens intressen
  21 26 ªsidosatta.+ De har i detta fall uppfattat
  21 27 juryns f¡rs¡k att lirka fram
  21 28 en kompromiss mellan tvª tÁvlingsf¡rslag
  21 29 som ett f¡rdÁrvligt prejudikat,
  21 30 och har velat demonstrera
  21 31 mot det.+ De Ár i sin fulla rÁtt.+
  21 32 Nu Ár en konstnÁrsblockad inte
  21 33 nªgon hÁvstªng att jÁmf¡ra med
  21 34 en arbetarstrejk.+ Om bªda parter
  21 35 stªr pª sitt < vilket de med all
  21 36 sannolikhet kommer att g¡ra <
  21 37 blir resultatet bara att Stadsbiblioteket
  21 38 byggs utan konstnÁrlig utsmyckning
  21 39 (att de f¡r denna utsmyckning
  21 40 avsatta pengarna kommer
  21 41 att stª kvar orubbade fªr man
  21 42 naturligtvis utgª ifrªn).+ Det Ár en
  21 43 f¡rlust f¡r vissa konstnÁrer, men
  21 44 ingen kommer att uppfatta det som
  21 45 nªgon katastrof.+ Ett bibliotek kan
  21 46 fungera utan konstnÁrlig utsmyckning.+
  21 47 Det skedda ger anledning till vissa
  21 48 funderingar ¡ver sjÁlva juryf¡rfarandet
  21 49 i konstsammanhang.+
  21 50 KonstnÁren Lars Wellton har i en
  21 51 artikel i DN (3/1-65) pªpekat de
  21 52 allmÁnna tÁvlingarnas ekonomiska
  21 53 konsekvenser f¡r konstnÁrerna.+ Vid
  21 54 en tÁvlan med 150 deltagare rÁknar
  21 55 han de deltagande konstnÁrernas
  21 56 sammanlagda utgifter till 300.000 kr.+ "Under
  21 57 tre ªr har konstnÁrskªren
  21 58 betalat ¡ver en miljon kronor i
  21 59 kostnader f¡r anbud'.+ Vid varje
  21 60 sªdan tÁvling blir ocksª mÁngder
  21 61 av konstnÁrliga uppslag ¡ver, f¡rbrukade
  21 62 och nedskrotade.+ Det Ár
  21 63 uppenbart att metoden innebÁr ett
  21 64 svªrartat sl¡seri.+
  21 65 En tÁvlan mellan ett begrÁnsat
  21 66 antal inbjudna konstnÁrer Ár ett
  21 67 sÁtt att begrÁnsa ¡dslandet med
  21 68 pengar och ide1er.+ Men Áven en
  21 69 sªdan har sina problem.+ NÁr det
  21 70 gÁller utsmyckandet av en offentlig
  21 71 byggnad har det brukat hÁvdas
  21 72 som ett sjÁlvklart krav att 'konstnÁren
  21 73 skall vara med frªn b¡rjan.'.+
  21 74 Han skall inte fª sig en vÁgg anvisad
  21 75 i ett redan fÁrdigt hus med
  21 76 uppgift att g¡ra det bÁsta av situationen.+
  21 77 Men vad innebÁr egentligen
  21 78 denna konstnÁrens delaktighet i den
  21 79 arkitektoniska tillblivelseprocessen?+
  21 80 Det hela mªste b¡rja med
  21 81 en ide1.+ En arkitekt har sett en
  21 82 m¡jlig byggnad f¡r sin inre syn,
  21 83 han har en f¡restÁllning om hur
  21 84 huskroppen skall vara proportionerad,
  21 85 hur innerrummet skall accentueras,
  21 86 hur det skall ¡ppna sig f¡r
  21 87 den intrÁdande, hur ljuset skall arbeta
  21 88 och sª vidare.+
  21 89 Bakom varje byggnad som ¡ver
  21 90 huvud taget har en karaktÁr mªste
  21 91 det ha stªtt en arkitekts vision,
  21 92 hans vilja att gestalta nªgonting.+
  21 93 Om den konstnÁrliga utsmyckningen
  21 94 skall fª ett organiskt samband
  21 95 med huset mªste den pª nªgot sÁtt
  21 96 underordnas arkitektens helhetside1
  21 97 < man kan inte begÁra att arkitekten
  21 98 skall bygga ett hus kring en
  21 99 mªlning.+ Allt detta lªter vÁldigt sjÁlvklart.+
  21100 Men sª kommer man alltsª till
  21101 konstnÁrstÁvlan.+ I detta fall arbetade
  21102 fem konstnÁrer oberoende av
  21103 varandra och av arkitekten (som
  21104 satt i juryn).+ Var och en presenterar
  21105 en sjÁlvstÁndig ªsikt om hur
  21106 konsten och arkitekturen i detta
  21107 fall skall f¡rhªlla sig till varandra.+
  21108 Det skulle vara en ganska osannolik
  21109 tillfÁllighet om nªgon av dem
  21110 skulle falla rÁtt i linje med arkitektens
  21111 vision.+ Saken skall avg¡ras
  21112 med majoritetsbeslut av en jury
  21113 som inte har nªgra fasta och allmÁnt
  21114 vedertagna normer att gª efter
  21115 (annat Án, m¡jligen, att det inte
  21116 Ár bra att f¡rbigª det modernaste
  21117 f¡rslaget).+ Sannolikheten talar f¡r
  21118 att en sªdan jury kommer till resultatet
  21119 att alla f¡rslagen Ár mycket
  21120 intressanta, men att inget av dem
  21121 Ár helt tillfredsstÁllande.+ Vad g¡r
  21122 man dª?+ Man f¡rs¡ker jÁmka fram
  21123 nªgot som har alla chanser att inte
  21124 tillfredsstÁlla nªgon.+ Nu
  21125 ser det ut som om Stadsbiblioteket
  21126 kommer att byggas
  21127 utan utsmyckning.+ NÁr det vÁl stªr
  21128 dÁr har konstnÁrerna m¡jlighet att
  21129 gª in och ut i huset, kÁnna sig
  21130 f¡r, lyssna till det, bli bekanta
  21131 med det < och sª smªningom komma
  21132 fram till en definitiv l¡sning
  21133 av ett problem som de redan varit
  21134 inkopplade pª.+ Det kanske inte Ár
  21135 sª dumt nÁr allt kommer omkring.+
  21136 Det kan hÁnda att konstnÁrsblockaden
  21137 mot Stadsbiblioteket i det lªnga
  21138 loppet fªr intressanta f¡ljder.+ Om
  21139 den kunde leda till en revision av
  21140 juryf¡rfarandet vid konsttÁvlingar
  21141 skulle inte sª litet vara vunnet.+
  22  1 Vi
  22  2 har en rymlig och modern
  22  3 fyrarumsvªning med stor balkong
  22  4 och sopnedkast i k¡ket.+ LÁgenheten
  22  5 Ár naturligtvis ett paradis
  22  6 i jÁmf¡relse med den m¡rka,
  22  7 trªnga och fuktiga tvªrummare
  22  8 strax intill Place de la Bastille dÁr
  22  9 vi bodde tidigare.+ DÁr fanns ingen
  22 10 centralvÁrme, inget badrum och
  22 11 toaletten var en skrubb i trappuppgªngen
  22 12 som vi delade med tvª
  22 13 andra familjer.+ Men likvÁl hÁnder
  22 14 det allt oftare att jag saknar vªr
  22 15 gamla slumbostad.+ Ingenting kan
  22 16 nÁmligen vara tristare Án den hÁr
  22 17 ansiktsl¡sa f¡rstaden, hur bekvÁmt
  22 18 man Án bor.+
  22 19 Den som sÁger detta Ár madame
  22 20 Arlette Giloz.+ Hon, hennes man
  22 21 och deras tvª barn bor sedan tre
  22 22 ªr i Massy-Antony, en av de st¡rsta
  22 23 och nyaste f¡rstÁderna s¡der om
  22 24 Paris.+ Den har 40.000 innevªnare
  22 25 men ingen vÁgvisare anmÁler dess
  22 26 existens < kan man inte vÁgen
  22 27 mªste man frªga sig fram.+ Mellan
  22 28 h¡ghusen ligger skrÁpiga ¡detomter
  22 29 och hÁr och var ett gammalt
  22 30 snuskigt trÁruckel.+ Gatorna Ár f¡r
  22 31 det mesta leriga vÁgar utan trottoarer,
  22 32 det finns inte ett enda kafe1,
  22 33 ingen biograf och < vad vÁrre Ár
  22 34 < bara en liten folkskola med
  22 35 plats f¡r mindre Án en tredjedel av
  22 36 samhÁllets barn i folkskoleªldern.+
  22 37 F¡rbindelserna med Paris Ár urusla
  22 38 och madame Giloz sÁger att hennes
  22 39 tillvaro inte skulle vara uthÁrdlig
  22 40 om familjen inte hade TV.+
  22 41 NÁr Massy-Antony byggdes var
  22 42 det meningen att samhÁllet skulle
  22 43 bli ett m¡nster av trivsel och komfort
  22 44 med planteringar ¡ver allt,
  22 45 simhall, idrottsplats, kulturcentrum
  22 46 och lÁroverk.+ Men praktiskt taget
  22 47 ingenting av vad som utlovats har
  22 48 alltsª blivit gjort och f¡ljden Ár
  22 49 att Massy-Antony h¡r till Europas
  22 50 tristaste samhÁllen.+ I jÁmf¡relse
  22 51 med det sjuder VÁstra Fr¡lunda
  22 52 och GubbÁngen av personlighet
  22 53 och livsglÁdje.+ Massy-Antony lever
  22 54 bara pª mornarna nÁr folk
  22 55 gªr till sina arbeten, ett slag pª
  22 56 eftermiddagen nÁr barnen kommer
  22 57 hem frªn skolan och nªgon timme
  22 58 pª kvÁllen nÁr mÁnnen ªtervÁnder
  22 59 frªn kontor och fabriker.+ Redan
  22 60 f¡re kl 20 ligger de dªligt upplysta
  22 61 vÁggatorna ¡de < bara en grupp
  22 62 ungdomar stªr och hÁnger utanf¡r
  22 63 supermarknaden vars neonljus
  22 64 ger en illusion av liv.+
  22 65 Det finns gott om liknande f¡rstÁder
  22 66 runt Paris.+ Precis lika trista
  22 67 och personlighetsfattiga Ár h¡ghuskomplexen
  22 68 < les grands ensembles
  22 69 < i Montrouge, Courbevoie,
  22 70 Bologne-Billancourt, Asnie2res, Aubervillier
  22 71 och Saint-Denis.+ Det Ár
  22 72 egentligen bara det eleganta Neuilly
  22 73 som kan nªs med metron och
  22 74 det av filmstjÁrnor befolkade villasamhÁllet
  22 75 Montfort-l'Amaury som
  22 76 Ár ªtrªvÁrda.+ Ja, det finns ocksª
  22 77 ett par andra undantag men pª
  22 78 det hela taget har de f¡rstÁder som
  22 79 tjusade Auguste Renoir och Guy
  22 80 de Maupassant f¡r lÁnge sedan f¡rsvunnit.+
  22 81 Det finns knappast lÁngre
  22 82 nªgon idyll och mycket litet
  22 83 trivsel i det parisiska f¡rstadsbÁltet
  22 84 dÁr sex miljoner mÁnniskor,
  22 85 nÁstan dubbelt sª mycket som inne
  22 86 i Paris, bor.+ I f¡rstÁderna finns 10
  22 87 lÁroverk mot 21 i Paris, fyra teatrar
  22 88 medan Paris har 60 och ett
  22 89 90-tal biografer vilket Ár drygt fyra
  22 90 gªnger mindre Án det antal som
  22 91 ligger innanf¡r stadsgrÁnsen.+
  22 92 Hyror och insatslÁgenheter Ár
  22 93 naturligtvis billigare i flertalet f¡rstÁder
  22 94 Án i Paris men det Ár inte
  22 95 frªgan om nªgra astronomiska
  22 96 skillnader.+ Det betyder att det Ár
  22 97 mycket dyrt att bo i en f¡rstad
  22 98 som Massy-Antony om man vill
  22 99 ha moderna bekvÁmligheter utan
  22100 att lÁgenheten likvÁl nªr svensk
  22101 standard.+ Under de senaste ªren
  22102 har massor av parisare liksom familjen
  22103 Giloz flyttat utanf¡r staden
  22104 f¡r att fª badrum, centralvÁrme och
  22105 egna toaletter.+ F¡r de allra flesta
  22106 har det blivit en obehaglig ¡verraskning
  22107 att de samtidigt tvingats
  22108 b¡rja leva ett helt nytt liv.+ De kan
  22109 inte lÁngre umgªs med sina vÁnner
  22110 och anh¡riga i Paris pª samma
  22111 sÁtt som tidigare dª det Ár ett f¡retag
  22112 att ta sig ut och in frªn
  22113 f¡rstÁderna.+ Nªgot ¡ver 60 procent
  22114 av den yrkesarbetande f¡rstadsbefolkningen
  22115 mªste dagligen resa
  22116 minst tre timmar dagligen mellan
  22117 hemmet och arbetsplatsen och det
  22118 Ár ingalunda ovanligt att restiden
  22119 ¡verskrider fyra timmar.+
  22120 Ett problem som f¡r nÁrvarande
  22121 sysselsÁtter myndigheterna Ár att
  22122 den fruktansvÁrda bristen pª f¡rstr¡elsem¡jligheter
  22123 i f¡rorterna
  22124 skapar ungdomsgÁng som driver
  22125 genom gatorna pª kvÁllarna och
  22126 ibland g¡r rÁder in till Paris dÁr
  22127 de stÁller till slagsmªl och brªk.+
  22128 I mªnga samhÁllen utanf¡r Paris
  22129 vªgar folk inte gª ut efter m¡rkrets
  22130 inbrott av fruktan att rªka ut f¡r
  22131 ett tonªrsgÁng som tÁnt.+ Det Ár
  22132 utom all tvekan att den snabbt
  22133 ¡kande ungdomsbrottsligheten i
  22134 parisomrªdet till en vÁsentlig del
  22135 beror pª att f¡rstÁderna erbjuder
  22136 ytterst begrÁnsade m¡jligheter till
  22137 normala f¡rstr¡elser.+
  22138 Sedan tre och ett halvt ªr existerar
  22139 en sÁrskild organisation, le
  22140 District de Paris, med uppgift att
  22141 skapa en enhetlig organisation av
  22142 det organiserade kaos som det gigantiska
  22143 f¡rstadsbÁltet f¡r nÁrvarande
  22144 utg¡r.+ Dess ordf¡rande Ár
  22145 Paul Delouvrier, tidigare de Gaulles
  22146 prokonsul i Algeriet.+ Hans uppgift
  22147 kompliceras i h¡g grad av att
  22148 han ofta motarbetas av f¡rortskommunerna
  22149 ¡ver vilka han inte har
  22150 auktoritet och av brist pª finansiella
  22151 medel.+ Mest ¡verhÁngande Ár
  22152 behovet av nya vÁgar och ytterligare
  22153 busslinjer mellan Paris och
  22154 f¡rorterna och det har ocksª prioritet
  22155 pª delouvriers lista.+ Senare
  22156 kommer sannolikt ªtskilliga f¡rorter
  22157 ocksª att fª tunnelbana < Saint
  22158 Germain-en-Lay fªr metrof¡rbindelse
  22159 om fyra eller fem ªr < men
  22160 det kommer att ta minst en generation
  22161 att g¡ra nªgot ªt den kvÁvande
  22162 tristessen Massy-Antony och
  22163 de ¡vriga satellitsamhÁllena runt
  22164 Paris.+ < Att bo hÁr Ár att d¡ en lªngsam
  22165 d¡d, sÁger arette giloz.+
  23  1 Det finns inte mªnga kvar av
  23  2 de mÁn som f¡rt segelskepp
  23  3 ¡ver oceanerna, och de blir allt
  23  4 fÁrre f¡r varje ªr.+ Mycket fª av
  23  5 dem har f¡rmªga och kraft att
  23  6 dokumentera sina upplevelser
  23  7 under slutskedet av en nu helt
  23  8 f¡rgªngen epok.+ NÁr nªgon inte
  23  9 desto mindre publicerar en bok
  23 10 om sitt liv och arbete ombord
  23 11 i rªtacklade segelskepp Ár det
  23 12 nªgot av en hÁndelse, en hÁndelse
  23 13 som b¡r noteras.+
  23 14 Under ªren 1919<1936 verkade
  23 15 ªlÁnningen Elis Karlsson i
  23 16 segelfartyg, f¡rst i skonare i ¡stersj¡fart,
  23 17 senare i djupvattenfart.+
  23 18 1928 blev han andre styrman
  23 19 i tremastbarken Penang
  23 20 och 1933 f¡rste styrman i Herzogin
  23 21 Cecilie.+ Han fortsatte sedan
  23 22 utan entusiasm sin sj¡mansbana
  23 23 i maskindrivna fartyg.+
  23 24 En man med en sªdan bakgrund
  23 25 kan berÁtta om mycket
  23 26 som i dag ingen har m¡jlighet
  23 27 att erfara som f¡rstahandsupplevelse.+
  23 28 $tskilligt sªdant delar
  23 29 Elis Karlsson med sig av i sin
  23 30 bok Mother Sea (Oxford University
  23 31 Press, 30 s).+ Underligt
  23 32 nog har han sjÁlv skrivit boken
  23 33 pª engelska, och det kan inte
  23 34 hjÁlpas att sprªket ibland Ár en
  23 35 smula stelbent.+ Den Ár i alla
  23 36 fall inte sÁmre Án att man kan
  23 37 njuta av denna bok, som Ár full
  23 38 av segel och salt men som inte
  23 39 heller saknar en del vekare tongªngar
  23 40 om ªlÁndska blªsippor
  23 41 och gullvivor.+ Man skulle vilja
  23 42 ªterberÁtta mÁngder av ªskªdligt
  23 43 skildrade episoder om
  23 44 skepp, navigation, segelman¡vrering
  23 45 och om mÁnnen ombord.+
  23 46 TyvÁrr medger utrymmet bara
  23 47 nªgra glimtar.+ F¡r
  23 48 att lÁra kÁnna Elis Karlsson
  23 49 b¡r man kanske ta del
  23 50 av hans egen karakteristik av
  23 51 den skandinaviske sj¡mannen.+
  23 52 Man mªste dª hªlla i minnet att
  23 53 det Ár frªga om segelsj¡mannen
  23 54 i djupsj¡fart, dÁr han ofta blandades
  23 55 med andra nationaliteter.+
  23 56 Den skandinaviske sj¡mannen,
  23 57 sÁger Elis Karlsson, tar inte vÁl
  23 58 upp att bli pªdriven, men under
  23 59 en ledning som han respekterar
  23 60 Ár han den frÁmste.+ Han
  23 61 godtar inte disciplin som sjÁlvÁndamªl,
  23 62 inte heller ¡versitteri
  23 63 eller brutalitet (bullying).+ En
  23 64 lªng tradition av personlig frihet
  23 65 har format honom till en
  23 66 sjÁlvstÁndigt tÁnkande individ
  23 67 som krÁver mÁnsklig behandlling,
  23 68 och den han litar pª f¡ljer
  23 69 han vad som Án begÁrs av honom.+
  23 70 Elis Karlsson gªr nog sjÁlv
  23 71 bra in under den beskrivningen.+
  23 72 Men vi ska kanske ¡vergª
  23 73 till hans erfarenheter av sj¡ och
  23 74 skepp.+
  23 75 Den som seglar bªt har sÁkert
  23 76 observerat skillnaden i r¡relse
  23 77 under segel och f¡r motor.+
  23 78 #ven stora fartyg visar sªdan
  23 79 skillnad.+ NÁr man brassat dikt
  23 80 bidevind, sÁger Elis Karlsson,
  23 81 kÁnner man en karakteristisk
  23 82 r¡relse hos fartyget, sÁrskilt en
  23 83 svajning mot lÁ nÁr hon pressas.+
  23 84 Den dÁr svajningen kombineras
  23 85 med bogens lyftning nÁr fartyget
  23 86 skjuter snett upp f¡r en sj¡.+
  23 87 NÁr sj¡n rullar vidare lyfter
  23 88 fartyget aktern och svajar mot
  23 89 lovart tills nÁsta sj¡ trÁffar bo-gen.+ 'Det
  23 90 Ár ¡gonblick av glÁdje,
  23 91 utmaning och framªtanda
  23 92 skeppet genom sina r¡relser f¡rmedlar
  23 93 till dem ombord'.+
  23 94 LÁngre fram blev ju Karlsson
  23 95 ªngfartygsbefÁlhavare, och han
  23 96 berÁttar i det sammanhanget om
  23 97 vilket 'hoppl¡st, hjÁlpl¡st ting
  23 98 en barlastad ªngare Ár i en
  23 99 nordsj¡storm'.+ En rªseglare i
  23100 samma situation hade under
  23101 mesan, mÁrssegel och nªgra
  23102 stagsegel tagit sig fram lugnt
  23103 och nÁstan utan att skeppa ett
  23104 vattenstÁnk pª dÁck.+ $ andra
  23105 sidan krÁvdes vaksamhet och
  23106 snabba ªtgÁrder nÁr hªrda byar
  23107 trÁffade fartyget.+ De verkliga
  23108 pªfrestningarna fick fartyg och
  23109 folk utstª i the roaring fourties,
  23110 i vÁstvindstormarnas bÁlte
  23111 pª s¡dra halvklotet, nÁr man
  23112 gick frªn Goda Hopp till
  23113 Australien eller dÁrifrªn till
  23114 Kap Horn.+ I storm kunde skeppet
  23115 g¡ra god fart f¡r bara riggen,
  23116 och det krÁvdes perfekt pªpasslighet
  23117 och styrka vid rodret
  23118 f¡r att fartyget inte skulle gira
  23119 tvÁrs f¡r sj¡n och begravas.+ Efter
  23120 en resa i dessa trakter, dª
  23121 stordÁcket nÁstan konstant var
  23122 ¡verspolat, hade dÁcket bearbetats
  23123 av sj¡arna sª att virket sªg
  23124 ut som en grÁsmatta av alla smª
  23125 stickor som flisats upp och rest
  23126 sig ur plankorna av oregon pine.+
  23127 Om seglingen i detta vÁder
  23128 berÁttar Karlsson en hel del och
  23129 han drar sig till minnes hÁndelser
  23130 i kritiska situationer.+ De Ár
  23131 ªskªdligt skildrade och vÁrda
  23132 att ta del av.+ En enda detalj
  23133 kan tas med hÁr.+
  23134 En ung svensk var vid ett
  23135 tillfÁlle inte tillrÁckligt pª sin
  23136 vakt.+ En sj¡ fªngade honom,
  23137 drog honom ¡ver styrbords reling
  23138 och efter tre sekunder
  23139 skulle han han legat i k¡lvattnet
  23140 akter om fartyget om inte
  23141 ett mirakel intrÁffat.+ Tvª grova
  23142 vajrar Ár schaklade till skothornen
  23143 i de undre rªseglen;
  23144 dels skotet f¡r strÁckning av
  23145 seglet akterut, dels halsen, som
  23146 hªller ned seglet f¡rut.+ En segelyta
  23147 av 2.500 kvadratfot drar
  23148 normalt i dessa vajrar, som vrider
  23149 och kinkar sig nÁr de inte
  23150 Ár spÁnda.+ NÁr seglet var intaget
  23151 brukade man haka upp bukten
  23152 av vajrarna pª en krok och
  23153 sÁkra dem dÁr med kabelgarn.+
  23154 Under natten f¡re denna hÁndelse
  23155 hade styrbord storskot
  23156 skavt sig igenom garnet och i
  23157 en rullning fallit ur kroken, och
  23158 kom att slÁpa i vattnet om styrbord.+
  23159 Detta blev svenskens
  23160 rÁddning.+
  23161 NÁr sj¡n runnit undan lite och
  23162 man fick en chans att se sig om
  23163 sªg styrman hur svensken forsade
  23164 genom vattnet med f¡tterna
  23165 f¡re, ibland pª ytan, ibland
  23166 drÁnkt av en sj¡.+ NÁr skeppet
  23167 rullade ªt styrbord drogs han
  23168 lªngt ut, vid en rullning ªt babord
  23169 s¡gs han in mot bordlÁggningen
  23170 f¡r ett ¡gonblick.+ Styrman,
  23171 som uppfattat situationen,
  23172 tog sig ner pª stordÁck, h¡ll sig
  23173 med en arm i en nagelbÁnk och
  23174 lyckades med den andra fªnga
  23175 in mannen dª skeppet gjorde en
  23176 sÁrskilt kraftig ¡verhalning ªt
  23177 babord.+ Det visade sig att skotet
  23178 hade rªkat fªnga svenskens
  23179 ben i ett halvslag.+ Elis
  23180 Karlsson skildrar inte
  23181 bara vªldsamheter och tillbud.+
  23182 Han ger ocksª en bild av
  23183 finesser vid man¡vreringen, av
  23184 kapten Sven Erikssons skickliga
  23185 sj¡manskap och av stÁmningen
  23186 ombord pª halvdÁck och i
  23187 navigationshytt under den normala
  23188 rutinen.+ Men i trªnga farvatten,
  23189 och dit h¡r bªde @stersj¡n
  23190 och Kattegatt f¡r en stor
  23191 fyrmastbark, blir rutinen fylld
  23192 av intensiv vaksamhet och svªra
  23193 stÁllningstaganden.+ Han berÁttar
  23194 t ex hur man fick uppleva
  23195 tvª allvarliga olyckstillbud
  23196 pª grund av slapphet eller ignorans
  23197 frªn andra fartygs sida,
  23198 nÁr Herzogin Cecilie f¡r god
  23199 fart strÁckte upp genom Sundet
  23200 och Kattegatt.+
  23201 Perspektiv pª tjÁnsten under
  23202 segel fªr Elis Karlsson nÁr han
  23203 gªtt ¡ver i steam.+ NÁr han gick
  23204 dÁr pª bryggan i sitt 'glashus'
  23205 och en by drog upp ¡ver horisonten
  23206 i lovart gjorde han genast
  23207 en bed¡mning av dess vindstyrka,
  23208 om den skulle trÁffa fartyget
  23209 och vilka ªtgÁrder som beh¡vde
  23210 vidtas.+ NÁr han hunnit sª
  23211 lªngt vaknade han pl¡tsligt upp
  23212 till verkligheten.+ Han beh¡vde
  23213 ju ¡verhuvud taget inte tÁnka
  23214 pª nªgra ªtgÁrder alls, bara
  23215 hªlla sig inne i glashuset sª han inte
  232161blev vªt.+ Han gick under denna tid med en stÁndig
  232162kÁnsla av skuld, att han inte gjorde
  23217 nªgot f¡r att f¡rtjÁna sin l¡n.+
  23218 Detta Ár en erfarenhet man
  23219 ¡verallt m¡ter bland dem som
  23220 mªst lÁmna segel f¡r ªnga eller
  23221 dieselolja.+ Ombord i seglaren,
  23222 erkÁnner de, blir somliga slagna
  23223 av skrÁck inf¡r elementens
  23224 attacker, men andra stimuleras
  23225 och ªstadkommer prestationer
  23226 som kanske inte annars skulle
  23227 vara m¡jliga.+ Vªr mekaniserade
  23228 vÁrld f¡rskonar oss nu frªn hªrda
  23229 tag med elementen, och det
  23230 Ár kanske gott och vÁl.+ Men det
  23231 kan nog inte f¡rnekas att vi
  23232 samtidigt gªr miste om nªgot positivt.+
  24  1 ktskilligt har skrivits om konstnÁren
  24  2 Pierre Auguste Renoir.+
  24  3 Redan strax efter hans bortgªng
  24  4 1919 utgav konsthandlaren Vollard
  24  5 sin biografi som Ánnu Ár en av de
  24  6 rikaste kÁllorna f¡r kÁnnedomen
  24  7 om Renoirs liv och verk.+ #ven
  24  8 Renoirs son, den kÁnde filmskaparen
  24  9 Jean Renoir har emellertid
  24 10 Ágnat sin far ett verk som utan
  24 11 tvivel kommer att rÁknas till de
  24 12 stora och betydande.+ Boken heter
  24 13 Renoir, min far (Bonniers, 37:50).+
  24 14 Det Ár en mycket subjektiv bok
  24 15 < Jean Renoir konstaterar sjÁlv
  24 16 i en inledande replik till lÁsaren:
  24 17 Naturligtvis!+ En historisk skildring
  24 18 blir ju ofrªnkomligen subjektiv.+
  24 19 En historiker av facket kan kanske
  24 20 ha en del att invÁnda mot
  24 21 denna maxim, sª mycket Ár dock
  24 22 sÁkert att Jean Renoirs skildring
  24 23 Ár subjektiv.+ Det vore underligt
  24 24 annars.+ Hans beundran och kÁrlek
  24 25 till fadern Ár stark och bÁr upp
  24 26 denna mÁrkliga skildring av en
  24 27 mÁrklig konstnÁr och mÁnniska.+
  24 28 Jean Renoir har haft ett rikt
  24 29 stoff f¡r sin bok.+ Han kan knappast
  24 30 sÁgas ha helt behÁrskat det och
  24 31 ordnat det sª ¡verskªdligt som man
  24 32 skulle kunna ¡nska.+ Han har snarare
  24 33 behÁrskats av det och skrivit
  24 34 ner sina hªgkomster allteftersom de
  24 35 infunnit sig.+ Den kronologiska ordningen
  24 36 blir dÁrf¡r mªnga gªnger
  24 37 svÁvande och dateringarna kunde
  24 38 ha varit fler.+ Ju mer man f¡rdjupar
  24 39 sig i Jean Renoirs bok blir
  24 40 detta dock en bisak.+ KonstnÁren
  24 41 och mÁnniskan blir i stÁllet sª mycket
  24 42 mera levande.+
  24 43 Jean Renoir b¡rjar sin skildring
  24 44 1915 dª han haft 'turen' att bli
  24 45 skjuten i benet av en bajersk soldat
  24 46 i f¡rsta vÁrldskriget.+ Konvalescensen
  24 47 tillbringas under samtal
  24 48 med den av reumatisk vÁrk och
  24 49 hustruns bortgªng svªrt nedbrutne
  24 50 fadern.+ Trots sina plªgor arbetar
  24 51 dock Renoir med en furios iver.+
  24 52 Det Ár som om stunderna vid staffliet
  24 53 g¡r livet uthÁrdligt, ja, m¡jligt
  24 54 att leva.+ Hans kamp mot den vÁrkbrutna
  24 55 kroppen Ár gripande och
  24 56 patetisk.+ Varje dag han under sina
  24 57 sista ªr kunde ta fatt palett och
  24 58 penslar blev 'Ánnu en dag av
  24 59 lycka'.+ #nnu nªgra timmar f¡re sin
  24 60 d¡d fullbordar han en liten mªlning
  24 61 med blommor.+ Jean
  24 62 Renoir har god hand med
  24 63 pennan.+ Hans skildring Ár sªdan
  24 64 att lÁsaren tycker sig fª personlig
  24 65 kontakt med konstnÁren Renoir,
  24 66 hans nÁrmaste och hans
  24 67 konstnÁrsvÁnner.+ Jean Renoir redovisar
  24 68 ocksª utf¡rligt vad fadern
  24 69 under deras samtal tÁnkt och sagt
  24 70 om sig sjÁlv och sin konst och om
  24 71 f¡reteelser i allmÁnhet, yttranden
  24 72 som visar ett intellekt med djup,
  24 73 humor och skÁrpa och ett varmt
  24 74 hjÁrta.+ Mªnga mÁnskliga smªdrag
  24 75 fyllda av charm plockar Jean Renoir
  24 76 fram, och boken Ár inte bara
  24 77 en bok om en stor konstnÁr och
  24 78 mÁnniska utan ocksª ett tidsdokument
  24 79 och en skildring av ett rikt
  24 80 franskt familjeliv.+
  24 81 VÁlg¡rande Ár ocksª Jean Renoirs
  24 82 ªterhªllsamma uttalande om faderns
  24 83 konst.+ Han har mera skildrat
  24 84 mÁnniskan bakom verket, men
  24 85 nªgra glimtar ges dª och dª.+ En
  24 86 av de mest betagande Ár dª sonen
  24 87 skriver: Han mªlade som fªglarna
  24 88 sjunger.+
  24 89 Det Ár Renoirs konst i ett n¡tskal.+
  24 90 Margareta $ngstr¡m svarar f¡r
  24 91 den goda ¡versÁttningen som ªterger
  24 92 Jean Renoirs rika sprªk pª
  24 93 ett utomordentligt sÁtt.+ En liten
  24 94 lapsus har hon rªkat ut f¡r dª hon
  24 95 lªter familjen Renoir Áta str¡mming
  24 96 (sic!).+ Vad f¡r fisk det Án
  24 97 har varit, str¡mming var det inte.+
  25  1 Omslaget till Fotografisk ªrsbok
  25  2 1965 missprydes av en dªlig
  25  3 fÁrgbild, vilket man inte hade vÁntat
  25  4 sig av en ªrsskrift som denna.+
  25  5 FortsÁttningen Ár dock betydligt
  25  6 bÁttre, och boken Ár som vanligt
  25  7 fylld med goda bilder men ocksª
  25  8 mindre goda.+ Till de senare mªste
  25  9 rÁknas de 'tecknade' bilder som
  25 10 Lars-Gunnar R¡rby ªstadkommit
  25 11 med kamera och laboratoriearbete.+
  25 12 $rets intressantaste bidrag Ár
  25 13 Per Hemmingssons artikel om
  25 14 August Strindberg och Nadar som
  25 15 fotografer, illustrerad med nªgra
  25 16 prov pª deras bilder.+ Magistralt
  25 17 Ár Nadars portrÁtt 1886 av den
  25 18 franske kemisten Chevreul pª hans
  25 19 100ªrsdag.+
  25 20 Fotografisk ªrsbok, som nu nªtt
  25 21 sin tjugonde ªrgªng, kostar 16:50
  25 22 inb och ges som vanligt ut av Nordisk
  25 23 Rotogravyr.+ Samma
  25 24 f¡rlag har f ¡ ªter gett
  25 25 ut en lÁrobok i fotografi.+ Den
  25 26 heter Fotografera i svartvitt (16 kr
  25 27 inb) och har Rune Jonsson till
  25 28 upphovsman.+ Den ger den kunskapss¡kande
  25 29 alla upplysningar,
  25 30 och teckningar och foto illustrerar
  25 31 texten, som kunde varit mera koncentrerad.+
  25 32 TrÁna med kamera heter en annan
  25 33 lÁrobok, f¡rfattad av Knut Edfeldt
  25 34 (8:75 hÁft), ocksª den utgiven
  25 35 av Nordisk Rotogravyr.+ Den
  25 36 Ár mera kortfattad Án den f¡rra
  25 37 och gªr mera rakt pª sak.+ Edfeldt
  25 38 hinner ocksª ge nªgra vinkar
  25 39 och rªd om fÁrgfoto.+ #ven denna
  25 40 bok Ár rikt illustrerad.+
  25 41 Ni Ár fotograferad heter slutligen
  25 42 en liten bildbok, ocksª den frªn
  25 43 Nordisk Rotogravyr.+ Den kostar
  25 44 7:50 och redovisar den utstÁllning
  25 45 med samma namn som fotografen
  25 46 Ture Sj¡lander visade i Stockholm
  25 47 f¡rra ªret.+
  25 48 Sª gott som varje bild prÁglas
  25 49 av lyteskomik och boken g¡r ett
  25 50 beklÁmmande intryck.+
  27  1 Gryningen kom klockan 3 pª
  27  2 morgonen 14 maj 1264 och
  27  3 England stod inf¡r inb¡rdeskrigets
  27  4 klimax.+ Kungen, som var den
  27  5 misslyckade Henrik III, sov Ánnu
  27  6 i klostret i Lewes, huvudstad
  27  7 i grevskapet Sussex, omgiven av
  27  8 sina soldater, kanske 7.000 man.+
  27  9 Han hade nyligen ªterkommit
  27 10 frªn Frankrike.+ I stadens fÁstning,
  27 11 vars normandiska torn Ánnu reser
  27 12 sig oanfrÁtt ¡ver den lªga bebyggelsen
  27 13 i dalen, befann sig prins
  27 14 Edvard, kungens son och kÁnd
  27 15 som Lªngskank.+ Edvard kommenderade
  27 16 3.000 beridna riddare och
  27 17 soldater.+
  27 18 Baronernas hÁr, som leddes av
  27 191simon de montfort, earl av leicester, var lÁgrad i
  27 192Fletching,
  27 20 en by halvannan mil frªn Lewes.+
  27 21 Den bestod av 5.000 man, dÁrav
  27 22 500 beridna, var och en f¡rsedd
  27 23 med vita kors pª br¡st och rygg.+
  27 24 Simon mªste ¡verraska de
  27 25 kungliga styrkorna och marschen
  27 26 b¡rjade strax efter soluppgªngen.+
  27 27 LÁngs en urgammal stig s¡kte sig
  27 28 hÁren mot utgªngspunkten f¡r
  27 29 anfallet pª en platª pª en av de
  27 30 gr¡na ªsarna norr om Lewes.+
  27 31 Kolonnen av fotfolk med lansar,
  27 32 bªgar, slungor och armborst och
  27 33 ryttare med svÁrd och spikklubbor
  27 34 var nÁstan en mil lªng.+
  27 35 Kanske tog marschen tre timmar,
  27 36 kanske beh¡vde earl Simon
  27 37 ytterligare tvª f¡r att gruppera
  27 38 styrkan.+ Vid niotiden kan han
  27 39 ha varit fÁrdig.+ Till vÁnster
  27 40 stod Londonavdelningen under
  27 41 Nicholas de Segrave, i mitten
  27 42 earlen av Gloucester (Gilbert de
  27 43 Clare) med sina mÁn och till
  27 44 h¡ger en avdelning under de
  27 45 Montforts s¡ner Henrik och Guy.+
  27 46 SjÁlv kommenderade Simon en
  27 47 fjÁrde styrka, som h¡lls i reserv
  27 48 bakom de ¡vriga, en genial
  27 49 taktisk nyhet i medeltida krigf¡ring.+
  27 50 HÁren f¡ll pª knÁ och
  27 51 bad en sista b¡n f¡re striden och
  27 52 mªnga kastade sig med utbredda
  27 53 armar pª marken, formande kors
  27 54 med sina kroppar.+ Kungen
  27 55 var inte beredd pª
  27 56 strid.+ $sen, dÁr Simon stod,
  27 57 var skymd frªn klostret.+ #ven
  27 58 Edvard var ¡verraskad, men han
  27 59 lyckades nª platªn med sina ryttare
  27 60 ungefÁr samtidigt som Simon
  27 61 slutf¡rde sina f¡rberedelser.+
  27 62 Prinsen anf¡ll med full styrka
  27 63 mot Londonavdelningen < han
  27 64 hatade Londonbor mer Án nªgra
  27 65 andra.+ Han rev upp flanken och
  27 66 drev soldaterna, som utsattes f¡r
  27 67 ett fruktansvÁrt blodbad, framf¡r
  27 68 sig bort frªn slagfÁltet.+ Edvards
  27 69 ryttare f¡rf¡ljde de
  27 70 flyende ut ¡ver bygden och
  27 71 anfallet pªgick fortfarande nÁr
  27 72 kungen beordrade sina styrkor
  27 73 mot vad som var kvar av baronhÁren.+
  27 74 Kungen kommenderade
  27 75 en avdelning, hans bror prins
  27 76 Rikard den andra.+ Rikard m¡ttes
  27 77 av en skur av pilar och sten,
  27 78 kungen blev isolerad med sina
  27 79 mÁn, Simon kastade in sin reserv.+
  27 80 Kungen sªrades.+ Tvª hÁstar
  27 81 stupade under honom och han
  27 82 flydde tillbaka till klostret.+
  27 83 Rikard barrikaderade sig i en
  27 84 kvarn, men striden var ¡ver.+
  27 85 Edvard som hade ªtersamlat sina
  27 86 beridna styrkor nªgon gªng efter
  27 87 middagstid, ªtervÁnde till fÁstningen
  27 88 medan Simon drog in i
  27 89 Lewes, dÁr blodbadet fortsatte.+
  27 90 Gatorna var fyllda av sªrade och
  27 91 d¡da.+ Eldpilar frªn fÁstningen
  27 92 brÁnde ned ett stort antal hus,
  27 93 men nÁr Edvard beredde sig f¡r
  27 94 ett sista desperat motanfall nªddes
  27 95 han av Simons erbjudande
  27 96 om vapenvila och f¡rhandlingar.+
  27 97 Dagen dÁrpª undertecknades i
  27 98 klostret ett f¡rdrag, som i praktiken
  27 99 gjorde Simon de Montfort
  27100 till Englands envªldshÁrskare
  27101 och prinsarna till Simons fªngar.+
  27102 De Montforts avsikt hade varit att
  27103 bryta kungens vÁgran att ta rªd
  27104 och tvinga honom till samarbete.+
  27105 F¡rdraget f¡ljdes 1265 av ett
  27106 rªdsm¡te, som var det f¡rsta i
  27107 Englands historia till vilket
  27108 borgare kallades: tvª frªn var och
  27109 en av rikets stÁder.+ De Montfort
  27110 har gªtt till historien som den
  27111 som utfÁrdade dessa kallelser.+
  27112 Parlamentet som institution som
  27113 vi ser det var visserligen inte
  27114 fÁrdigt med detta, men Simons
  27115 insats var av vÁsentlig betydelse
  27116 f¡r vad som skulle komma under
  27117 nÁsta generation.+ $rets parlament
  27118 skall ocksª hylla honom pª 700ªrsdagen
  27119 av det historiska tillfÁllet.+
  27120 Jubileumsdagen Ár 20
  27121 januari 1965.+ Simon
  27122 de Montfort var en av
  27123 dessa fÁrgstarka medeltida
  27124 Ádlingar som inspirerade balladsªngare
  27125 och kr¡nikeskrivare.+ Han
  27126 f¡ddes i Normandie 1208 och kom
  27127 1229 till England f¡r att g¡ra
  27128 ansprªk pª earlskapet av Leicester.+
  27129 1239 gifte han sig med kungens
  27130 syster och tillbringade praktiskt
  27131 hela 40- och 50-talen utomlands
  27132 i korstªg och uppdrag som
  27133 kunglig representant i Gascogne,
  27134 Skottland, Frankrike och Italien.+
  27135 Han var emellertid samtidigt
  27136 upprepade gªnger i konflikt med
  27137 kungen, och Simon blev den
  27138 naturlige ledaren f¡r gruppen
  27139 inom aristokratin, som krÁvde
  27140 reformer av statsskicket.+ Kungen
  27141 beskylldes f¡r att f¡redra utlÁnningar
  27142 f¡r de h¡gsta Ámbetena
  27143 inom kyrkan och f¡rvaltningen
  27144 och han sl¡sade pengar pª sina
  27145 favoriter.+ DÁr var ocksª ett
  27146 misslyckat krig i Frankrike.+
  27147 1258 samlades en f¡rsamling i
  27148 Oxford, som senare har kallats
  27149 det galna parlamentet och som
  27150 specificerade anklagelserna mot
  27151 kungen.+ Det resulterade i de s k
  27152 OxfordsbestÁmmelserna enligt
  27153 vilka 24 baroner skulle utses f¡r
  27154 att utarbeta reformf¡rslag, tre
  27155 'parlament' hªllas varje ªr samt
  27156 kungen ha ett permanent rªd om
  27157 15 mÁn.+ Det var kungens vÁgran
  27158 att uppfylla dessa ªtaganden,
  27159 som ledde fram till slaget vid
  27160 Lewes.+ Kungens skyldighet att ta
  27161 rªd bekrÁftades ªter och Áven om
  27162 riddare och borgare inte kallades
  27163 till nªgot ytterligare parlament
  27164 under Henriks livstid och endast
  27165 bevistade fyra av de 30 f¡rsta
  27166 parlamenten under Edvard
  27167 Lªngskank (1272<1307), hade
  27168 ide1n om 'demokratisk' representation
  27169 b¡rjat accepteras.+ De
  27170 Montfort fick inget uppleva
  27171 av detta.+ Prins Edvard flydde ur
  27172 fªngenskapen, lyckades samla en
  27173 ny hÁr och slog Simon vid
  27174 Evesham 4 augusti 1265.+ Simon
  27175 kÁmpade hjÁltemodigt 'som en
  27176 jÁtte', men stupade och hans besegrare
  27177 stympade hans d¡da
  27178 kropp, vilket bidrog till den folkliga
  27179 uppfattningen av honom som
  27180 helgon och martyr.+ @ver 200
  27181 mirakel sÁgs ha upptecknats frªn hans grav.+
  28  1 Egentligen var det en ren tillfÁllighet
  28  2 att svenska kyrkans
  28  3 Gossen Ruda, tidningen Vªr
  28  4 Kyrkas chefsredakt¡r Carl Gustaf
  28  5 Boe4thius, kom att Ágna sig
  28  6 ªt tidningsmannayrket.+ Han hade
  28  7 alltid tÁnkt bli lÁrare och efter
  28  8 avlagd fil mag-examen i
  28  9 Uppsala fick han ett vikariat
  28 10 pª Viggbyholmsskolan som dª
  28 11 drevs i kvÁkarregi under legendariske
  28 12 rektorn Per Sundbergs
  28 13 ledning.+ < Det var en god skola, sÁger
  28 14 Carl Gustaf Boe4thius och
  28 15 menar detta i dubbel bemÁrkelse.+
  28 16 En nyutexaminerad lÁrare
  28 17 kunde inte hitta bÁttre eklut.+
  28 18 Viggbyholmsskolan var pª 40talet
  28 19 den enda reformskolan i
  28 20 Sverige som redan dª tillÁmpade
  28 21 i stort sett samma aktivitetspedagogik
  28 22 enhetsskolan nu
  28 23 anammat.+ Nªgon nivªskillnad
  28 24 mellan lÁrare och elever existerade
  28 25 inte; det hªrdaste straff
  28 26 som utmÁttes var att den felande
  28 27 eleven under gemytliga former
  28 28 fick sitta och diskutera livet
  28 29 med rektorn i dennes vardagsrum.+
  28 30 SjÁlv var magister Boe4thius
  28 31 husfar pª ett elevhem f¡r flickor
  28 32 i ªldern 11<19 ªr.+ Som tur
  28 33 var fanns dÁr en husmor ocksª,
  28 34 understryker han.+
  28 35 NÁr han ªtta ªr senare fick ett
  28 36 lektorat i #ngelholm tyckte han
  28 37 att han hamnat i rena himmelriket.+
  28 38 Eleverna var som lamm
  28 39 jÁmf¡rda med problembarnen
  28 40 pª kvÁkarskolan.+ < LÁrare som har svªrt att
  28 41 hªlla disciplinen borde undervisa
  28 42 pª en ungdomsvªrdsskola
  28 43 en tid.+ NÁr de sen kommer tillbaks
  28 44 till sin gamla skolform Ár
  28 45 de botade.+ Sªdana f¡rs¡k har
  28 46 gjorts i USA och slagit vÁl ut,
  28 47 berÁttar f d magistern, numera
  28 48 chefredakt¡ren Boe4thius som
  28 49 aldrig har besvÁr med disciplinen
  28 50 men sjÁlv betraktas som
  28 51 en olydig skolpojke av vissa
  28 52 kyrkliga dignitÁrer f¡r att han
  28 53 i sin tidning vªgat framf¡ra ªsikter
  28 54 som gªtt stick i stÁv mot en
  28 55 rad f¡rlegade, men Ánnu gÁllande
  28 56 dogmer.+
  28 57 Under lÁrartiden skrev Boe4thius
  28 58 artiklar i olika religi¡sa
  28 59 tidskrifter, nªgot som ledde till
  28 60 att han en dag fick erbjudande
  28 61 att b¡rja pª diakonistyrelsen
  28 62 i Stockholm som skolsekreterare.+
  28 63 Han funderade lÁnge innan
  28 64 han slog till, f¡r han trivdes
  28 65 utmÁrkt bakom katedern.+ Men
  28 66 som skolsekreterare beh¡vde
  28 67 han ju inte slÁppa kontakten
  28 68 med skolarbetet.+ Sagt och gjort,
  28 69 alltsª.+
  28 70 Det var nªdens ªr 1958.+ Tvª
  28 71 ªr senare blev Carl Gustaf Boe4thius
  28 72 chefredakt¡r f¡r Vªr
  28 73 Kyrka.+ Kulorna b¡rjade genast
  28 74 vissla om ¡ronen pª den mycket
  28 75 gr¡ne chefredakt¡ren som
  28 76 enligt vad han sjÁlv pªstªr inte
  28 77 visste ett dugg om journalistik.+
  28 78 Han hade dock god hjÁlp av
  28 79 sin redaktionschef Margit str¡mmerstedt,
  28 80 ett par ªr tidigare
  28 81 kommen frªn $hle1n och $kerlund
  28 82 f¡r att rycka upp tidningen.+
  28 83 Hon svarade f¡r den tekniska,
  28 84 Boe4thius f¡r den andliga
  28 85 spisen.+
  28 86 Redan den f¡rsta tiden som
  28 87 redakt¡r f¡r Vªr Kyrka gjorde
  28 88 han bort sig hos Kyrklig samling
  28 89 nÁr han i en ledare hÁlsade
  28 90 kvinnan varmt vÁlkommen
  28 91 i prÁstrocken.+ Men det var bara
  28 92 b¡rjan.+ #ven sedan striden om
  28 93 kvinnliga prÁster ebbat ut har
  28 94 Boe4thius mªnga gªnger haft det
  28 95 hett om ¡ronen.+ Senast i Stora
  28 96 Sexstriden dÁr Vªr Kyrkas redakt¡r
  28 97 framf¡rde den chockerande
  28 98 ªsikten att samlag under
  28 99 vissa omstÁndigheter kan vara
  28100 tillªtet f¡re Áktenskapet.+ Det
  28101 var en mycket mÁnsklig ªsikt,
  28102 tyckte mªnga, dock inte de renlÁriga
  28103 dogmatikerna inom svenska
  28104 kyrkan.+ Efter kyrkom¡tets
  28105 beslut om att den f¡rªldrade
  28106 synen pª sexuallivet skall stª
  28107 fast f¡ll Carl Gustaf Boe4thius
  28108 till f¡ga och lovade att i fortsÁttningen
  28109 inte anvÁnda Vªr
  28110 Kyrka f¡r att hÁvda personliga
  28111 ªsikter i etiska frªgor.+
  28112 Vilket inte betyder att han
  28113 gett upp:
  28114 < Inom kort hoppas jag kunna
  28115 utveckla mina ªsikter i en
  28116 sÁrskild skrift, gÁrna utgiven pª
  28117 ett kyrkligt f¡rlag, avsl¡jar han,
  28118 tÁnder en cigarrett med elegansen
  28119 hos ett barlejon och fortsÁtter:
  28120 < DÁremot anser jag nog att
  28121 kyrkan har rÁtt att fordra att
  28122 dess tidning ej driver en linje
  28123 som gªr rakt emot den som
  28124 kyrkans offentliga organ nu
  28125 samlats kring.+
  28126 Han rycker pª axlarna, funderar
  28127 en stund, ler pl¡tsligt sitt
  28128 f¡rsiktiga leende och tillÁgger:
  28129 < Detta betyder att jag i
  28130 fortsÁttningen inte kommer att
  28131 framf¡ra min personliga ªsikt i
  28132 dessa frªgor pª ledarplats.+ Men
  28133 en artikelserie dÁr olika ªsikter
  28134 ventileras hoppas jag ingen
  28135 har nªgot emot!+ Vªr Kyrka Ár
  28136 ju i alla fall en levande tidning
  28137 ...+
  28138 Chefredakt¡r Boe4thius pekar
  28139 pª mªnadens pressklipp, r¡r omkring
  28140 i dem och all Sveriges
  28141 tidningar skymtar f¡rbi.+ Arga,
  28142 elaka, ber¡mmande, hªnfulla
  28143 kommentarer med och utan
  28144 sting.+ < Vi Ár i alla fall inte bortgl¡mda!+
  28145 Om de hªller med eller
  28146 skÁller Ár av mindre betydelse
  28147 ...+
  28148 Nyligen har man satt i gªng
  28149 en annonskampanj f¡r att h¡ja
  28150 upplagan som i dag ligger nÁrmare
  28151 53.000 ex.+ Det Ár pª tok
  28152 f¡r litet med tanke pª att omkring
  28153 250.000 mÁnniskor gªr i
  28154 kyrkan varje s¡ndag och alltsª
  28155 Ár presumtiva prenumeranter,
  28156 anser redakt¡r Boe4thius.+ De senaste
  28157 ªren har upplagan visserligen
  28158 stadigt gªtt uppªt men
  28159 han vill ¡ka farten mitt i den
  28160 uppªtgªende kurvan.+
  28161 Carl Gustaf Boe4thius har nog,
  28162 trots alla besvÁrligheter som
  28163 m¡tt honom i arbetet, hamnat
  28164 pª rÁtt plats i livet nÁr han nu
  28165 inte blev prÁst som sª mªnga
  28166 andra i slÁkten.+ I rakt nedstigande
  28167 led har hans f¡rfÁder varit
  28168 prÁster Ánda sedan 1534!+ Elva
  28169 generationer prÁstmÁn.+ Boe4thius
  28170 farfar var f¡rste avfÁllingen,
  28171 han blev professor i stÁllet.+ Sª
  28172 ock fadern.+ Carl Gustaf vÁxte
  28173 med andra ord upp i ett hem
  28174 med djupt rotade kristna traditioner,
  28175 Áven om de kanske lªg
  28176 under ytan.+
  28177 Men under studieªren i Uppsala
  28178 blev den blivande Vªr Kyrkaredakt¡ren
  28179 som sª mªnga
  28180 andra s¡kare kulturradikal ateist.+
  28181 SjÁlv ser han tillbaka pª de
  28182 ªren som en tid av tomhet och
  28183 hoppl¡shet.+ Han stod ut i fyra
  28184 ªr.+
  28185 < KÁnner ni till Bonnhoeffer?
  28186 frªgar han eftersinnande.+
  28187 Han var en framstªende tysk
  28188 teolog som avrÁttades av Hitler.+
  28189 Han pªvisade bl a atmosfÁrf¡rÁndringen
  28190 nÁr det gÁller religionens
  28191 syn pª etiska frªgor.+
  28192 Han ansªg att ¡verhetssamhÁllet
  28193 var fÁrdigt att avskaffas bªde
  28194 inom politik och moral.+ MÁnniskan
  28195 har blivit myndig, hÁvdade
  28196 Bonhoeffer.+ Den myndighetsf¡rklaringen
  28197 kostade honom li-vet.+ < Jag tror han hade rÁtt.+
  28198 F¡rr i vÁrlden dikterade staten
  28199 och kyrkan den enskildes liv i
  28200 minsta detalj.+ Den moderna
  28201 mÁnniskan b¡jer sig inte f¡r sªdan
  28202 diktamen.+ Hon Ár myndig
  28203 och vill stª pª egna ben, fatta
  28204 egna beslut.+ Hon beh¡ver
  28205 visserligen fasta normer, men
  28206 man borde lita pª hennes eget
  28207 omd¡me.+
  28208 < Jag tror det Ár h¡g tid att
  28209 svenska kyrkan i likhet
  28210 med Bonhoeffer myndigf¡rklarar
  28211 mÁnniskan, sÁger Carl Gustaf
  28212 Boe4thius.+
  28213 Det Ár uppfriskande att lyssna
  28214 pª Vªr Kyrkas stridbare redakt¡r,
  28215 pª hans intellektuellt
  28216 klara utlÁggningar i egen och
  28217 andras sak, stÁndigt beredd som
  28218 han Ár att som svenska kyrkans
  28219 lekmannasamvete rycka in
  28220 och hÁvda det fria ordet.+
  28221 En < f¡rlªt paradoxen <
  28222 svenska kyrkans tingsten.+
  29  1 Torsten Ekbom Ár f¡dd och uppvÁxt
  29  2 i en lÁkarfamilj i Stockholm.+
  29  3 Han har gªtt igenom Kungsholmens
  29  4 lÁroverk och tog studenten
  29  5 pª reallinjen dÁr 1956.+ Gymnasietiden
  29  6 var, sÁger han, en d¡d
  29  7 period.+ Han hade valt fel linje
  29  8 och var inte engagerad.+ @verhuvudtaget,
  29  9 f¡rklarar han, 'var jag
  29 10 intellektuellt och moraliskt oskyldig
  29 11 fram till 1960'.+ < I skolans kulturella f¡rening
  29 12 var jag i alla fall med, och jag
  29 13 skrev en del poesi.+ Jag hade en
  29 14 dikt i MT 1954, min debut.+ Och sª
  29 15 gjorde jag korsord i Svenska Dagbladet,
  29 16 pª barnsidan ...+ Korsord
  29 17 Ár ocksª ett slags dikt ...+ Men i
  29 18 det stora hela var gymnasiet en
  29 19 nedisningsperiod, jag hade ingen
  29 20 chans att vÁxa dÁr.+ Jag Ágnade mig mera ªt musik,
  29 21 komponerade dilettantiskt.+ Jag har
  29 22 spelat piano sedan 6ªrsªldern.+
  29 23 H¡stterminen 1956 b¡rjade han
  29 24 studera musikforskning i Uppsala.+
  29 25 Han upplevde en vÁldig frihet efter
  29 26 gymnasiet: 'drev bara omkring
  29 27 och levde pª snÁlla f¡rÁldrars
  29 28 bistªnd'.+ Nu vaknade ocksª
  29 29 litteraturintresset.+
  29 30 Ekbom bor Ánnu i Uppsala, dÁr
  29 31 han emellertid upplever sig som
  29 32 en stockholmare i landsflykt.+ Han
  29 33 bebor en trerummare pª Salagatan,
  29 34 den st¡rsta trerummare jag
  29 35 sett, det st¡rsta rummet som ett
  29 36 hav, det kan knappast finnas nªgon
  29 37 annan f¡rklaring till detta
  29 38 ¡verdªd Án att arkitekten ursprungligen
  29 39 byggt lÁgenheten ªt
  29 40 sig sjÁlv.+ Ekbom bjuder pª kaffe
  29 41 och nªgot sª idylliskt som nybakade
  29 42 julpepparkakor, han har stÁllt
  29 43 fram hela burken.+ < 1957<58 skulle jag vilja pªstª
  29 44 att jag lÁste Gunnar Ekel¡f
  29 45 varenda dag, ungefÁr som man f¡rr
  29 46 lÁste bibeln.+ Satt uppe sent pª nÁtterna
  29 47 och f¡rs¡kte skriva sent pª
  29 48 jorden en gªng till.+ < Ingen lyrikupplevelse kan
  29 49 mÁta sig med Ekel¡f.+ Det var nÁstan
  29 50 som en uppenbarelse.+ Jag lÁste
  29 51 hela Ekel¡f, skrev f ¡ en trebetygsuppsats
  29 52 i litteraturhistoria
  29 53 om honom.+ Sent pª jorden hade
  29 54 med Stravinskij att g¡ra, och jag
  29 55 intresserade mig f¡r det och skrev
  29 56 om det.+ < Det som grep mig i den diktsamlingen
  29 57 var nog det desperata
  29 58 kÁnslolÁget ...+ 'krossa bokstÁvlarna'
  29 59 ...+ SjÁlvmordstematiken, det
  29 60 svarade, tror jag, mot eftergymnasiala
  29 61 kÁnslolÁgen hos mig.+ F¡reningen
  29 62 av rationalism och mystik
  29 63 hos Ekel¡f har tilltalat mig oerh¡rt.+
  29 64 Sedan var det nog ocksª detta
  29 65 med 'krossa bokstÁvlarna' ur
  29 66 en annan synpunkt Án desperationens:
  29 67 att b¡rja frªn b¡rjan, inte
  29 68 bara ta ¡ver en tradition och gª
  29 69 vidare.+
  29 70 Andra viktiga lÁsupplevelser efter
  29 71 Ekel¡f: Lars gyllensten, fr a
  29 72 Barnabok, Beckett ('vÁldigt mycket'),
  29 73 Robbe-Grillet ('Torkel Rasmussen
  29 74 gav mig ett exemplar av
  29 75 Evergreen Review dÁr det fanns
  29 76 en essÁ om nªgon som hette RobbeGrillet').+
  29 77 Kafka hade Ekbom
  29 78 lÁst lªngt tidigare.+ Han nÁmner
  29 79 honom emellertid som en av de
  29 80 viktiga impulsgivarna.+ < Ett slags gemensam nÁmnare
  29 81 i den lÁsning jag mest gripits av
  29 82 har nog varit kÁnslan av tillvarons
  29 83 absurditet och av ett frÁmlingskap
  29 84 inf¡r allt.+ Jag tror kÁnslan av
  29 85 frÁmlingskap och absurditet Ár en
  29 86 ganska naturlig f¡ljd av ¡kat medvetande
  29 87 och av insikten om mÁnniskans
  29 88 situation.+ Medvetenheten
  29 89 Ár ett slags g¡kÁgg som trÁnger ut
  29 90 allting annat, man kan inte umgªs spontant
  29 91 + Ensidig rationalism visar pª det
  29 92 absurda.+ NÁr man b¡rjar reflektera
  29 93 ¡ver enskilda ting svÁller frªgan
  29 94 ut till orimliga proportioner, bara
  29 95 en enkel handling stªr mitt inne i
  29 96 nªgot stort och obegripligt.+ Varifrªn
  29 97 kommer vattnet, det visar sig
  29 98 vara en sª vÁldig frªga.+
  29 99 Torsten Ekbom har lÁst filosofi
  29100 och avslutade dessa studier med en
  29101 uppsats om David Hume.+ Han
  29102 tyckte att han hos honom, teoretiskt,
  29103 fann en slags grund f¡r absurdismen,
  29104 en filosofi som i vissa
  29105 grunddrag motsvarade den egna
  29106 livskÁnslan: att det inte finns nªgot
  29107 samband i tillvaron, 'att allt Ár
  29108 l¡st och ªtskilt'.+ Hume skilde mellan
  29109 grund-f¡ljd i matematiken och
  29110 orsak-verkan som en grundregel i
  29111 erfarenhetskunskapen.+ Orsakverkan
  29112 representerar inte n¡dvÁndiga
  29113 och logiska f¡rbindelser mellan f¡reteelser.+
  29114 Begreppsparet Ár en abstraktion
  29115 gjord ur erfarenheten att
  29116 vissa saker upptrÁder samtidigt.+
  29117 Man kan inte nª en djupare och
  29118 rationell f¡rstªelse av naturlagarna,
  29119 endast iaktta regelbundenhet.+
  29120 Man kan bara till en viss grÁns
  29121 nª f¡rklaringar till varf¡r det eller
  29122 det hÁnder.+ F¡rklaringarna ligger i
  29123 ett slutet rum, gÁller bara i f¡rhªllande
  29124 till varandra, inte i f¡rhªllande
  29125 till nªgot slutgiltigt, absolut
  29126 eller n¡dvÁndigt.+ F¡rklaringarna
  29127 Ár korta, de sÁger att sª Ár
  29128 det: tyngdlag, gravitation o s v,
  29129 men frªgar man en gªng till sª
  29130 finns det inte lÁngre nªgot svar.+
  29131 Under den naivt upplevda vÁrlden,
  29132 under de vÁlkÁnda och enkla
  29133 sammanhangen finns den bottenl¡sa
  29134 vÁrlden, sª upplever Ekbom det.+
  29135 Medvetenheten fªr kÁnslan av
  29136 bristande sammanhang att trÁnga
  29137 fram till vardagsvÁrlden.+ Allt blir
  29138 absurt och frÁmmande, utan grund.+
  29139 Kan man inte balansera den
  29140 dÁr upplevelsen med normalt familjeliv
  29141 < t ex < dª hamnar man
  29142 hos psykiatern < eller ocksª skriver
  29143 man den av sig.+ < Det som gjorde att jag b¡rjade
  29144 skriva pª allvar, fortsÁtter
  29145 Ekbom, det var att dessa upplevelser
  29146 stegrades sª vªldsamt.+ Det
  29147 var 1962.+
  29148 I samma veva gjorde han tillsammans
  29149 med en vÁn och sin fÁstm¡
  29150 en resa till J¡nk¡ping.+ De var
  29151 utsÁnda av en firma i Stockholm,
  29152 ett bankf¡retag, f¡r att g¡ra
  29153 marknadsunders¡kningar.+ HÁr fick
  29154 han ramen till sin f¡rsta bok, Ne-gationer.+ 'Just
  29155 denna situation: att
  29156 knacka pª frÁmmande d¡rrar och
  29157 stÁlla meningsl¡sa frªgor'.+ Vad
  29158 Ekbom Ár ute efter i sina
  29159 romaner Ár f¡rst och frÁmst gestaltningen
  29160 av en personlig upplevelse.+
  29161 Han vill ªterge < 'skriva av
  29162 sig' < sin vision, sin erfarenhet av
  29163 bristande sammanhang.+ < Gestaltningen av en kÁnsla,
  29164 av det absurda, av sammanhangsl¡shet.+
  29165 Den dÁr kÁnslan Ár nog
  29166 det viktigaste ...+
  29167 < I Spel¡ppning arbetade jag
  29168 med en associationsprosa < ¡verlagringar,
  29169 fortsÁtter han.+ Det Ár en
  29170 lªng historia hur den romanen
  29171 kom till.+ F¡rst f¡rs¡kte jag skriva
  291721en ganska normal roman.+ Det gick inte.+ Jag kÁnde
  291722under skrivandet
  29173 att jag tvingades f¡rtro mig ªt en
  29174 upplevelse som jag inte riktigt litade
  29175 pª.+ Smªningom kom jag in
  29176 pª ett f¡rs¡k att skildra andrahandsupplevelser.+
  29177 Jag pr¡vade att
  29178 skriva en slags reportagebok som
  29179 jag f¡rutsatte var f¡rfattad av en
  29180 amerikansk journalist pª bes¡k i
  29181 en krigshÁrjad stad.+ Han kunde inte
  29182 beskriva vad som hÁnt.+ HÁr hade
  29183 en gªng funnits upplevelser som
  29184 blivit f¡rvanskade pª nªgot sÁtt.+
  29185 < Detta var f¡rutsÁttningen, och
  29186 frªn b¡rjan tÁnkte jag anvÁnda
  29187 hans bok och kommentera den.+
  29188 Det blev inte bra, jag upplevde
  29189 mina egna f¡rs¡k som lika tafatta
  29190 som hans bok, bara schabloner
  29191 alltihop.+ Jag tror vi Ár hÁnvisade
  29192 till schabloner i h¡g grad, d¡da
  29193 former som innehªller upplevelser.+
  29194 Till slut blev det sª att jag
  29195 hopade fragment som gjorde intryck
  29196 pª mig.+ < Ett slags kollage, alltsª?+
  29197 < Ja, fast till st¡rre delen pª
  29198 material som jag skrivit sjÁlv.+ Och
  29199 arbetssÁttet skiljer sig frªn konkretisternas
  29200 genom att enstaka beskrivningar
  29201 inte har sjÁlvvÁrde och
  29202 tillsammans utg¡r gestaltningen av
  29203 en vision.+
  29204 Spel¡ppning Ár produkten av ett
  29205 ytterst medvetet artistiskt arrangemang;
  29206 texter, de flesta av dem
  29207 skrivna av f¡rfattaren sjÁlv, andra
  29208 lªnade, har samordnats, 'klippts'
  29209 ihop, under f¡rutsÁttningen att de
  29210 utg¡r innehªllet, medvetandestr¡mmen
  29211 hos ett jag som minns,
  29212 som upplever en milj¡ och som sitter
  29213 och lÁser.+ F¡rfattaren har arbetat
  29214 realistiskt < det har han flera
  29215 gªnger strukit under < f¡rs¡kt
  29216 ªterge skeendet hos ett jag,
  29217 associationer, tankeflykt, dubbelexponeringar.+
  29218 Samtidigt har han
  29219 velat demonstrera sin upplevelse
  29220 av sammanhangsl¡shet.+ Ekbom
  29221 ªterger en personlig vision.+
  29222 Bakom denna vision ligger
  29223 en analys och en verklighetsuppfattning,
  29224 som grundar sig pª vissa
  29225 fakta och teorier, men analysen
  29226 sjÁlv och verklighetsuppfattningens
  29227 grunder redovisas inte i b¡ckerna.+
  29228 LÁsaren f¡rs of¡rmedlat in i ett
  29229 anonymt jags vÁrld.+ Det jag som
  29230 talar i romanen utg¡r ramen f¡r
  29231 dess vÁrld.+ Romanen Ár jaget och
  29232 jaget Ár sitt eget innehªll, ingenting
  29233 annat.+ Distinktionen jagomvÁrld
  29234 Ár genombruten.+ Den sammanhangsl¡sa
  29235 vÁrld som dÁr i
  29236 fragment ªterges Ár den str¡m av
  29237 sensationer i jaget som utg¡r jaget.+
  29238 Detta jag som Ár dessa sensationer
  29239 i ett obegripligt rum av hisnande
  29240 bottenl¡shet Ár ocksª viljeimpulser
  29241 och ¡nskningar, Ár ocksª
  29242 sin egen f¡rtvivlan ¡ver sitt
  29243 eget tillstªnd.+ HÁr finns en erfarenhet
  29244 och ett perspektiv pª erfarenheten.+
  29245 Det Ár en punkt dÁr jag
  29246 och omvÁrld tydligt skiljer ut sig
  29247 frªn varandra < i en kÁnsla
  29248 av smÁrta ¡ver att ingenting slutgiltigt
  29249 kan ªterf¡ras pª nªgonting
  29250 annat.+
  29251 Hos Ekbom stªr den yttre vÁrlden
  29252 f¡r sig sjÁlv sªsom nªgot
  29253 frÁmmande samtidigt som den Ár
  29254 jagets innehªll och fªr representera
  29255 dess stÁmning.+ Han ªterger inte
  29256 jaget sªsom nªgot sjÁlvstÁndigt
  29257 och egenartat, inte heller g¡r han
  29258 ansprªk pª att ªterge den yttre
  29259 verkligheten.+ Vad han ªterger
  29260 Ár sensationer, minnen, sprªk,
  29261 schabloner, en 'upplevelseverklighet'.+
  29262 Han vet inte vad jaget eller
  29263 verkligheten var f¡r sig representerar.+
  29264 Han erfar bara konfrontationen.+
  29265 Den pªgªr inte i nªgot,
  29266 den bara Ár och Ár allt som kan
  29267 upplevas.+
  29268 Identiteten i dessa texter, personligheten
  29269 i dem, Ár upplevelsen
  292701av smÁrta, kontaktl¡shet, frÁmlingskap.+ < Just nu,
  292702sÁger Ekbom, stÁller
  29271 jag samman ett slags kollageprosa,
  29272 dÁr jag kan g¡ra vilka utbrytningar
  29273 som helst.+ Jag vill komma bort
  29274 frªn mitt eget sprªk, som jag kÁnner
  29275 som en pina; jag har en tendens
  29276 till sk¡nskrift och retorik, som
  29277 jag vill komma ifrªn.+ I Husbergs
  29278 Br¡derna Casey, som jag skrivit
  29279 tillsammans med P O Enquist och
  29280 Leif Nyle1n, finns det ett kapitel,
  29281 det tionde, som ligger i linje med
  29282 vad jag hªller pª med nu.+ Jag tog
  29283 meningar ur en Áventyrsbok,
  29284 klippte och arrangerade.+ Man kan
  29285 pª det hÁr sÁttet fª ett stycke prosa
  29286 att arbeta ªt sig.+ Det ger situationer
  29287 sª betecknande i sin absurditet
  29288 att jag aldrig skulle kunna
  29289 komma fram till dem sjÁlv.+ Den
  29290 vision som jag Ár ute efter kan
  29291 jag komma fram till lika bra eller
  29292 Ánnu bÁttre pª det hÁr sÁttet.+
  30  1 F¡r den som under ett par
  30  2 ªrtionden s¡kt f¡ra naturvªrdens
  30  3 talan Ár den utveckling som skett
  30  4 i norra Halland inte alltf¡r uppmuntrande.+
  30  5 Enbart i dagens
  30  6 nummer av g¡teborgstidningarna
  30  7 fªngar jag upp f¡ljande
  30  8 rubriker pª framtrÁdande plats:
  30  9 < Fridlysning begÁrd i VÁr¡.+
  30 10 < Hallands strÁnder mªste lÁmnas
  30 11 i of¡rst¡rt skick.+ < Hellre
  30 12 500 fritidshus Án sulfatfabrik i
  30 13 VÁr¡.+ De ªterspeglar g¡teborgarnas
  30 14 och inlandsbornas naturliga
  30 15 Ángslan f¡r att fª sitt fritidsuppland
  30 16 f¡rst¡rt av industrins
  30 17 bakgªrdar, som representeras
  30 18 av kanske arkitektoniskt vackra
  30 19 men i naturen st¡rande industribyggnader,
  30 20 luftf¡roreningar, vattenf¡roreningar
  30 21 och st¡rande
  30 22 tung trafik.+
  30 23 Pª den andra sidan har de
  30 24 lokala intressena och skogsÁgarnas
  30 25 talesmÁn inte skrÁtt orden.+
  30 26 Det har talats om f¡rmynderskap
  30 27 frªn den stora staden, som
  30 28 inte unnar de mindre kommunerna
  30 29 den industriella expansion
  30 30 som de alla s¡ker draga till sig
  30 31 f¡r att inte bli avfolkningsbygd
  30 32 eller stagnera i den heliga utveckling,
  30 33 som ger skattepengar,
  30 34 skolor, serviceinrÁttningar och
  30 35 vÁxtvÁrk.+
  30 36 Och nog har man trampat ¡ver
  30 37 ibland.+ Hur rÁtt har man inte
  30 38 erkÁnt att arkitekt Bertil Hulten
  30 39 haft, nÁr han som chef f¡r G¡teborgs
  30 40 med omgivningars regionplanef¡rbund
  30 41 f¡rt fram kraven
  30 42 pª or¡rda str¡vomrªden lªngt
  30 43 utanf¡r regionens grÁnser.+ Men
  30 44 f¡rd¡ljas b¡r vÁl inte, att man
  30 45 samtidigt blivit nªgot f¡rvªnad
  30 46 ¡ver att han tydligen tÁnkt sig,
  30 47 att ekonomiskt svaga smªbrukare
  30 48 skulle tillhandahªlla dessa str¡vomrªden
  30 49 utan ekonomisk kompensation,
  30 50 tvÁrtom kanske f¡rbud
  30 51 av olika slag.+ Och lika f¡rvªnad
  30 52 blev jag i b¡rjan av juni
  30 53 f¡rra ªret, dª jag som gªva fick
  30 54 mottaga en karta, som skogsÁgarna
  30 55 upprÁttat ¡ver sina f¡rnÁmliga
  30 56 anlÁggningar i s¡dra
  30 57 Sverige, och bland dem fann
  30 58 fabriken i Lahall vid Klosterfjorden,
  30 59 trots att denna dª inte
  30 60 fªtt nªgon officiell sanktion och
  30 61 f¡r ¡vrigt Ánnu Ár f¡remªl f¡r
  30 62 diskussion.+ Hade man mªhÁnda
  30 63 fªtt klarsignal redan innan man
  30 64 k¡pte mark och lade ner stora
  30 65 pengar pª projekteringar och
  30 66 reklamverksamhet?+
  30 67 Vad som kom mig att trots
  30 68 statsverksproposition och annat
  30 69 taga till orda i denna sak var
  30 70 artikeln i Handelstidningen om
  30 71 den fridlysning av Biskopshagen,
  30 72 som naturskyddsrªdet i Halland
  30 73 begÁrt redan den 28 maj 1962.+
  30 74 Av en tillfÁllighet hade jag i min
  30 75 hand uppe i Stockholm nªgra
  30 76 skrivelser och fotografier r¡rande
  30 77 denna udde, som efter en av
  30 78 gªrdarna brukar kallas Biskopshagen.+
  30 79 Den Ár belÁgen mellan
  30 80 Bªtafjorden i s¡der och
  30 81 VÁndels¡fjorden i norr, ca 15
  30 82 km norr om Varberg.+ Den skiljes
  30 83 frªn Lahallsomrªdet av den rÁtt
  30 84 hªrt exploaterade Bua udde.+
  30 85 Naturskyddsrªdet skriver, att
  30 86 det behandlat frªgan om fridlysning
  30 87 av Biskopshagen ªren 1954
  30 88 och 1955 men funnit att omrªdet
  30 89 hade visst skydd av strandlagsf¡rbud
  30 90 och f¡rbud enligt 122 !=
  30 91 byggnadslagen (natursk¡nhet).+
  30 92 Det Ár mot formuleringen
  30 93 dispensans¡kan om nybyggnad
  30 94 som sammanf¡res med Áven i
  30 95 ¡vrigt hot om skadeg¡relse mitt
  30 96 rÁttsmedvetande reagerar.+ Vad
  30 97 kan en fastighetsÁgare i anstÁndighetens
  30 98 namn g¡ra annat
  30 99 Án anlita en god arkitekt f¡r att
  30100 rita ett f¡rslag till en diskret
  30101 byggnad pª en gammal torpgrund
  30102 mellan bergkammar sª att
  30103 det hela Ár osynligt frªn havet
  30104 och inge en v¡rdsam ans¡kning
  30105 om tillstªnd att fª bygga under
  30106 ªberopande av att den av stenmurar
  30107 omgÁrdade tomtplatsen
  30108 Ár ca 2000 kvm under det att
  30109 hela fastigheten Ár 178710 kvm,
  30110 varf¡r mer Án 176000 kvm ligger
  30111 fritt f¡r allemansrÁtten.+ Det Ár
  30112 dock inte straffbart att Ága en
  30113 fastighet, som det kostar pengar
  30114 bªde att k¡pa och att Ága.+ NÁr
  30115 man dÁrtill vet att s¡kanden Ár
  30116 en av naturvªrd h¡gst intresserad
  30117 man, som Áven Ár medveten
  30118 om allemansrÁttens krav och
  30119 industrins behov, men endast begÁr
  30120 ett besked, dª reagerar man
  30121 kanske litet extra kraftigt.+
  30122 Dispensans¡kningen ingavs i
  30123 oktober 1961, i maj 1962 begÁrdes
  30124 fridlysning i augusti 1963 avslog
  30125 lÁnsstyrelsen dispensans¡kningen,
  30126 som tillstyrkts av en enhÁllig
  30127 byggnadsnÁmnd, h¡sten 1964
  30128 k¡per Vattenfallsstyrelsen ett
  30129 antal fastigheter under Biskopshagen
  30130 bara nªgra hundra meter
  30131 lÁngre norr ut och i januari 1965
  30132 ligger dispensÁrendet fortfarande
  30133 oavgjort hos Konungen.+ Undrar
  30134 man sedan pª att debatten
  30135 man och man emellan
  30136 tar sig sÁllsamma vÁgar.+ Var
  30137 det naturskyddsrªdets uppgift
  30138 att bÁdda f¡r industri och kraftverk
  30139 genom att under sken av
  30140 naturvªrd hindra omrªdets utnyttjande
  30141 och hªlla markvÁrdena
  30142 nere?+ Har SkogsÁgarna och
  30143 Vattenfallsstyrelsen vid samrªd
  30144 pª h¡g nivª < dvs ¡ver markÁgarnas
  30145 huvuden < fªtt klarsignaler?+
  30146 Man kan ju inte tÁnka
  30147 sig att vattenfall k¡per blivande
  30148 naturreservat.+ Har myndigheterna
  30149 dragit ut pª avg¡randet f¡r
  30150 att invÁnta ny lagstiftning eller
  30151 av andra skÁl?+
  30152 Den, som medverkat i sªdana
  30153 hÁr sammanhang vet att naturskyddsrªdet
  30154 handlat i bÁsta vÁlmening
  30155 och med det allmÁnnas
  30156 bÁsta f¡r ¡gonen.+ Men enbart
  30157 det faktum att sªdana hÁr infekterade
  30158 motsÁttningar kan uppstª
  30159 visar att allt inte Ár bra som det
  30160 Ár.+
  30161 F¡rst och frÁmst har ju utvecklingen
  30162 gªtt dÁrhÁn, att
  30163 planeringen i de grundlÁggande
  30164 dragen inte lÁngre kan ske lÁnsvis.+
  30165 HÁr mªste en riksplanering
  30166 ingripa pª sÁtt som skett med
  30167 vÁgar och pª vissa andra omrªden,
  30168 frªga Ár om inte
  30169 ocksª internationella bed¡manden
  30170 mªste lÁggas pª frªgan.+
  30171 Vidare mªste beslutade ingripanden
  30172 vara sª sakligt motiverade,
  30173 att inte ombyte av
  30174 tjÁnstemÁn pª avg¡rande placeringar
  30175 kan medf¡ra Ándrade
  30176 stÁllningstaganden.+ Ett pª sakliga
  30177 grunder fattat beslut b¡r sedan
  30178 konsekvent och med kraft hÁvdas
  30179 Áven mot ekonomiskt starka
  30180 intressen av enskild eller statlig
  30181 karaktÁr.+ Det krÁvs en planering
  30182 ¡ver bygdeintressena och medel
  30183 att genomf¡ra dess intentioner
  30184 utan att ªka snªlskjuts pª
  30185 enskilda, ekonomiskt svaga
  30186 markÁgares bekostnad.+
  32  1 G¡ran Schildt anvÁnder, som
  32  2 han sÁger sjÁlv, myten som ett
  32  3 tankeverktyg.+ Med Daphne har
  32  4 han legat i Odysseus k¡lvatten,
  32  5 samma Daphne har spelat den f¡r
  32  6 Apollon flyende nymfens roll och
  32  7 identifierats med Solbªten, faraonernas
  32  8 farkost till det eviga livet.+
  32  9 Men det finns Ánnu en sj¡fartssaga
  32 10 som Ár f¡rknippad med klassiska
  32 11 farvatten, den som skildrar
  32 12 de vidstrÁcktaste och mest Áventyrliga
  32 13 fÁrderna: sagan om skeppet
  32 14 Argo.+ Den h¡r till de Áldsta myterna
  32 15 och ªterspeglar det mykenska
  32 16 vikingavÁldets upptÁcktsfÁrder.+
  32 17 Den Ár ocksª den till vilken vi Áger
  32 18 den yngsta kÁllan: det epos som
  32 19 sammanfattar de gamla berÁttelserna
  32 20 om Jasons och den illustra
  32 21 besÁttningens Áventyr pª vÁg till
  32 22 och frªn Kolkis dÁr de hÁmtade
  32 23 Det gyllene skinnet Ár skrivet av
  32 24 den alexandrinske diktaren Apollonios
  32 25 frªn Rhodos.+
  32 26 Schildt lªter ocksª denne sentida
  32 27 Homeros-lÁrjunge, omvÁxlande
  32 28 med skildringarna av Daphnenauternas
  32 29 Áventyr, komma till tals i
  32 30 en fri prosa¡versÁttning dÁr sprªket
  32 31 har fªtt nªgot av samma friska
  32 32 sÁlta som Schildts egen text (och
  32 33 dÁr namnen upptrÁder i rÁtt egendomliga
  32 34 stavningar: Frixos blir
  32 35 Prixos, Milicertes Melisertes och
  32 36 Pasifae Parsifae.).+ Argos
  32 37 resa strÁckte sig frªn
  32 38 Svarta havets ¡stkust i ¡ster,
  32 39 till Rhone i vÁster och till Syrtenbukten
  32 40 i s¡der < f¡r att nªgorlunda
  32 41 kunna tÁcka den rutten har
  32 42 Schildt n¡dgats att skarva ihop tvª
  32 43 daphne-resor varvid Argos hemresa
  32 44 kommer att sammanfalla med en
  32 45 tidigare sommarseglats.+ Men hela
  32 46 tiden f¡ljer han Argonauternas
  32 47 spªr, lyssnande efter ekon i ortnamn
  32 48 och vaken f¡r associationer
  32 49 till myten och dess tydningar.+ Det
  32 50 Ár en speciell sorts upplevelser
  32 51 han Ár pª jakt efter, och han har
  32 52 varit det sª lÁnge och sª framgªngsrikt
  32 53 att han mªste l¡pa en
  32 54 viss risk att bli f¡r rutinerad som
  32 55 upplevare.+ Det friska och saltstÁnkta
  32 56 livet ombord, vÁxlingen
  32 57 mellan hamnidyllerna med medelhavslivets
  32 58 pittoreska egenheter,
  32 59 trassel med ineffektiva myndigheter
  32 60 och kontakter med ÁlskvÁrda och
  32 61 sorgl¡sa existenser ª ena sidan och
  32 62 ª den andra de pl¡tsligt uppdykande
  32 63 farorna, de vªghalsiga besluten
  32 64 och de spÁnnande dusterna
  32 65 med naturkrafterna avslutade med
  32 66 inseglingar i trygga hamnar < allt
  32 67 detta kÁnner man igen och tycker
  32 68 att dÁr inte finns sª mycket att
  32 69 tillÁgga.+
  32 70 Skeppet Daphne b¡r < i likhet
  32 71 med diktaren Gustaf Ullman < ha
  32 72 en skyddsÁngel som Ár bªde orÁdd
  32 73 och vig, och daphnenauterna ger sin
  32 74 Ángel full sysselsÁttning, nu som
  32 75 tidigare.+ Men skepparen har ocksª,
  32 76 som ett slags inbyggd kompass, ett
  32 77 vÁderkorn f¡r arkeologiska sevÁrdheter,
  32 78 och han spªrar upp dem
  32 79 lÁngs seglatsens vÁg ivrigt lyssnande
  32 80 efter deras samband med
  32 81 den forntidsvÁrld som skeppet Argo
  32 82 befor.+ Det motstªnd som lÁsaren
  32 83 till Áventyrs sÁtter upp mot att
  32 84 lªta sig ryckas med av Áventyret
  32 85 (och som vid analys skulle visa
  32 86 sig hªlla en icke obetydlig procentsats
  32 87 ren avund) n¡ts efter hand
  32 88 bort, denna gªng som de f¡regªende.+
  32 89 Schildt Ár tillrÁckligt medveten
  32 90 om dubbeltydigheten i sin
  32 91 situation: att upptÁcka det oupptÁckta
  32 92 vars charm var att det var
  32 93 oupptÁckt.+
  32 94 Resans f¡rsta etapp tar honom
  32 95 och Daphne genom Bosporen in i
  32 96 Svarta havet, men i stÁllet f¡r att
  32 97 stÁva ¡stvart mot Kolkis dÁr Argonauterna
  32 98 er¡vrade sin trofe1, det
  32 99 gyllene skinnet, gªr han upp lÁngs
  32100 vÁstkusten, hÁlsar pª i Donaudeltat,
  32101 som bjuder nya egenartade
  32102 upplevelser, och lªter ett Áventyrligt
  32103 strandhugg inom Sovjets grÁns
  32104 motsvara Argos bes¡k i Kolkis.+ Pª
  32105 ªterfÁrden g¡r han ett svep lÁngs
  32106 sydkusten och samlar in nya associationer
  32107 till Argonautican.+ Argo
  32108 for hem en annan vÁg, genom
  32109 Donau och via en endast
  32110 i de dªtida mÁnniskornas fantasi
  32111 existerande vattenled dÁrifrªn ut i
  32112 Adriatiska havet, genom Eridanos
  32113 (Po), ¡ver ytterligare en landstrÁcka
  32114 till Rhone och slutligen
  32115 lÁngs Italiens vÁstkust.+ Vid Korfu
  32116 drevs Argo av nordlig storm Ánda
  32117 ner till Syrten och till och med
  32118 upp pª land.+ Det Ár givet att en
  32119 sªdan rutt kan f¡ljas endast i tillÁmpliga
  32120 delar.+
  32121 Daphne gjorde det sommaren
  32122 1962: f¡rbi Sicilien och Malta till
  32123 Tripolis och den romerska ruinstaden
  32124 Leptis Magna, dÁr skepparen
  32125 frossar i ruiner.+ Men pª samma
  32126 gªng ger han en mycket fÁngslande
  32127 och sympatisk bild av det moderna
  32128 Libyen, det nyaste oljelandet, som
  32129 han f¡rutspªr en intressant utveckling
  32130 under de nÁrmaste decennierna.+
  32131 Frªn Kyrenaika kommer
  32132 man slutligen via en sista
  32133 riskfylld etapp till Kreta och upplever
  32134 den djupa och outgrundliga
  32135 hemkÁnsla som Grekland inger.+
  32136 Turen, som varit daphnenauternas
  32137 f¡ljeslagare, har Ánnu en sista ¡verraskning
  32138 i beredskap.+ NÁr skeppet
  32139 redan funnit sin upplÁggningshamn
  32140 st¡ter Schildt pª Sefiros pª en
  32141 grotta som kommit i dagen vid en
  32142 gruvsprÁngning och upptÁcker dÁrnere
  32143 bland stalaktiterna en or¡rd
  32144 mykensk kultplats < en 'tidskonserv',
  32145 som han kallar det, iordningstÁlld
  32146 enkom f¡r honom.+
  33  1 Vad f¡religger det f¡r samband
  33  2 mellan budgetproblematiken
  33  3 och sjukvªrdens situation i G¡teborg?+
  33  4 F¡rst och frÁmst mªste det
  33  5 ha en vÁsentlig betydelse att sjukvªrdsf¡rvaltningen
  33  6 under en lªng
  33  7 f¡ljd av ªr fªtt en omfattande negativ
  33  8 reklam i stadsfullmÁktiges
  33  9 handlingar.+ Stadens f¡rtroendemÁn,
  33 10 pressen och allmÁnheten har dÁrigenom
  33 11 bibringats en djupt rotad
  33 12 och vitt utbredd f¡restÁllning att
  33 13 sjukvªrden slukar en orimlig massa
  33 14 pengar, som dessutom blir f¡remªl
  33 15 f¡r en mycket oskicklig f¡rvaltning.+
  33 16 #ven om f¡restÁllningen Ár
  33 17 felaktig kan den inte undanr¡jas
  33 18 annat Án pª lªng sikt < vare sig
  33 19 hos dem som spritt den eller hos
  33 20 dem som pªverkats att anamma
  33 21 den.+ Man mªste dÁrf¡r med oro
  33 22 frªga sig, vem som skulle kunna
  33 23 tÁnkas gª i brÁschen f¡r en ompr¡vning
  33 24 av sjukvªrdens stÁllning
  33 25 i rambudgeten.+
  33 26 BetrÁffande sjukvªrdsorganisationens
  33 27 f¡rmªga att motsvara de
  33 28 kvantitativa och kvalitativa behoven
  33 29 i olika stÁder ger jÁmf¡relser
  33 30 i kronor och ¡ren ingen sÁker
  33 31 vÁgledning.+ Det kan ª andra sidan
  33 32 inte eller f¡rutsÁttas vara helt betydelsel¡st,
  33 33 att Malm¡ redan i 1962
  33 34 ªrs bokslut redovisade sjukvªrdskostnader
  33 35 som med 64 ¡re per
  33 36 skattekrona ¡versteg G¡teborgs.+
  33 37 Denna skillnad, som med all sannolikhet
  33 38 ¡kat sedan dess, motsvarar
  33 39 ett belopp av mer Án 20 miljoner
  33 40 kronor per ªr eller ungefÁr
  33 41 15 proc av sjukvªrdsstyrelsens andel
  33 42 i stadens driftutgifter 1964.+
  33 43 Det ligger nÁra till hands att
  33 44 gissa, att skillnaden till en del beror
  33 45 pª att G¡teborg har f¡rhªllandevis
  33 46 fÁrre vªrdplatser Án Malm¡.+
  33 47 Och att antalet vªrdplatser beh¡ver
  33 48 ¡kas i G¡teborg Ár alla ense
  33 49 om.+
  33 50 Men det finns ocksª anledning
  33 51 rÁkna med, att en del av skillnaden
  33 52 beror pª behandlingen av den
  33 53 redan existerande sjukvªrdsorganisationen
  33 54 i budgeten.+ De organisationsunders¡kningar,
  33 55 som utf¡rts
  33 56 under de bªda senaste ªren, har visat
  33 57 att man pª viktiga omrªden
  33 58 haft f¡r lªg personaltÁthet.+ De har
  33 59 ocksª visat att tillgªngen pª t ex
  33 60 laboratorieservice Ár sª otillrÁcklig
  33 61 pª vÁsentliga punkter att den medf¡r
  33 62 uppenbara svªrigheter f¡r sjukvªrdens
  33 63 rationella bedrivande.+ F¡ljden
  33 64 av dylika f¡reteelser blir helt
  33 65 naturligt att man inte kan uppnª
  33 66 optimala prestanda.+ Bªde vÁntetider
  33 67 f¡re intagning och vªrdtider
  33 68 blir on¡digt lªnga i mªnga fall.+
  33 69 NÁr f¡rhªllanden av ovan relaterat
  33 70 slag uppkommit under trycket
  33 71 av orealistiskt berÁknade budgetramar,
  33 72 dª har rambudgeten varit
  33 73 till uttrycklig skada.+ Med en
  33 74 sªdan politik kan man visserligen
  33 75 fª ytligt sett lªga kostnader.+ Men
  33 76 de Ár dª inte en effekt av sªdana
  33 77 faktorer som 'hushªllningsmedvetande'
  33 78 och 'rationaliseringsvilja'
  33 79 utan de Ár en f¡ljd av att man
  33 80 undandrar sig det kommunala ªtagandet
  33 81 att bereda sjuka medborgare
  33 82 adekvat vªrd, samtidigt som
  33 83 man f¡rs¡ker ¡verexploatera den
  33 84 f¡r vªrdnadsuppgifterna anstÁllda
  33 85 personalen.+ Man kan dÁrf¡r inte
  33 86 heller nonchalera den inverkan,
  33 87 som medvetandet om stadens ytterst
  33 88 krassa budgetpolitiska grundsyn
  33 89 har pª de anstÁllda.+
  33 90 Slagorden < utan inb¡rdes prioritering
  33 91 < tycks vara bÁttre administration,
  33 92 mer rationalisering, bÁttre
  33 93 personalpolitik och mer pengar.+
  33 94 Det har i den offentliga debatten
  33 95 hÁvdats att sjukvªrden Ár ur administrativa
  33 96 synpunkter underutvecklad.+
  33 97 Och visst Ár det sª, om
  33 98 man betraktar alla som underutvecklade,
  33 99 som inte tªl en jÁmf¡relse
  33100 med de h¡gst utvecklade f¡retagen
  33101 av samma storleksordning inom
  33102 den privata sektorn.+ Men man
  33103 skall ocksª komma ihªg, att sjukvªrden
  33104 i en landstingsfri stad endast
  33105 Ár en av mªnga verksamheter
  33106 under stadens styrelse.+ Det
  33107 skulle dÁrf¡r vara ytterst mÁrkvÁrdigt,
  33108 om sjukvªrdsadministrationen
  33109 i nªgon mera anmÁrkningsvÁrd
  33110 utstrÁckning kunde skilja sig
  33111 frªn den kommunala verksamhetens
  33112 ¡vriga delar.+ Det Ár den centrala
  33113 stadsf¡rvaltningens administrativa
  33114 grundsyn, som drar upp
  33115 grÁnserna f¡r de underordnade instansernas
  33116 utvecklingsm¡jligheter.+
  33117 Det Ár den centrala f¡rvaltningen,
  33118 som faststÁller de administrativa
  33119 basrutinernas utformning och deras
  33120 mekaniseringsgrad.+ Samma instans
  33121 har ett avg¡rande inflytande ¡ver
  33122 dimensioneringen av de personella
  33123 och tekniska resurser, med vilkas
  33124 hjÁlp resp f¡rvaltningar har att fullg¡ra
  33125 sina uppgifter.+ Om det brister
  33126 i utvecklingsnivª och utvecklingstakt
  33127 fªr man dÁrf¡r i f¡rsta hand
  33128 lov att rikta sin kritik mot stadens
  33129 centrala f¡rvaltningsorgan.+
  33130 Vad den enskilda f¡rvaltningen
  33131 kan g¡ra Ár att i faststÁlld ordning
  33132 begÁra de resurser, som den sjÁlv
  33133 anser sig beh¡va.+ Sjukvªrdsf¡rvaltningen
  33134 har utnyttjat denna m¡jlighet
  33135 och vunnit efter stadens f¡rhªllanden
  33136 icke ringa framgªng.+
  33137 Vissa kretsar har bed¡mt det opportunt
  33138 att misstÁnkligg¡ra och f¡rl¡jliga
  33139 den expansion av den administrativa
  33140 apparaten, som dÁrigenom
  33141 skett.+ Det Ár samma kretsar,
  33142 som brukar g¡ra sig l¡jliga
  33143 ¡ver de praktiska uttrycken f¡r
  33144 den administrativa underutvecklingen
  33145 inom f¡rvaltningsomrªdet.+
  33146 Det kan dock inte vara fullt logiskt
  33147 att f¡rl¡jliga missf¡rhªllandena
  33148 samtidigt som man f¡rl¡jligar
  33149 strÁvandena att hÁva dem.+
  33150 Om man tror att man kan i vÁsentlig
  33151 grad sÁnka kostnaderna genom
  33152 t ex skÁrpt kostnadskontroll
  33153 och effektivitetsstimulerande ªtgÁrder,
  33154 sª brukar man i det privata
  33155 nÁringsliv man vid tillfÁlle g¡r jÁmf¡relser
  33156 med inte tveka att g¡ra en
  33157 i f¡rhªllande till den berÁknade
  33158 vinsten skÁlig insats.+ I kommunalpolitiken
  33159 gªr det f¡r sig att under
  33160 decennier utan egentlig underbyggnad
  33161 hÁvda tron pª besparingsm¡jligheter,
  33162 samtidigt som man uraktlªter
  33163 att g¡ra de erforderliga insatserna.+
  33164 De som tillÁmpar denna
  33165 halvhjÁrtade taktik utger sig emellertid
  33166 gÁrna f¡r att vara de enda
  33167 sanna representanterna f¡r 'hushªllningsmedvetande'
  33168 och 'rationaliseringsvilja'.+
  33169 Kravet pª rationaliseringar inom
  33170 sjukvªrden Áger uppenbar giltighet.+
  33171 Sjukvªrdsf¡rvaltningen i G¡teborg
  33172 har pª detta omrªde lett
  33173 utvecklingen och har sedan ett par
  33174 ªr en lovande verksamhet i gªng.+
  33175 Erfarenheterna hittills har varit
  33176 chockerande pª det viset, att de
  33177 inte bara kunnat verifiera f¡rekomsten
  33178 av betydande rationaliseringsmarginaler,
  33179 de har Áven avsl¡jat
  33180 de tidigare pªtalade missf¡rhªllandena
  33181 i form av oacceptabelt
  33182 lªg vªrdkvalitet och onormalt
  33183 stort prestationsuttag av de anstÁllda.+
  33184 Man fªr dock inte lÁgga
  33185 rationaliseringsfolket till last att de
  33186 av yrkesetiska skÁl mªste angripa
  33187 Áven missf¡rhªllandena och inte
  33188 bara ta hem rationaliseringsvinster
  33189 med bevarande av ovÁrdiga f¡rhªllanden.+
  33190 Man f¡restÁller sig lÁtt att allt
  33191 nu Ár gott och vÁl med vad som
  33192 redan skett pª rationaliseringssidan.+
  33193 Om man g¡r en jÁmf¡relse med
  33194 industrin < och det b¡r man kunna
  33195 g¡ra, om man iakttar en viss
  33196 f¡rsiktighet < finner man emellertid
  33197 att insatserna Ánnu Ár sª
  33198 smª, att sjukvªrdens efterslÁpning
  33199 bara sker i nªgot lªngsammare takt
  33200 Án tidigare.+ Rationaliseringsarbetet
  33201 mªste dÁrf¡r ut¡kas sª snabbt som
  33202 rationaliseringskunnigt folk kan
  33203 mobiliseras.+
  33204 Om kravet pª administrativ utveckling
  33205 och rationalisering i f¡rsta
  33206 hand lanserats av sjukvªrden utomstªende
  33207 kritiska granskare sª
  33208 har kravet pª personalpolitiska reformer
  33209 hÁvdats sª mycket kraftigare
  33210 av de i sjukvªrden anstÁllda.+
  33211 Det har tyvÁrr gªtt ett ¡vermªtt
  33212 av emotioner i kraven pª personalpolitiska
  33213 ªtgÁrder, vilket inte
  33214 minst beror pª lªngvariga uraktlªtenhetssynder
  33215 ª huvudmÁnnens
  33216 sida.+ Detta kan inte ha undgªtt
  33217 att allvarligt skada sjukvªrdens anseende
  33218 pª arbetsmarknaden och
  33219 dÁrmed ocksª dess m¡jligheter att
  33220 hÁvda sig i konkurrensen om arbetskraften.+
  33221 Det g¡r det ocksª svªrt
  33222 att i mÁngden av anmÁlda synpunkter
  33223 urskilja nyckelfaktorerna.+
  33224 De hittills verkstÁllda sociologiska
  33225 studierna visar att f¡rhªllandena
  33226 Ár mycket komplicerade.+ Sª mycket
  33227 torde dock stª klart, att sjukvªrden
  33228 inte har rªd att uraktlªta att tillÁgna
  33229 sig alla de instrument, som
  33230 en h¡gt utvecklad personalpolitik
  33231 arbetar med, om man skall kunna
  33232 tillgodose ett snabbt vÁxande personalbehov
  33233 ur en krympande rekryteringsbas.+
  33234 Man mªste ocksª g¡ra klart f¡r
  33235 sig, att om sjukvªrdens efterslÁpning
  33236 hittills kommit till stªnd via
  33237 en i f¡rhªllande till behoven alltf¡r
  33238 lªngsam utbyggnad av lokaler,
  33239 kommer efterslÁpningen i fortsÁttningen
  33240 med all sannolikhet frÁmst
  33241 att vara ett uttryck f¡r efterslÁpningar
  33242 pª det personalpolitiska omrªdet.+
  33243 Och det samma gÁller om
  33244 personalpolitiken som om investeringarna
  33245 < det Ár stadens centrala
  33246 f¡rvaltningsorgan som Ár tongivande
  33247 f¡r hur snabbt utvecklingen
  33248 skall fª bedrivas.+
  33249 Man har under en lªng f¡ljd av
  33250 ªr arbetat med den hypotesen, att
  33251 sjukvªrdskostnaderna kan anvÁndas
  33252 som regleringspost i strÁvandena
  33253 att ªvÁgabringa en fast relation
  33254 mellan antalet skattekronor
  33255 och de kommunala driftutgifterna.+
  33256 Hypotesen har inte visat sig hªllbar
  33257 men har genom sin blotta existens
  33258 utgjort en vÁsentlig anledning
  33259 till sjukvªrdens utsatta lÁge
  33260 i dagens G¡teborg.+
  33261 En framªtblickande och behovsorienterad
  33262 i stÁllet f¡r en bakªtblickande
  33263 och statisk rambudget
  33264 kan inte bygga pª f¡rutsÁttningen
  33265 att sjukvªrdskostnadernas andel i
  33266 den kommunala driftbudgeten kan
  33267 minskas eller ens fixeras pª nuvarande
  33268 nivª.+ Detta talar starkt f¡r
  33269 att man under mindre kontroversiella
  33270 former Án hittills borde g¡ra
  33271 de insatser, som anses kunna leda
  33272 till framgªng i strÁvandena att effektivisera
  33273 bªde administrationen
  33274 och produktionen av sjukvªrdens prestationer.+
  34  1 Det Ár 30 grader i skuggan
  34  2 < om man kan hitta nªgon.+ Solen
  34  3 gassar frªn en molnfri himmel
  34  4 och i den kvava turistbussen
  34  5 flÁmtar nordborna efter luft.+
  34  6 Men guiden bÁr en tjock tÁckjacka
  34  7 och chauff¡ren har en
  34  8 pÁlskrage runt halsen.+
  34  9 Det Ár vinter i Eilat, Israels
  34 10 utpost vid R¡da havet.+
  34 11 De inflyttande israelerna har
  34 12 lÁrt av beduinerna att klÁ sig
  34 13 f¡rnuftigt pª vintern.+ Dª stªr man
  34 14 lÁttare ut med sommarens hetta.+
  34 15 Dª Ár det konstant 40<50 grader
  34 16 varmt i skuggan.+
  34 17 Eilat Ár ett fantastiskt bevis
  34 18 pª judarnas vilja och f¡rmªga
  34 19 att g¡ra nªgot av det land de
  34 20 ¡vertog 1948.+ Dª de f¡rsta invandrarna
  34 21 bosatte sig hÁr 1952
  34 22 var det i en ren ¡ken.+ Idag Ár
  34 23 Eilat en stad med 12.000 invªnare,
  34 24 med en vÁxande hamn, med moderna
  34 25 turisthotell, fyra supermarkets
  34 26 < och en fransk boutique
  34 27 dÁr man skyltar med minikini.+
  34 28 Inte ens i detta pionjÁrland var
  34 29 det lÁtt att fª nybyggare till
  34 30 Eilat.+ F¡rst kom bara mÁn.+ Sedan
  34 31 kom nªgra unga par.+ DÁremot
  34 32 kom inga barn.+ F¡rst sedan man
  34 33 skickat efter en lÁkare frªn civilisationen
  34 34 fick man veta varf¡r,
  34 35 och det utan unders¡kning.+ Kvinnorna
  34 36 talade om f¡r honom att
  34 37 myndigheterna gl¡mt bygga kvinnoklinik.+
  34 38 Med den kom ocksª
  34 39 barnen och nu Ár de nÁstan huvudindustri
  34 40 i Eilat.+ F¡r varje nyf¡tt
  34 41 barn planteras ett trÁd.+ Det
  34 42 vÁxer 3.800 trÁd i den forna ¡knen
  34 43 nu.+
  34 44 Eilat Ár ungdomens stad.+ Medelªldern
  34 45 pª de 12.000 invªnarna
  34 46 Ár 37 ªr.+ Mªnga stannar bara
  34 47 nªgra ªr, andra anpassar sig
  34 48 till det hªrda livet och blir bofasta.+
  34 49 I kung Salomos gruvor,
  34 50 nuvarande Timna, har 1.000 man
  34 51 arbete med att bryta kopparmalm
  34 52 och pª de 14 hotellen har 500
  34 53 personer sysselsÁttning.+
  34 54 Hamnen ger mªnga utkomst.+
  34 55 Pª fem ªr har Israel investerat
  34 56 15 miljoner dollars i Eilat och
  34 57 en god del av de pengarna gªr
  34 58 till den pªgªende utbyggnaden
  34 59 av hamnen.+ Denna Ár livsviktig
  34 60 f¡r Israel eftersom man inte har
  34 61 fri passage genom Suezkanalen.+
  34 62 Ett israeliskt fartyg beh¡vde f¡rr
  34 63 tre mªnader f¡r att nª Japan.+
  34 64 Nu gªr det pª tre veckor.+
  34 65 Det var f¡rst 1956 som den
  34 66 egyptiska blockaden av Akababukten
  34 67 < eller Eilatbukten som
  34 68 israelerna kallar den < br¡ts.+
  34 69 Fram till 1960 hade 135.000 ton
  34 70 gods, oljan orÁknad, transporterats
  34 71 via Eilat.+ Sedan dess har hamnens
  34 72 betydelse stÁndigt ¡kats.+
  34 73 1963 utvÁxlades 185.000 ton gods
  34 74 och 1968 rÁknar man med 700.000
  34 75 ton.+
  34 76 Israel har i Japan bestÁllt
  34 77 tankbªtar pª 110.000 ton.+ Den
  34 78 pªgªende utbyggnaden skall g¡ra
  34 79 det m¡jligt f¡r hamnen i Eilat
  34 80 att ta emot dessa fartyg.+ Tvª
  34 81 miljoner kubikmeter sten och
  34 82 sand hªller pª att flyttas ut i
  34 83 havet f¡r att man skall fª ett naturligt
  34 84 hamndjup pª 19 meter.+
  34 85 Frªn Eilat gªr en ªtta och en
  34 86 16 tums oljeledning till Haifa,
  34 87 dÁr Israel har ett raffinaderi.+ Rªoljan
  34 88 kommer huvudsakligen frªn
  34 89 persien.+ Nu planerar man bygga
  34 90 en ny ledning med en ungefÁrlig
  34 91 diameter pª en meter.+ Avsikten
  34 92 Ár att i den transitera olja via
  34 93 Eilat vid R¡da havet och Ashdod,
  34 94 den nya hamnstaden s¡der om
  34 95 Tel Aviv, till Europa.+
  34 96 I Ashdod kan olja frªn Persien
  34 97 och andra icke arabiska lÁnder
  34 98 hÁmtas av tankers sª stora att
  34 99 de inte kan passera Suezkanalen.+
  34100 Denna skulle dÁrmed starkt minska
  34101 i betydelse.+ Frªgan Ár om
  34102 Egypten kan tªla en sªdan utmaning.+
  34103 Det har lÁnge varit lugnt
  34104 vid denna del av grÁnsen trots
  34105 att egyptiska grÁnsposter har Eilat
  34106 inom skotthªll.+
  34107 Hettan Ár ett svªrt problem
  34108 i Eilat.+ Man f¡rs¡ker klara den
  341091med statligt subventionerade
  341092luftkonditioneringsanlÁggningar
  34110 i de
  34111 pªfallande moderna bostadshusen
  34112 och med lÁkarorder om en
  34113 konsumtion av minst tvª liter
  34114 ¡l pr dag.+ Vattnet Ár ett annat
  34115 problem.+ Man har sol och molnfri
  34116 himmel 360 dagar om ªret.+ Under
  34117 resterande fem dagar regnar det
  34118 totalt 31 mm.+ Hittills har man
  34119 klarat sig ganska bra med det vatten
  34120 man fªr frªn Ein Yotvata,
  34121 en av de kÁllor som omtalas redan
  34122 i Moseb¡ckerna.+ Men staden
  34123 vÁxer och man mªste pr¡va nya
  34124 vÁgar.+ Sedan b¡rjan av ªret har
  34125 man en anlÁggning f¡r avsaltning
  34126 av havsvatten i drift.+ Den
  34127 ger 1.000 kubikmeter fÁrskvatten
  34128 pr dygn.+ En andra anlÁggning Ár
  34129 nu under konstruktion.+ #n sª
  34130 lÁnge rÁknas detta sÁtt att skaffa
  34131 vatten som experiment och l¡nsamt
  34132 torde det bli f¡rst dª atomkraft
  34133 kan anvÁndas.+ Dª hoppas
  34134 man pª allvar kunna fª ¡knen
  34135 att blomma.+ Redan med det kÁllvatten
  34136 man nu fªr har underverk
  34137 utrÁttats.+ Strax intill Eilat ligger
  34138 en kibbutz, dÁr man odlar gr¡nsaker,
  34139 som rÁcker bªde f¡r staden
  34140 och f¡r f¡rsÁljning till Haifa.+
  34141 Det Ár inte dyrare i Eilat Án
  34142 pª andra hªll i Israel.+ Visserligen
  34143 kostar transporterna genom ¡knen
  34144 oerh¡rt mycket, men staten
  34145 subventionerar livsmedel, bostÁder
  34146 och andra f¡rn¡denheter f¡r
  34147 att hªlla detta viktiga f¡nster mot
  34148 R¡da havet ¡ppet.+ Transporterna
  34149 Ár vÁlordnade.+ Med inrikesflyget
  34150 kommer man till Tel Aviv pª
  34151 en timme och med buss eller
  34152 bil pª en dag.+ Hur sk¡nt det
  34153 Án Ár i solen f¡r en frusen nordbo
  34154 och hur mycket man Án beundrar
  34155 de som stªr ut hÁr ªret
  34156 om Ár man efter nªgra dagar glad att
  34157 de m¡jligheterna finns.+
  38  1 De bÁgge mannekÁngerna sªg ut
  38  2 precis som vanligt folk, och alldenstund
  38  3 de framf¡rdes till omvÁxling
  38  4 med de mer eller mindre virila
  38  5 charmgossar, som pª fullaste allvar
  38  6 Ágnar sig ªt mannekÁngyrket, kan
  38  7 man kanske vªga dra den vÁlg¡rande
  38  8 slutsatsen att det Ár modernt i
  38  9 ªr Áven att vara Áldre.+ Fullt tillªtet
  38 10 i varje fall att vara sig sjÁlv.+ Individuella
  38 11 linjen lanseras Áven f¡r
  38 12 mÁn.+ Det gÁller bara att vªga.+
  38 13 Nªgra sensationella nyheter f¡r
  38 14 herrar kan inte rapporteras, utan i
  38 15 stort sett ser vªrens man ut ungefÁr
  38 16 som mÁn gjorde i fjol och ªret
  38 17 dessf¡rinnan.+ TÁmligen smala axlar
  38 18 med tendens kanske till kantigare
  38 19 linje.+ AlltjÁmt f¡redras enkelknÁppt.+
  38 20 Tre knappar skall det vara, men
  38 21 ibland Ár kavajens ringning djup
  38 22 och kragen fantasibetonad.+
  38 23 Pantalongerna ligger ªt kring
  38 24 h¡ften.+ Nerªt Ár de raka och tÁmligen
  38 25 smala utan uppslag.+ I denna
  38 26 form skall mannen vara st¡pt i vªr
  38 27 enligt den romerske skrÁddaren
  38 28 Litrico som visade en stor och
  38 29 mycket omvÁxlande kollektion:
  38 30 Regnrockar med breda rynkningar
  38 31 kring en lªgt placerad midja.+
  38 32 Shantungjackor, enfÁrgade eller
  38 33 randiga, f¡r sommarelegansen burna
  38 34 till m¡rka enfÁrgade byxor.+
  38 35 Raffinerat skurna, i skÁrningarna
  38 36 lÁderkantade sportiga rockar, identiskt
  38 37 lika f¡r herre och dam.+
  38 38 En lªng jacka hade h¡gt markerade
  38 39 s¡mmar frªn axeln och ned
  38 40 fram och s¡mmarna ¡vergick bak
  38 41 i de h¡ga slitsarna.+
  38 42 En dubbelknÁppt shantungsmoking
  38 43 f¡rekom plus naturligtvis en
  38 44 lªng rad h¡gst vanliga diskreta
  38 45 kostymer Áven f¡r inledningsvis omtalade
  38 46 herre med portf¡lj och kÁpp.+
  38 47 Det udda modet slªr igenom ocksª
  38 48 f¡r stadsbruk, konstaterar ett annat
  38 49 ledande romerskt herrskrÁdderi
  38 50 vid namn Datti.+ M¡nstrad kavaj till
  38 51 enfÁrgade pantalonger.+ Kavajen f¡ljer
  38 52 figuren, och naturligtvis fªr det
  38 53 inte vara nªgra uppslag pª byxorna
  38 54 hÁr heller.+ FÁrgerna, fint sª det
  38 55 f¡rslªr: blªblodigt och marskbrunt.+
  38 56 Och vad sÁgs om rysch pª skjortbr¡stet,
  38 57 tvª rader uppifrªn och ned,
  38 58 lªt vara mycket diskret tillplattade
  38 59 piprysch burna till fluga, som annars
  38 60 hÁr pª dessa breddgrader anses
  38 61 vara feminint och till och med
  38 62 en liten aning suspekt.+
  38 63 Ett tredje skrÁdderi, den i Stockholm
  38 64 vÁlkÁnde romaren Brioni, lanserar
  38 65 i ªr 'individuella linjen'.+ Den
  38 66 ser ut alldeles som individuella linjen
  38 67 i fjol och ªret dessf¡rinnan.+
  39  1 < Herr Inkognito, varf¡r dricker
  39  2 ni sª mycket?+
  39  3 < DÁrf¡r att jag alltid ligger pª
  39  4 operationsbordet, dÁrf¡r mªste jag
  39  5 alltid kloroformera mig.+
  39  6 Citatet, frammanat ur ett kanske
  39  7 bristfÁlligt minne, Ár hÁmtat frªn
  39  8 Strindberg, men det gªr utmÁrkt att
  39  9 applicera pª personerna i 'Lyckan
  39 10 pª spel' av Franc!oise Sagan, det
  39 11 nya programmet pª Alle1n.+
  39 12 Minst fyra av de upptrÁdande
  39 13 kÁnner sig som om de lªg pª ett
  39 14 operationsbord.+ Ingen anvÁnder kloroform,
  39 15 men det finns ju andra
  39 16 smÁrtlindrande metoder.+
  39 17 TÁnk bara vilken upplivande kÁnsla
  39 18 det kan vara att stiga upp i gryningen,
  39 19 klÁ sig i h¡g hatt och svart
  39 20 slÁngkappa och bege sig ut i den
  39 21 hÁrliga lantluften med laddad revolver.+
  39 22 Pª trettio meters avstªnd skjuter
  39 23 man sin rival som en rapph¡na,
  39 24 och efterªt har man fªtt inte bara
  39 25 sitt syrebehov tillgodosett utan ocksª
  39 26 sitt behov av Ára.+
  39 27 Detta Ár den metod som hªller
  39 28 greve Igor pª benen.+
  39 29 Hans bror Vladislav anvÁnder ett
  39 30 annat medel som skenbart har en
  39 31 motsatt effekt.+ Han har svªrt att
  39 32 hªlla sig pª benen.+ Det beror pª
  39 33 att hans motgift mot livet heter vodka.+
  39 34 Han Ár inte patologiskt svartsjuk
  39 35 som sin bror Igor, men konventionella
  39 36 officerare pª hans regemente
  39 37 har hÁngt upp sig pª en detalj
  39 38 som borde ha fªtt vara en privatsak.+
  39 39 Vladislav har f¡rf¡rt en husar.+
  39 40 F¡rfattarinnan d¡mer ingen av
  39 41 sina figurer, men allra minst d¡mer
  39 42 hon denne homosexuelle drinkare.+
  39 43 Grevinnan har i ªtta ªr mªst uthÁrda
  39 44 greve Igors domedagsminer
  39 45 och duelldille bara dÁrf¡r att hon
  39 46 en gªng pª grund av ett f¡rbiseende
  39 47 lÁt f¡rf¡ra sig i samband med
  39 48 ett slÁdparti.+ Ocksª hon beh¡ver nªgot
  39 49 slags narkotikum f¡r att stª ut
  39 50 med sitt Áktenskap.+ Hon vill ha kÁrlek
  39 51 och ¡mhet, helst frªn sin egen
  39 52 man men i vÁrsta fall frªn nªgon
  39 53 annan.+ Franc!oise Sagan snªlar inte
  39 54 nÁr det gÁller att komma denna
  39 55 stackars kvinna till undsÁttning.+ Hon
  39 56 fªr ¡mhet och kÁrlek f¡rst frªn en
  39 57 frÁmmande man och sedan < Ántligen
  39 58 < frªn sin egen.+
  39 59 Den frÁmmande mannen Ár furst
  39 60 Vladimir.+ Hans kloroform Ár f¡rf¡relser,
  39 61 stÁndiga f¡rf¡relser.+ Ju ointagligare
  39 62 kvinnan Ár desto starkare
  39 63 kÁnns kloroformen.+ Greve Igors fru
  39 64 Ár kÁnd f¡r att vara den ointagligaste
  39 65 bland S:t Petersburgs damer.+
  39 66 Hon b¡r alltsª ge den st¡rsta vederkvickelsen.+
  39 67 Men det beh¡vs en plan.+ Vad
  39 68 sÁgs om den hÁr?+ Fursten s¡ker upp
  39 69 greven, f¡rklarar att han kÁnner sig
  39 70 djupt sªrad av en hªrd omvÁrld och
  39 71 ingenting h¡gre ¡nskar Án att bli
  39 72 skjuten.+ Kan inte greven, han som
  39 73 redan har skjutit en sªdan uppsj¡
  39 74 pª verkliga eller inbillade rivaler,
  39 75 stª till tjÁnst och hjÁlpa furst Vladimir
  39 76 ned i den efterlÁngtade graven?+
  39 77 Eftersom han Ár sª levnadstr¡tt
  39 78 kunde han kanske fª slippa
  39 79 besvÁret att kurtisera grevinnan, eller
  39 80 stÁller greven detta som villkor?+
  39 81 Planen fungerar.+ Greven stÁller
  39 82 verkligen detta som villkor, och furst
  39 83 Vladimir kan inleda sin belÁgring
  39 84 av grevinnan Angora, f¡rvissad
  39 85 om att greven kommer att slª bort
  39 86 alla hans nÁrmanden som tafatta
  39 87 teaterkonster hos en sjÁlvmordskandidat.+
  39 88 ErkÁnn att planen Ár nÁstan
  39 89 genialisk.+
  39 90 #ndª har den en hake.+ Den
  39 91 furstlige f¡rf¡raren lªtsas vara f¡rÁlskad.+
  39 92 Men pl¡tsligt Ár han det.+
  39 93 Nªgot sªdant har aldrig hÁnt
  39 94 honom f¡rr.+ Det Ár en omst¡rtande
  39 95 upplevelse.+ Den g¡r honom from,
  39 96 han b¡rjar tala om Gud.+
  39 97 I stÁllet f¡r att ytterligare f¡rdÁrva
  39 98 ett Áktenskap rªkar furst Vladimir
  39 99 reparera det.+ Det ingick sannerligen
  39100 inte i hans kalkyl.+ Nu skulle
  39101 han, tycker man, beh¡va Ánnu
  39102 mera kloroform Án nªgonsin.+ Men
  39103 varf¡r tycker man det?+ Kanske bara
  39104 f¡r att man sjÁlv Ár avkristnad och
  39105 saknar goda f¡rbindelser med Gud.+
  39106 NÁr det gÁller framf¡randet Ár
  39107 det sÁkrast att vara osÁker.+ Enligt
  39108 programhÁftet Ár pjÁsen ¡versatt,
  39109 men dÁremot inte regisserad.+ Trots
  39110 detta mÁrker man en mycket bestÁmd
  39111 vilja i f¡restÁllningen, och
  39112 den viljan tillh¡r Per Oscarsson.+
  39113 Hans furst Vladimir Ár utslagsgivande
  39114 f¡r hela spelet.+ Det Ár han som
  39115 bestÁmmer tempot.+ Han ger publiken
  39116 mªnga och lªnga pauser, och
  39117 f¡restÁllningen drar ut pª tiden sª
  39118 att man kippar efter andan.+ Frªgan
  39119 Ár nu om Oscarssons tids¡dande
  39120 inlevelse i sin roll Ár f¡rtrollande
  39121 eller trªkig.+ #r den inte bªda
  39122 delarna?+
  39123 Han spelar som om han h¡ll pª
  39124 med ett schackparti.+ Ofta, kanske
  39125 oftast, lyckas han sÁtta ªskªdarens
  39126 tankar i r¡relse genom att se ut
  39127 som om han sjÁlv tÁnkte.+ Men
  39128 ibland betvivlar man att han tÁnker,
  39129 och dª har man trªkigt.+ Men har
  39130 man i sª fall trªkigt dÁrf¡r att det
  39131 verkligen Ár trªkigt eller bara dÁrf¡r
  39132 att ens egen tankekapacitet tryter?+
  39133 De andra i ensemblen spelade
  39134 fortare nÁr de kom ªt.+ Heinz
  39135 Hopf kom tillbaka frªn sina lyckade
  39136 dueller, blaserad och elegant
  39137 men f¡r stunden uppfriskad.+ Hans
  39138 homosexuelle bror gestaltades av Olle
  39139 Andersson med en dr¡jande, pomp¡s
  39140 vÁrdighet som var pª en gªng
  39141 h¡gadlig och alkoholmÁrkt.+ Teaterchefen
  39142 Elsa Prawitz svÁngde s¡tt
  39143 mellan slÁpig spleen och vilddjursaktiga
  39144 utbrott.+ Och Ruth Kasdan var
  39145 hennes svÁrmor, en mycket vacker
  39146 och ungdomlig svÁrmor om vars
  39147 f¡rflutna man eggades att tro lite av varje.+
  40  1 @nskeprogrammet pª s¡ndagskvÁllen
  40  2 med Karl-Arne Holmsten som vÁrd och
  40  3 ¡ver 220000 i potten blev mycket brokigt.+
  40  4 Nªgot annat var vÁl ej att vÁnta
  40  5 nÁr mªnga mÁnniskor frªn olika
  40  6 landsÁndar kommer med sina ¡nskemªl
  40  7 plus slanten till det goda Ándamªlet.+
  40  8 Hr Sune Sandberg ville se Kar de
  40  9 Mumma i rutan, naturligtvis fick han
  40 10 det.+ K de M valde att tala om Hasse Z,
  40 11 Albert Engstr¡m och flygarbaronen Calle
  40 12 Cederstr¡m som krÁsna herrar i valet
  40 13 av skrÁddare och klÁder.+
  40 14 K de M var ju sjÁlv rÁtt noga med
  40 15 klÁderna.+ Kanske pappa upp i dagen.+
  40 16 Det finns en och annan herre som
  40 17 Ánnu bevarar sin gamla garderob i otadligt
  40 18 skick.+ Till dem h¡r redakt¡r Erik
  40 19 Ljungberger, nu pª god vÁg mot de 90,
  40 20 och knappast mer Án ett namn f¡r dagens
  40 21 skrivare.+ Kaifas < det var han,
  40 22 teatervÁnnen, arrang¡ren, kªs¡ren, reportern
  40 23 och herrmodeskribenten i 20talets
  40 24 SvD.+
  40 25 TandlÁkare Alice Timander, utfrªgad
  40 26 av den lurige Ulf Thore1n, var ett
  40 27 sevÁrt inslag.+ Hon Ár ju premiÁrlejoninnan
  40 28 av mªtt som sett icke mindre
  40 29 Án 600 premiÁrer, den f¡rsta pª Oscarsteatern
  40 30 i hennes sk¡na 20ªrsªlder.+
  40 31 Herr Thore1n bytte klÁder i kapp
  40 32 med fru Timander, som Ánnu lÁr ha
  40 33 17 klÁnningar av nªgot Áldre modell i
  40 34 sin garderob.+ Hon inskÁrpte hos alla
  40 35 damer att vara sig sjÁlva och inte fastna
  40 36 i konvenansens fªlla.+ Det hela var
  40 37 ett konventionellt program.+ Ty sª vill
  40 38 den ¡nskande publiken ha det, kanske
  40 39 just den publik som i andra sammanhang
  40 40 kritiserar recensenterna f¡r att
  40 41 de inte gªr blodigare fram i bed¡mningen
  40 42 av TV-rutans vÁrld.+
  41  1 Unders¡kningen, som utf¡rts pª
  41  2 uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen
  41  3 och arbetsmarknadsutredningen, Ár
  41  4 ett led i den r¡rlighetsstimulerande
  41  5 politik som f¡rs i syfte att fª folk
  41  6 frªn omrªden med arbetsl¡shet till
  41  7 omrªden med arbetskraftbrist.+ Unders¡kningsmaterialet
  41  8 har varit 550
  41  9 mÁn och 140 kvinnor under 55 ªr
  41 10 som varit arbetsl¡sa mer Án 30 dagar
  41 11 i strÁck.+ De flesta bodde pª
  41 12 landsbygden, var gifta, hade barn
  41 13 och hade bott hela livet pª samma
  41 14 stÁlle.+ Uppfattningen att flertalet
  41 15 norrbottningar jagar och fiskar visade
  41 16 sig ¡verdriven.+ NÁrmare hÁlften
  41 17 av mÁnnen jagade inte alls och
  41 18 en fjÁrdedel fiskade inte, och dessa
  41 19 faktorer hade mycket litet att
  41 20 g¡ra med flyttningsviljan.+
  41 21 De flesta mÁnnen hade vÁg- eller
  41 22 skogsarbete och hÁlften hade under
  41 23 senaste halvªret sysslat med beredskapsarbete.+
  41 24 En tredjedel av de
  41 25 intervjuade hade aldrig varit utanf¡r
  41 26 hemorten och mer Án hÁlften
  41 27 aldrig arbetat tillsammans med s¡rlÁnningar.+
  41 28 C:a hÁlften trodde sig
  41 29 kunna fª lika bra eller bÁttre bostÁder
  41 30 i Mellansverige men man var
  41 31 i stor utstrÁckning rÁdd f¡r att inte
  41 32 trivas utan lÁngta hem.+ $sikter om
  41 33 f¡rtjÁnst och framtidsutsikter tycks
  41 34 inte ha st¡rre betydelse.+
  41 35 Om anstÁlldas anpassning i arbetet
  41 36 talade fil. lic. Bertil Gardell,
  41 37 Stockholm.+ Man har funnit att attityderna
  41 38 till arbetet skiftar starkt inom
  41 39 olika sorts industrier.+ Den allt
  41 40 mer mekaniskt kontrollerade rytmen
  41 41 och h¡ga arbetstakten inom t. ex. verkstadsindustrien
  41 42 och den sociala
  41 43 isoleringen pª arbetsplatsen genom
  41 44 buller eller stora rumsliga avstªnd,
  41 45 ansªg licentiat Gardell vara kritiska
  41 46 faktorer.+
  41 47 Om inlÁrningen av en yrkesroll
  41 48 med betoningen pª k¡nsrollen, talade
  41 49 docent Joachim Israel, Stockholm.+
  41 50 Unders¡kningsmaterial var ett
  41 51 antal medicine kandidater som intervjuades
  41 52 angªende inlÁrningen av
  41 53 den medicinska yrkesrollen, nÁr de
  41 54 b¡rjade sina studier, efter tvª ªr
  41 55 och efter fyra ªr.+ De flesta manliga
  41 56 valde frªn b¡rjan att lÁsa kirurgi
  41 57 och medicin medan flertalet kvinnliga
  41 58 kandidater valde pediatrik och
  41 59 psykiatri.+ Efter fyra ªr hade emellertid
  41 60 en utjÁmning skett.+ Mªnga kvinnor
  41 61 ¡vergick frªn psykiatri till medicin.+
  41 62 MÁnnen ansªg de psykologiska
  41 63 problemen vara svªrast medan
  41 64 kvinnorna ansªg de tekniska besvÁrligast.+
  41 65 Arbetskraftsituationen i G¡teborg
  41 66 ber¡rdes av lÁnsarbetsdirekt¡r Arwid
  41 67 Odl¡w, G¡teborg.+ Bristen har
  41 68 under de senaste ªren uppgªtt till
  41 69 mellan 3000 och 3500 arbetstillfÁllen
  41 70 i mªnaden, framh¡ll
  41 71 han.+ G¡teborg erbjuder inte den inflyttade
  41 72 arbetskraften en sÁrskilt god
  41 73 milj¡.+ Bostadsbristen Ár stor och
  41 74 mªnga flyttar dÁrf¡r igen.+ Hr Odl¡w
  41 75 efterlyste en utredning om vad
  41 76 som ligger bakom f¡retagens stora
  41 77 lokalisering till storstÁderna.+
  43  1 Utrikesminister Torsten Nilsson
  43  2 anlÁnde pª mªndagseftermiddagen
  43  3 med flyg till New York frªn Stockholm
  43  4 nªgra timmar efter att U
  43  5 Thant lÁmnat den dystra ekonomiska
  43  6 rapporten.+ Nilsson skall preliminÁrt
  43  7 g¡ra ett inlÁgg pª fredag,
  43  8 som troligen blir sista dagen av
  43  9 den allmÁnna debatten.+ Sª pass
  43 10 lÁnge hoppas man kunna uppskjuta
  43 11 ett avg¡rande om fortsÁttningen
  43 12 av ªrets FN-session, men ett uppskov
  43 13 lÁngre Án till nÁsta mªndag
  43 14 f¡refaller f¡ga sannolikt.+
  43 15 Kontentan av U Thants krisrapport
  43 16 var att FN stªr pª ruinens
  43 17 brant och hotas av bankrutt i februari
  43 18 om vÁrldsorganisationen inte
  43 19 lyckas bryta det d¡dlÁge som uppstªtt
  43 20 eller fªr donationer.+ Budgeten
  43 21 f¡r 1965 har f¡rsenats pª
  43 22 grund av motsÁttningarna mellan
  43 23 frÁmst USA och Sovjetunionen om
  43 24 betalningen f¡r fredsoperationerna
  43 25 i Gaza och Kongo.+
  43 26 U Thant rapporterade att FN
  43 27 vid ªrsskiftet hade endast ªtta miljoner
  43 28 dollar.+ Utgifterna f¡r januari
  43 29 ¡versteg avsevÁrt detta belopp
  43 30 och situationen klarades av endast
  43 31 tack vare motvilliga betalningar
  43 32 frªn lÁnder med gamla skulder.+
  43 33 Bl. a. ¡vertalades Nationalistkina
  43 34 att kvitta sin skuld och undgick
  43 35 dÁrmed risken att drabbas av paragraf
  43 36 19.+ Sovjetunionen gjorde en
  43 37 partiell inbetalning till den reguljÁra
  43 38 budgeten, dock utan att komma
  43 39 ens i nÁrheten av det belopp
  43 40 pª 21,7 miljoner dollar som beh¡vs
  43 411f¡r att komma ur farozonen.+ Det rªder stor ovisshet
  43 412om utgªngen
  43 42 av en sªdan och hur r¡sterna
  43 43 Án utfaller kommer resultatet inte
  43 44 att gynna FN.+ Om amerikanerna
  43 45 'vinner' kan ryssarna bojkotta
  43 46 FN.+ Om ryssarna fªr majoritet
  43 47 kommer amerikanerna troligen att
  43 48 drastiskt ompr¡va frªgan om sina
  43 49 bidrag till FN.+
  43 50 Gemensamt f¡r de tvª stormakterna
  43 51 Ár deras starka oro f¡r att
  43 52 de mindre lÁnderna hªller pª att
  43 53 ¡verta kontrollen av FNarbetet.+
  43 54 USA betalar 32 procent av de sammanlagda
  43 55 bidragen.+ UlÁnderna,
  43 56 som betalar endast 5 procent av
  43 57 bidragen, har tvª tredjedelar av
  43 58 r¡sterna.+ Insikten om att afroasiaterna
  43 59 kan besluta om vÁldiga bidrag
  43 60 till det egna blocket trots stormakternas
  43 61 motstªnd f¡renar amerikaner
  43 62 och ryssar i en ¡nskan att
  43 63 stÁrka sÁkerhetsrªdet, dÁr de har
  43 64 vetorÁtt.+ Man har ocksª skymtat
  43 65 en framtida l¡sning, enligt vilken
  43 66 f¡rsamlingen skulle ha m¡jlighet att
  43 67 besluta om fredsoperationer men
  43 68 befria stater, som r¡star emot, frªn
  43 69 bidragsskyldighet.+
  43 70 Sammanlagt Ár ryssarna nu skyldiga
  43 71 60 miljoner dollar.+ Moskva
  43 72 har konsekvent vÁgrat att betala
  43 73 'en enda kopek' och vissa tecken
  43 74 till uppmjukning i samband med
  43 75 Gromykos bes¡k i slutet av f¡rra
  43 76 ªret f¡ljdes ¡verraskande av en ny
  43 77 ªtstramning.+ Frªn den 1 januari
  43 78 fick man sÁllskap av bl. a. Frankrike
  43 79 som har skulder pª 16 miljoner
  43 80 men lika hªrdnackat < om
  43 81 Án av andra skÁl < vÁgrar att betala
  43 82 den miljon som beh¡vs.+
  43 83 Den sovjetiske chefsdelegaten
  43 84 Fedorenko bes¡kte generalsekreteraren
  43 85 omedelbart innan generalf¡rsamlingen
  43 86 ªtersamlades pª mªndagen.+
  43 87 Han f¡rklarade dª att den
  43 88 sovjetiska stªndpunkten var of¡rÁndrad,
  43 89 d. v. s. att man gÁrna skulle
  43 90 lÁmna ett stort frivilligt bidrag
  43 91 sª snart f¡rsamlingen ªtergªr till
  43 92 att r¡sta normalt.+ USA begÁr dÁremot
  43 93 att Sovjetunionen betalar
  43 94 minst de 21,7 miljonerna innan
  43 95 landet fªr r¡sta.+ Det fanns inga
  43 96 uppgifter om att ryssarna uppfyllt
  43 97 en tidigare utfÁstelse att tala om
  43 98 f¡r U Thant hur mycket man avser
  43 99 att betala till "rÁddningsfonden".+
  44  1 < Indirekt Ár det f¡rdelaktigt
  44  2 f¡r folkpartiet om LiS har bra verksamhet,
  44  3 deklarerar partiets ombudsman
  44  4 i JÁmtland, Nils Simonsson,
  44  5 som deltar i samtalet.+ DÁremot Ár
  44  6 fru Inga Wide1n, maka till f. d.
  44  7 riksdagsmannen Martin Wide1n,
  44  8 mycket angelÁgen att betona neutralitetens
  44  9 linje: < Vi blandar inte
  44 10 in politik i vªrt studiearbete.+
  44 11 F¡r tolv ªr sedan gick fru Wide1n
  44 12 med stor entusiasm in i en
  44 13 ledande funktion inom folkbildningen
  44 14 i JÁmtland < i LiS skepnad.+
  44 15 Sakta men sÁkert har distriktet segat
  44 16 sig upp till ªttonde platsen i
  44 17 LiS egen 'distriktsliga' dÁr samtliga
  44 18 lÁn Ár med.+ Med tanke pª
  44 19 det relativt begrÁnsade befolkningsunderlaget
  44 20 Ár det nªgot av en prestation.+
  44 21 F¡r senaste verksamhetsªret
  44 22 redovisas 217 studiecirklar i lisregi.+
  44 23 En jÁmf¡relse: Uppsala lÁn
  44 24 ligger pª sjÁtte plats med 252 cirklar.+
  44 25 Vid senaste ªrsskiftet har fru Wide1n
  44 26 lagt instrukt¡rsansvaret i yngre
  44 27 hÁnder.+ Det Ár fru Gun Olofsson
  44 28 i Pilgrimstad i Revsunds kommun,
  44 29 som avl¡st sin Áldre kamrat.+
  44 30 Vi ªtergªr emellertid till Lydia
  44 31 Hansson, som k¡rt hªrt med studiecirklar
  44 32 i Hackªs, en kommun pª
  44 33 cirka 3500 personer.+ Redan 1921
  44 34 f¡rlorade hon sin man, kronojÁgaren
  44 35 Haldo Hansson, som tillika
  44 36 var Nordens frÁmste skidªkare.+ Han
  44 37 vann flera svenska mÁsterskap och
  44 38 var speciellt skicklig pª lªnga strÁc-kor.+ 'Haldo
  44 39 Hanssons minne' heter
  44 40 den 5-milatÁvling som varje vinter
  44 41 gªr frªn Alsen i Hackªs till
  44 42 Fr¡s¡n.+ JÁmtarna hedrar sin store
  44 43 son.+
  44 44 Om det var dª fru Hansson lÁrde
  44 45 sig k¡ra hªrt vet vi inte.+ Hon
  44 46 verkar att ha det i blodet.+ Studiekursen
  44 47 'HÁlsa och kondition', som
  44 48 gªr i LiS-regi ¡ver hela landet, Ár
  44 49 pª visst sÁtt ett resultat av hennes
  44 50 ideer.+ HÁrom ªret tog hon kontakt
  44 51 med sjukgymnasten Brite Widell,
  44 52 som bor i Fªker i Hackªs kommun,
  44 53 och bad henne utforma en
  44 54 kurs.+
  44 55 Det dr¡jde inte lÁnge f¡rrÁn jÁmtarna
  44 56 b¡rjade intressera sig f¡r
  44 57 avspÁnnings¡vningar, muskelstÁrkning
  44 58 och cirkulationstrÁning m. m.+
  44 59 Enbart i Hackªs har ªtta studiecirklar
  44 60 genomf¡rts.+ 'HÁlsa och kondition'
  44 61 bygger pª boken 'God vig¡r
  44 62 ger gott hum¡r', som skrivits
  44 63 av Lillsvedsrektorn Erik Westergren.+
  44 64 Pª grund av strykande ªtgªng
  44 65 har kursplanen tryckts i en
  44 66 andra upplaga.+
  44 67 I vinter har Brite Widell samlat
  44 68 18 mÁn i en kurs.+ Varje fredagskvÁll
  44 69 kl. 20 trÁffas de i @stnªrs
  44 70 skola, f¡rst till en timmas teori
  44 71 dª nªgon medicinsk expert svarar
  44 72 f¡r visdomen, och sª avslutas kvÁllen
  44 73 med tillÁmpnings¡vningar.+ Minnet
  44 74 av den konditionsstarke skidªkaren
  44 75 lever hos fru Hansson och
  44 76 hedras kring Storsj¡ns strÁnder.+
  44 77 Men, men ...+ NÁr kommungubbarna
  44 78 tar sig en titt pª de blygsamma
  44 79 ekonomiska ¡nskemªlen
  44 80 frªn folkbildningshªll, dª kÁrvar
  44 81 det till i spªren.+ Lydia Hansson,
  44 82 som sjÁlv varit kommunalpolitiskt
  44 83 engagerad, blir m¡rk i ansiktet
  44 84 nÁr hon ger f¡ljande skildring:
  44 85 < HÁr i Hackªs gªr det upp och
  44 86 ned med kommunens principer.+ F¡r
  44 87 nªgra ªr sedan begÁrde LiSavdelningen
  44 88 50 kronor per studiecirkel,
  44 89 en begÁran som bif¡lls.+ Tre cirklar
  44 90 hade vi och det blev 150 kronor.+
  44 91 $ret dÁrpª redovisade vi ett 20tal
  44 92 cirklar, men det blev blankt avslag.+
  44 93 Inte ett ¡re.+ Ett nytt studieªr
  44 94 f¡ljde och f¡r detta ¡nskade vi
  44 95 bidrag till 16 cirklar.+ Vi fick 100
  44 96 kronor.+ Den slanten vill jag inte
  44 97 ta emot.+ Samtidigt med oss begÁrde
  44 98 StudiefrÁmjandet 25 kronor per
  44 99 cirkel och de hade sex.+ BegÁran beviljades:
  44100 150 kronor.+ Sª dÁr gªr det till, sÁger hon.+
  44101 StudiefrÁmjandet har inget politiskt
  44102 parti bakom sig och det kanske
  44103 f¡rklarar den olika behandlingen.+
  44104 I fullmÁktige sitter 14 socialdemokrater,
  44105 12 centerpartister, 5 h¡germÁn
  441061och 4 folkpartister.+ < Att fª 100 kronor f¡r 16
  441062bidragsberÁttigade
  44107 studiecirklar Ár
  44108 som att fª en klapp pª axeln, inskjuter
  44109 fru Inga Wide1n, som omtalar
  44110 att hon Ágnat sig ªt Hackªsfallet.+
  44111 Men det finns exempel pª annan
  44112 behandling, som t. ex. i Revsunds
  44113 kommun.+ DÁr fªr vi 5 kronor
  44114 per cirkeldeltagare och principen
  44115 Ár lika f¡r samtliga i orten
  44116 verksamma studief¡rbund, LiS,
  44117 ABF och StudiefrÁmjandet, upplyser
  44118 distriktsinstrukt¡ren Gun Olofsson.+
  44119 I en av Fagervallskolans sl¡jdsalar
  44120 < i s¡dra rektorsomrªdet i
  44121 @stersund < fªr vi se den praktiska
  44122 sidan av LiS-arbetet i funktion.+
  44123 HÁlsovªrdsinspekt¡r Olle Wike1n
  44124 < elev i sl¡jdlÁrare Rolf Wikstr¡ms
  44125 studiecirkel i metallsl¡jd <
  44126 visar upp en praktfull takkrona i
  44127 jÁrn med sex armar.+ Han hade fªtt
  44128 ide1n frªn nªgonstans och under
  44129 hr Wikstr¡ms sakkunniga ledning
  44130 fªtt hjÁlp med utformningen.+ Det
  44131 som fªngar ¡gat Ár inte sjÁlva jÁrnkonstruktionen
  44132 utan ett par lik¡rflaskor
  44133 < mÁrket Cusenier France
  44134 < som hÁlsovªrdsmannen monterat
  44135 lodrÁtt med flask¡ppningarna
  44136 mot varandra.+ I den undre flaskan
  44137 har han dessutom monterat en gl¡dlampa
  44138 som lyser dÁmpat genom
  44139 det m¡rkgula glaset.+ Under de sex
  44140 armarna hÁnger glasklÁppar frªn
  44141 Rejmyre.+ < Metallsl¡jd Ár fascinerande,
  44142 utbrister hr Wike1n.+ Tidigare har
  44143 jag deltagit i cirklar med snickeri,
  44144 keramik och silversmide.+ Men inget
  44145 Ár som metall.+ HÁr kan fantasin
  44146 spela och formgivningen fªnga
  44147 lusten sª det f¡rslªr.+
  44148 I den metallsl¡jd som gªr i lisregi
  44149 har jag tvª grupper i veckan,
  44150 tre timmar varje gªng, berÁttar
  44151 sl¡jdlÁrare Wikstr¡m, som fªtt sin
  44152 utbildning vid NÁs sl¡jdlÁrarseminarium
  44153 utanf¡r G¡teborg.+ Deltagarna
  44154 fªr sjÁlva komma med ideer
  44155 och uppslag och sª hjÁlps vi ªt
  44156 med formgivningen.+ Det g¡r det
  441571hela ytterst variationsrikt och stimulerande.+ < Jag
  441572vet snart inte vad som
  44158 Ár min huvuduppgift, atelje1n eller
  44159 kurserna i LiS-regi, sÁger s¡mmerskan
  44160 Ingeborg Ferde1en.+ F. n. leder
  44161 jag ªtta studiecirklar (kurser) i klÁds¡mnad
  44162 pª olika platser i JÁmtland.+
  44163 Det har faktiskt blivit sª
  44164 att arbetet pª min atelje1 klaras pª
  44165 fritid.+ Men intressant Ár det att
  44166 komma ut i byarna.+ Jag f¡ljer en
  44167 egen kursplan och b¡rjar alltid med
  44168 fÁrglÁra, ty det Ár fÁrgen som g¡r
  44169 kvinnan.+ Modellen kommer som
  44170 nummer tvª.+ Fru Ferde1en redog¡r
  44171 f¡r de olika momenten i undervisningen
  44172 och det lªter vÁldigt spÁnnande.+
  44173 Hon fÁrdas i egen bil och det
  44174 kan bli riktiga lªngturer, 7<8 mil
  44175 Ár inte ovanligt.+ Sª har hon hªllit
  44176 pª i elva ªr, vilket Áven handledaren
  44177 i porslinsmªlning, fru Ester
  44178 Hedberger gjort.+ Senaste studieªret
  44179 ledde hon 22 studiecirklar i porslinsmªlning,
  44180 vilket sÁger nªgot om
  44181 bredden.+ Att hon kan sina saker
  44182 illustreras av ett fÁrskt diplom frªn
  44183 Svenska porslinsmªlningsf¡rbundet,
  44184 vars tÁvling 1964, under mottot
  44185 'VÁggdekor', vanns av henne.+ Fru
  44186 Hedberger erh¡ll alltsª f¡rsta pris
  44187 f¡r sitt bidrag 'Avblommad stÁngel'.+
  44188 De praktiska studiecirklarna dominerar
  44189 i LiS-JÁmtland, men Áven
  44190 kÁnsliga ideologiska ting samlar intresse.+
  44191 Som t. ex. i M¡rsil, ej lªngt
  44192 frªn $re, dÁr ªtta damer diskuterar
  44193 Jan-Erik Wikstr¡ms skrift 'Politik
  44194 och kristen tro'.+ Det Ár mest hemmafruar
  44195 och handledare Ár fru Anna
  44196 R¡jsing.+ < Vi Ár ¡verens om att kristna
  44197 mÁnniskor b¡r deltaga i det politiska
  44198 livet, f¡rklarar denna hemmafru.+
  44199 Frªgan om vi beh¡ver ett
  44200 speciellt kristet parti blev ju aktuell
  44201 genom tillkomsten av KDS.+
  44202 F¡r att fª det hÁr sp¡rsmªlet allsidigt
  44203 belyst har jag bestÁmt mig
  44204 f¡r att skaffa fram samtliga politiska
  44205 partiers program, som cirkeldeltagarna
  44206 skall fª lÁsa i lugn och
  44207 ro hemma.+ Det ger oss diskussionsmaterial.+
  45  1 LiS Ár det yngsta erkÁnda studief¡rbundet
  45  2 < bildades 1948.+ Dess
  45  3 r¡tter trÁnger ned i folkpartiets
  45  4 ungdomsf¡rbund, som i mªnga ªr
  45  5 bedrev studieverksamhet, vilken fick
  45  6 formen av bl. a. medborgarkurser
  45  7 som till en b¡rjan var f¡rlagda till
  45  8 gripsholm med Carl Cederblad
  45  9 som ledare.+ Kursverksamheten kom
  45 10 senare att gª under namnet 'Karl
  45 11 Staffs skola', vilket ansªgs som
  45 12 en stor f¡rmªn.+ Man k¡rde med kurser
  45 13 som strÁckte sig ¡ver tre veckor.+
  45 14 Ett nytt led i den liberalt prÁglade
  45 15 folkbildningen blev Breviks
  45 16 folkh¡gskola i Liding¡.+ Dess saga
  45 17 blev emellertid kort, efter nªgra ªr
  45 18 sªldes skolan till Svenska missionsf¡rbundet,
  45 19 som efter Ánnu kortare
  45 20 tid gjorde sig av med anlÁggningen.+
  45 21 Efter ªtskilliga diskussioner <
  45 22 dÁr de ªterhªllande krafterna var
  45 23 ganska starka < konkretiserades
  45 24 planerna pª ett liberalt studief¡rbund.+
  45 25 De ªterhªllande krafterna
  45 26 fanns i mellanskiktet mellan nykterhetsfolket
  45 27 och frikyrkofolket,
  45 28 d. v. s. den liberala minoritet som
  45 29 ªren 1923<1934 utgjorde Sveriges
  45 30 liberala parti.+ < Vi Ár inte representerade i
  45 31 nªgon politisk styrelse, sÁger studierektor
  45 32 Edelholm.+ DÁr kan vi alltsª
  45 33 inte spela nªgon politisk roll.+ Men
  45 34 dÁremot hoppas vi att i avsevÁrd
  45 35 grad kunna stimulera de politiska
  45 36 organisationernas medlemmar till
  45 37 studier.+ I LiS vill vi ge den sakinformation
  45 38 som medlemmarna kan
  45 39 basera sina stÁllningstaganden pª.+
  45 40 Ett exempel hÁrpª Ár den studieplan
  45 41 vi gav ut ungefÁr samtidigt
  45 42 som skatteberedningens betÁnkande
  45 43 offentliggjordes.+ Att hos de politiska
  45 44 organisationerna ge aktuell
  45 45 information Ár en huvuduppgift.+
  45 46 Hr Edelholm har en mycket bestÁmd
  45 47 uppfattning om de principer
  45 48 som vÁgleder de kommunala myndigheterna
  45 49 i Stockholm nÁr anslag
  45 50 lÁmnas till lokalavdelningarnas studieverksamhet.+
  45 51 HÁr premieras kvantiteten.+
  45 52 Ju fler studietimmar som
  45 53 redovisas desto st¡rre bidrag per
  45 54 studietimme.+ Om studietimmarna
  45 55 hªller sig under 5000 blir det 3
  45 56 kronor per timme och vad som ligger
  45 57 ¡ver 20000 studietimmar ger
  45 58 8 kronor per timme.+ Eftersom det
  45 59 Ár de f¡rsta studietimmarna som
  45 60 Ár de dyraste borde det vara tvÁrtom.+
  45 61 Den som Ár st¡rst fªr nu de
  45 62 mesta pengarna.+ Och vem som Ár
  45 63 st¡rst det vet man mycket vÁl inom
  45 64 de olika f¡rbunden.+
  45 65 Det Ár tydligt att principerna
  45 66 f¡r kommunala anslag Ár h¡gst varierande.+
  45 67 I Ivetofta kommun i Skªne
  45 68 arbetar bªde ABF och LiS.+ I
  45 69 tvª ªrs tid s¡kte LiSavdelningen
  45 70 anslag.+ Bªda gªngerna blev avdelningen
  45 71 hÁnvisad att s¡ka bidrag
  45 72 hos ABF-avdelningen.+ NÁr f¡rsta
  45 73 framstÁllningen gjordes f¡r verksamhetsªret
  45 74 1961<62 hade ABF
  45 75 en statsbidragsberÁttigad cirkel medan
  45 76 LiS hade fyra.+ ABF fick 1000
  45 77 kronor medan LiS fick helt avslag.+
  45 78 $ret dÁrpª redovisade ABF tre
  45 79 cirklar och LiS fem.+ ABFanslaget
  45 80 h¡jdes till 1500 kronor och
  45 81 LiS fick pª nytt avslag.+ En liten
  45 82 kompensation har LiSavdelningen
  45 83 fªtt f¡r budgetªret 1965 genom
  45 84 ett anslag pª 200 kronor medan
  45 85 ABF pª nytt fªtt 1500, trots
  45 86 att man f¡r senaste verksamhetsªret
  45 87 endast redovisar 5 studiecirklar
  45 88 mot LiS:s 10 statsbidragsberÁttigade
  45 89 cirklar.+
  45 90 I FjÁlkinge kommun, ocksª i Skªne,
  45 911fick ABF f¡r ªret 1962<63 inte mindre Án 2 - kronor
  45 912f¡r
  45 92 tvª redovisade studiecirklar och ªret
  45 93 dÁrpª samma belopp f¡r fyra cirklar.+
  45 94 Liknande summa gick till Sveriges
  45 95 kyrkliga studief¡rbund, som
  45 96 Ár det st¡rsta i kommunen.+ DÁremot
  45 97 fick SLS f¡r de tvª senaste
  45 98 verksamhetsªren 200 kronor per ªr
  45 99 f¡r 13 respektive 11 studiecirklar.+
  45100 1963<64 hade LiS-avdelningen tre
  45101 cirklar men fick bakslag pª sin
  45102 begÁran.+ Ett exempel av annan
  45103 typ Ár Kiviks kommun, som av
  45104 'principiella skÁl' sÁger nej till alla
  45105 framstÁllningar av detta slag.+ I
  45106 kommunens ledning sitter tvª borgerliga
  45107 riksdagsmÁn.+
  45108 Skªnes bildningsf¡rbund har funnit
  45109 den godtyckliga behandlingen
  45110 sª anmÁrkningsvÁrd att man gjort
  45111 en omfattande utredning, som lÁggs
  45112 fram i slutet av februari.+ Det Ár
  45113 distriktsstudieledare Sven Erik Karlsson
  45114 i Kristianstads lÁn som omtalar
  45115 detta f¡r SvD.+ Hr Karlsson Ár
  45116 verksam i Liberala studief¡rbundet.+
  46  1 Pª tisdagen inleder Filminstitutets
  46  2 filmklubb sina visningar med ett program
  46  3 som omfattar tiden fram till den
  46  4 21 februari.+ Innehªllet Ár alltf¡r brokigt
  46  5 f¡r att kunna rubriceras enhetligt,
  46  6 i stÁllet har man nu tydligen valt en
  46  7 serieform dÁr nutids- och dokumentÁrfilm
  46  8 avl¡ses av "hommagevisningar"
  46  9 och utlÁndska eller svenska klassiker.+ 'Nutidsfilmen'
  46 10 representeras av en
  46 11 rad verk frªn Kuba, dÁr den unga regimen
  46 12 tagit sig an filmproduktionen
  46 13 med samma revolutionÁra gl¡d som
  46 14 en gªng det unga Sovjetryssland.+ UtlÁndska
  46 15 filmare har inkallats som lÁromÁstare
  46 16 och ide1givare, unga kubanska
  46 17 begªvningar har sÁnts utomlands
  46 18 f¡r att lÁra.+ De f¡rsta resultaten b¡rjar
  46 19 nu komma till synes, och ett vaknande
  46 20 svenskt intresse resulterade i en visning
  46 21 pª Nationalmuseum i h¡stas.+ Standarden
  46 22 Ár < som alltid nÁr det gÁller
  46 23 ett nytt filmland < f¡rbluffande, och
  46 24 sett i ett st¡rre perspektiv finns det
  46 25 verk som tªl kvalificerade jÁmf¡rel-ser.+ 'Hommaget'
  46 26 bestªs den f¡rtrollande
  46 27 Louise Brooks, det sena tjugotalets
  46 28 och trettiotalets spr¡da filmvamp och
  46 29 stjÁrna frÁmst i Pabsts filmer.+
  46 30 Klassikerna Ár mªnga, tidiga svenska
  46 31 som Mauritz Stillers 'KÁrlek och
  46 32 journalistik' och 'Herr arnes penningar"
  46 33 eller Victor Sj¡str¡ms 'Terje Vigen'
  46 34 och 'K¡rkarlen', kompletterade av
  46 35 en rad f¡rnÁma utlÁndska produktioner
  46 36 av nªgot senare datum, d. w. Griffiths
  46 37 'Genom stormen' och Pabsts 'Tolvskillingsoperan'
  46 38 f¡r att bara taga nªgra
  46 39 exempel.+
  46 40 Med denna typ av serie kan man
  46 41 alltsª fª se drygt femtontalet visningar
  46 42 f¡r bara 30:< eller vÁlja sina favoriter
  46 43 genom k¡p av separata eller
  46 44 veckobiljetter.+ Just sª tror jag ett filminstitut
  46 45 b¡r fungera: att ge m¡jlighet
  46 46 till kompletteringar f¡r den som har
  46 47 filmhistoriska luckor och att samtidigt
  46 48 ge brett upplagda smakprover f¡r den
  46 49 'nyfrÁlste' cineasten.+
  47  1 Visst var det vÁl intressant att fª
  47  2 en bild av ett trist, svenskt nattkafe1
  47  3 < om man nu inte sett ett sªdant f¡rut,
  47  4 och inte skadade det vÁl nªgon
  47  5 att fª upplysning om hur kn¡lar av
  47  6 skiftande art och kul¡r beter sig <
  47  7 om nu ens vanliga vardag Ár lyckligt
  47  8 fri frªn m¡ten med sªdana typer.+
  47  9 Det var Bengt Bratt som f¡revisade
  47 10 och undervisade pª mªndagskvÁllen.+
  47 11 Och han begagnade sig just av bilder, vilket
  47 12 utan tvekan Ár f¡rtjÁnstfullt
  47 13 nÁr det gÁller TV-teater.+ PjÁsen
  47 14 fick sin effektivitet och sitt vÁrde i bildsprªket.+
  47 15 Regiss¡ren Johan Bergenstrªhle
  47 16 b¡r emellertid ta ªt sig en god bit
  47 17 av Áran; det Ár ju Ándª pª iscensÁttaren
  47 18 det beror om bilderna blir suggestiva,
  47 19 om de har nªgot att sÁga om
  47 20 milj¡er och mÁnniskor.+
  47 21 Jo, man tittade verkligen med uppmÁrksamhet
  47 22 pª de inledande kafe1scenerna
  47 23 och kÁnde atmosfÁren; man bekantade
  47 24 sig nyfiket med gubbarna, grabbarna
  47 25 och flickorna < och undrade
  47 26 f¡rstªs vilka roller de skulle komma att
  47 27 spela nÁr pjÁsen Ántligen gavs en handling.+
  47 28 De fªtaliga replikerna < hela stycket
  47 29 kan inte bestª av stort mer Án fem
  47 30 sidor text! < som st¡dde bilderna vÁckte
  47 31 likasª f¡rvÁntningar.+
  47 32 Dialogerna karakteriserade f¡rtrÁffligt
  47 33 typerna pª kafeet: mummelgubben
  47 34 ¡ver sin tidning, det glada fyllot som
  47 35 gÁstspelade som hastigast i lokalen, den
  47 36 lille glas¡gonmannen som satt och smygs¡p
  47 37 i ett h¡rn under romantiska deklamationer,
  47 38 de bªda snobbintellektuella
  47 39 ynglingarna, tjejerna vars frusenhet
  47 40 och tr¡tthet det bleka kaffet inte
  47 41 kunde driva pª flykten o. s. v.+
  47 42 Sprªket var som man sª vackert sÁger
  47 43 avlyssnat; Bratt har inte missat
  47 44 typerna, inte f¡rfallit till ¡verdrifter
  47 45 och kanske ocksª f¡rmªtt lÁgga in
  47 46 en gnutta medkÁnsla i teckningen av
  47 47 mÁnniskorna.+
  47 48 Men vad har han gjort mera, vad
  47 49 blev hans drama mer Án en 'avlyssning',
  47 50 mer Án en typskildring?+ Kanske
  47 51 var det tillrÁckligt; Ár det alltsª ofint
  47 52 att frªga efter en handling, en r¡relse
  47 53 i dramat, ett syfte?+
  47 54 Nªgot litet sÁtter sig typerna i r¡relse,
  47 55 det Ár sant; den ensamme medelªlders
  47 56 Helge bjuder hem en flock
  47 57 kafe1gÁster och fªr erfara att de sª vÁnligt
  47 58 inviterade inte f¡rmªr ge honom
  47 59 den vÁrme och den trevnad han i sin
  47 60 isolering och grªhet lÁngtar efter.+
  47 61 Han blir slagen och rªnad av sÁllskapet
  47 62 i stÁllet.+ En bild ur livet, en
  47 63 bild av livet < ja, kanhÁnda.+
  47 64 Jag tror skªdespelare tycker f¡rfÁrligt
  47 65 mycket om att tota till dekisfigurerna,
  47 66 lÁgga sig till med ett 'grovsprªk',
  47 67 hasa i gªngarten, lªta stupiditeten
  47 68 saligt lysa, tandl¡st suga pª karameller
  47 69 (Ákta gubbsug), explodera i
  47 70 oborstad frÁnhet etc.+ Resultaten av ¡vningarna
  47 71 brukar bli applªdknipande <
  47 72 och det blev det ocksª hÁr, Catrin Westerlund
  47 73 s¡kte sÁtta lite polityr pª sin
  47 74 subba, nÁr Kent Andersson svÁllde av
  47 75 rªstyrka, nÁr Carl-Gunnar Wingªrd
  47 76 grÁvde i karamellpªsen, nÁr Mimi Nelson
  47 77 vaggade med br¡sten, nÁr JanErik
  47 78 Lindqvist vinglade som fyllot; trivdes
  47 79 med spelet gjorde de uppenbart alla.+
  47 80 Men en mer komplicerad roll hade
  47 81 Erik Hell som inte bara skulle vara
  47 82 'typ' utan ocksª teckna en mÁnniskas
  47 83 rotl¡shet och ¡mhetsbehov.+ Han gjorde
  47 84 det med finaste konst och medel.+
  48  1 Det var halv storm den januaridag
  48  2 vi tittade pª VÁsterviksskÁrgªrden.+
  48  3 @arna lªg hopkurade som frusna
  48  4 harar ute pª isen, grª i pÁlsen
  48  5 av sn¡ och kyla.+ Vinden kom larmande
  48  6 frªn havet och pl¡jde fªror
  48  7 i drivisen.+ Det varken bar eller brast.+
  48  8 Inga bªtar ville gª ut.+ Vi stÁllde
  48  9 oss i lÁ av tallarna pª Mªnberget
  48 10 i KÁllvik, den gamla rekreationsorten
  48 11 nedanf¡r Loftahammar, och dÁr
  48 12 bland vªta trÁbÁnkar och ekor kunde
  48 13 ortsbor Ándª ge en vision av ostkustsommaren:
  48 14 Hamnen full av sol, mªnsken, segelbªtar,
  48 15 tjÁrdoft, dÁmpade svordomar
  48 16 och lycka.+ Dª dignar ¡arna
  48 17 under tyngden av heta klippor och
  48 18 gr¡nska.+ Vid Hallmarebadet ryker
  48 19 sanden ¡ver sm¡rgªsar och oljade
  48 20 ryggar.+ Lªngt ute, i yttersta havsbandet,
  48 21 leker en ung havs¡rn i vinden.+
  48 22 En och annan sommarstuga,
  48 23 nÁstan dold av skog.+ VÁderleksrapporten: varmt
  48 24 och torrt vÁder . . . faran f¡r brÁnder i skog och
  48 25 mark . . .+
  48 26 Sª Ár det nu i Smªlands kustband.+
  48 27 Hur blir det sedan, i en nÁra
  48 28 och avlÁgsen framtid?+ Ett myller av
  48 29 hus och mÁnniskor?+ Det avg¡rs i
  48 30 en dragkamp som pªgªr i det tysta,
  48 31 just nu, i dessa dagar.+ Mªnga Ár
  48 32 engagerade.+ Olika intressen drar ªt
  48 33 var sitt hªll, i f¡rsta hand markexploat¡rer
  48 34 och naturvªrdare, men
  48 35 ocksª sommarstugeÁgare < bªde
  48 36 redan etablerade och sªdana som
  48 37 hoppas och vill < vidare den bofasta
  48 38 befolkningen, som bevakar
  48 39 kommunens inkomstintressen, men
  48 40 ocksª fiskarna, som ser uppehÁllet
  48 41 hotat av n¡jesfisket.+ Det blir sex,
  48 42 sju grupper, som skall jÁmka ihop
  48 43 sina ªsikter.+ Det kan knappast gª
  48 44 helt utan missn¡jesyttringar.+
  48 45 Lªt oss ta markexploat¡rerna
  48 46 f¡rst.+ De bor i Stockholmstrakten
  48 47 och visar ett raskt stigande intresse
  48 48 f¡r den soliga och torra smªlÁndska
  48 49 kusten.+ Flera stora markf¡rvÁrv i
  48 50 Tjusts skÁrgªrd norr om VÁstervik
  48 51 projekteras och planeras f¡r nÁrvarande.+
  48 52 Det skall bli ªtskilliga hundra
  48 53 sommarstugetomter, om exploat¡rerna
  48 54 fªr som de vill.+
  48 55 Ett aktuellt exempel Ár ¡arna
  48 56 utanf¡r KÁllvik, i den f¡r sin sk¡nhet
  48 57 ber¡mda VÁsterviksskÁrgªrden.+
  48 58 Tre av dem, Rªg¡, Hors¡ och Kalv¡,
  48 59 ink¡ptes f¡r fem ªr sedan av firma
  48 60 Clae4s-Olof Algªrd, S¡dertÁlje i det
  48 61 klart utsagda syftet att exploatera
  48 62 dem f¡r sommarstugebebyggelse.+
  48 63 Minst 300 tomter rÁknade man med.+
  48 64 Den nuvarande, flera gªnger reviderade
  48 65 byggnadsplanen omfattar 240
  48 66 tomter.+ ByggnadsnÁmnden i Loftahammar
  48 67 Ár beredd att godkÁnna
  48 68 planen, och fªr ocksª in den frªn
  48 69 direkt¡r Algªrd om nªgon dag.+
  48 70 Om det verkligen skall bli 240
  48 71 tomter pª de tre ¡arna, avg¡rs emellertid
  48 72 av lÁnsstyrelsen i Kalmar, och
  48 73 dÁr diskuteras sedan nªgra mªnader
  48 74 tillbaka en plan i stort f¡r skÁrgªrdsbebyggelsen,
  48 75 som avviker frªn
  48 76 vad exploat¡rer (och somliga kommunalmÁn)
  48 77 vill.+
  48 78 Det var i somras som den s. k.
  48 79 'arbetsgruppen f¡r utarbetande av
  48 80 en ¡versiktlig naturvªrds- och exploateringsplan
  48 81 f¡r Tjusts kustkommuner'
  48 82 startade.+ Den har sju medlemmar,
  48 83 med f¡rste lÁnsassessor
  48 84 Birger Carle som ordf¡rande.+ Lantbruksdirekt¡ren
  48 85 $ke Andersson Ár
  48 86 med, lÁnsarkitekt Sten Risberg ocksª,
  48 87 vartill kommer tre representanter
  48 88 f¡r lantmÁteriet samt lÁnsjÁgmÁstaren
  48 89 Tord Waesterberg.+ Det hittillsvarande
  48 90 arbetet pª fÁltet, inventeringar,
  48 91 f¡rhandsdiskussioner etc.
  48 92 har letts av lantmÁtare Elis Rydstr¡m
  48 93 i VÁstervik.+
  48 94 @versiktsplanen Ár visserligen inte
  48 95 helt klar Ánnu, men diskussionerna
  48 96 inom gruppen tycks leda fram till
  48 97 enighet om dessa riktlinjer: i den
  48 98 yttre skÁrgªrden i princip ingen ny
  48 99 sommarstugebebyggelse alls.+ Medlen
  48100 att uppnª detta Ár frÁmst frivilliga
  48101 ¡verenskommelser med markÁgarna
  48102 om bildande av naturreservat.+
  48103 Den inre skÁrgªrden Ár kÁnslig.+
  48104 Gruppen vill dÁr ha alla mindre ¡ar
  48105 fria frªn nya sommarhus.+ Endast pª
  48106 vissa st¡rre ¡ar b¡r stugor fª byggas,
  48107 men dª i vÁl planerade och genomtÁnkta
  48108 grupper om nªgra tiotal
  48109 tomter, helst i anslutning till Áldre
  48110 bebyggelse.+
  48111 Det Ár till fastlandet som sommarstugorna
  48112 b¡r koncentreras, anser
  48113 gruppen.+ Efter en omsorgsfull markinventering,
  48114 gjord av biologer och
  48115 geologer f¡r att kartlÁgga vilka omrªden
  48116 som f¡r framtiden b¡r undantas
  48117 frªn bebyggelse av naturvªrdsskÁl
  48118 och av omsorg om landskapsbilden,
  48119 kan exploat¡rerna sedan fª
  48120 ta itu med ¡vrig, lÁmplig mark.+
  48121 Ocksª pª fastlandet b¡r emellertid en
  48122 viss differentiering tillÁmpas: bygd
  48123 med smª och medelstora gªrdar b¡r
  48124 inte belastas med alltf¡r stora sommarstugeomrªden
  48125 medan dÁremot
  48126 'storgªrdsbygden' nog tªl en mera
  48127 omfattande exploatering.+
  48128 Detta Ár en mycket avancerad
  48129 plan, det medger gÁrna experterna
  48130 i arbetsgruppen.+ De sÁger sig emellertid
  48131 att det kommer an pª 1960talet
  48132 att slª vakt om naturvÁrdena
  48133 f¡r framtiden.+ Det Ár brªttom helt
  48134 enkelt.+ Det fªr inte gª med Smªlands
  48135 skÁrgªrd som med Stockholms,
  481361eller som med vÁstkusten.+ < Tanken att skÁrgªrden
  481362mªste
  48137 skyddas borde vara sjÁlvklar f¡r envar,
  48138 men Ár det tyvÁrr inte f¡r mªnga
  48139 markÁgare och exploat¡rer, sÁger
  48140 f¡rste lÁnsassessor Carle med en suck.+
  48141 ('Varf¡r skall vi reservera mark f¡r
  48142 stockholmare?').+ Det Ár dock varje
  48143 mÁnniskas rÁtt att kunna komma ut
  48144 i or¡rd natur utan att st¡ras av motordªn
  48145 och radiomusik.+
  48146 LÁnsarkitekten Sten Risberg Ár beredd
  48147 att gª lÁngre Ándª.+ Han ifrªgasÁtter
  48148 om markÁgarens rÁtt att utnyttja
  48149 sin mark verkligen Ár sª sjÁlvklar,
  48150 som nuvarande lagstiftning sÁger.+
  48151 RÁttspraxis bygger pª gamla f¡rutsÁttningar,
  48152 som inte lÁngre existerar,
  48153 hÁvdar han.+
  48154 En sak Ár bªda ¡verens om, och
  48155 dÁr instÁmmer gÁrna lantmÁtare Elis
  48156 Rydstr¡m: < Det kommer att beh¡vas
  48157 stora summor pengar, nÁr Kalmar
  48158 lÁn nu gªr att rÁdda sin kustnatur.+
  48159 En ytterst preliminÁr berÁkning
  48160 sÁger att det krÁvs c:a 8 milj.
  48161 kr. f¡r att erhªlla ett acceptabelt
  48162 skydd f¡r Tjusts skÁrgªrd.+ Mot den
  48163 bakgrunden synes lÁnet < och Statens
  48164 naturvªrdsnÁmnd < g¡ra en
  48165 utomordentlig affÁr nÁr man nu lÁgger
  48166 sista handen vid uppg¡relser om
  48167 intrªngsersÁttning som ger m¡jlighet
  48168 till inrÁttande av fyra naturreservat
  48169 i VÁstervikstrakten f¡r en total kostnad
  48170 av c:a en halv miljon kronor.+
  48171 Dessa omrªden gÁller det: @arna
  48172 Slad¡ och #skeskÁr i Loftahammars
  48173 kommun, SegersgÁrde i Gamleby kommun
  48174 och Hul¡hamn, ocksª i Loftahammars
  48175 kommun.+ I det senare fallet
  48176 pªgªr f. ¡. underhandlingar om
  48177 markf¡rvÁrv.+
  48178 LantmÁtare Rydstr¡m, som klarat
  48179 av de preliminÁra uppg¡relserna med
  48180 markÁgarna, har m¡tts av ett enastªende
  48181 naturvªrdsintresse.+ #garna
  48182 vill inte ha ny bebyggelse inpª knutarna,
  48183 och anser att naturreservationen
  48184 Ár befogad.+ Andra omrªden debatteras
  48185 just nu.+ LÁnsrepresentanterna
  48186 arbetar pª ¡vertid f¡r att klara
  48187 alla skrivbordsuppgifterna.+
  48188 Vad sÁger exploat¡rerna?+
  48189 < Den ovisshet som rªtt kring
  48190 exploateringen av Smªlands skÁrgªrd
  48191 har gjort det svªrt f¡r oss att arbeta,
  48192 sÁger direkt¡r Algªrd.+ Mitt
  48193 Rªg¡projekt har dragit lªngt ut pª
  48194 tiden.+ Som exploat¡r Ár jag dÁrf¡r
  48195 bara glad ªt att ordentliga besked
  48196 nu tycks komma.+ Personligen undrar
  48197 jag dessutom om det inte mest
  48198 Ár den privata markavstyckningen i
  48199 smªposter, som f¡rdÁrvar skÁrgªrden.+
  48200 Loftahammars kommun har 1170
  48201 innevªnare pª vintern och 4000 pª
  48202 sommaren.+ Kan TjustskÁrgªrden exploateras
  48203 ordentligt stiger siffrorna
  48204 < och inkomsterna < vÁsentligt,
  48205 tror man.+
  48206 < Jag kan inte f¡rstª att Rªg¡
  48207 skall beh¡va sª mycket restriktioner,
  48208 sÁger kommunalnÁmndsordf¡randen
  48209 Hugo Johansson.+ Han Ár ordf¡rande
  48210 i byggnadsnÁmnden ocksª och Ár
  48211 beredd att godkÁnna direkt¡r Algªrds
  48212 240 tomter.+ < Rªg¡planeringen har fortskridit
  48213 sª lªngt, att vi inte gÁrna kan stoppa
  48214 direkt¡r Algªrds planer nu, sÁger
  482151lÁnsarkitekt Risberg med bekla-gande.+ < De lagliga
  482152m¡jligheterna har
  48216 vi fortfarande, invÁnder lÁnsassessor
  48217 Carle.+ Rªg¡arkipelagen Ár ett mycket
  48218 kÁnsligt omrªde.+ < GÁrna sommarstugor pª Rªg¡,
  48219 men det beh¡ver vÁl inte vara sª
  48220 f¡rtvivlat mªnga, sÁger fiskaren Yngve
  48221 Gustafsson i Loftahammar.+ SommargÁsterna
  48222 st¡r inte mitt fiske nÁmnvÁrt,
  48223 inte Án ªtminstone.+
  48224 < Hus pª Rªg¡?+ Ja, gÁrna f¡r
  48225 mig, jag har varken gott eller ont
  48226 av dem, sÁger Ánkefru Ebba S¡derlund,
  48227 sedan 18 ªr bosatt i KÁllvik.+
  48228 Allt gott av Rªg¡husen kan dÁremot
  48229 fiskaren Yngve Gustafssons son vÁnta
  48230 sig.+ Han driver en liten speceriaffÁr
  48231 i KÁllvik pª somrarna.+ Mªnga
  48232 nya hushªll betyder mªnga nya
  48233 inkomster . .+.+
  48234 Sª h¡js r¡sterna f¡r och emot inne
  48235 pª kontoren och i de varma stugorna
  48236 medan januaristormen rasar
  48237 ¡ver Tjusts skÁrgªrd.+ Allt kommer
  48238 att vara mycket klarare, mycket mera
  48239 avgjort, nÁr vªren b¡rjar blªsa in
  48240 frªn havet, nÁr skrÁntÁrnorna ªtervÁnt
  48241 till sina boplatser, nÁr alfªglarna,
  48242 labbarna, berguvarna och havs¡rnarna
  48243 strÁcker ut ¡ver vattnen,
  48244 nÁr idegranarna fªr liv och de f¡rsta
  48245 sommargÁsterna kommer till sin
  48246 Ánnu or¡rda skÁrgªrd.+ Dª har nªgon
  48247 segrat: Naturvªrden eller exploateringen
  48248 < om det inte blir en kompromiss.+
  49  1 < Kanske Ár det framfusigt, sade
  49  2 hon, att pª en redan ¡verlastad
  49  3 kommunal 'g¡ralista' peta in daghemmen
  49  4 och detta h¡gst upp pª listan.+
  49  5 Men 220000 gifta kvinnor hoppas
  49  6 man skall s¡ka sig ut pª arbetsmarknaden
  49  7 under 1960-talet.+ F¡r
  49  8 de ensamma m¡drarna Ár daghemmen
  49  9 en n¡dvÁndighetsvara lik br¡d
  49 10 och salt.+
  49 11 Dagen D, sade statsrªdet, skulle
  49 12 bli en stimulans, n¡dvÁndig, eftersom
  49 13 statsbidragsh¡jningen den 1 juli
  49 14 1963 blott givit ett svagt eko frªn de
  49 15 kommunala nejderna.+ 5 miljoner kronor
  49 16 f¡refaller bli outnyttjade under
  49 17 innevarande budgetªr.+
  49 18 Begreppet daghem utvidgades under
  49 19 konferensens gªng till nªgot som
  49 20 kallades barnstugor och Áven innefattade
  49 21 lekskolor och fritidshem.+
  49 22 Gott st¡d fick statsrªdet av byrªchefen
  49 23 Bertil Rehnberg i arbetsmarknadsstyrelsen,
  49 24 som framh¡ll att det
  49 25 vill till bªde h¡gt tryck och stark
  49 26 vÁrme f¡r att arbetsmarknaden skall
  49 27 f¡rÁndras f¡r de gifta kvinnornas
  49 28 del.+ Man vet att f¡rekomsten av barn
  49 29 under 12 ªr utg¡r det svªraste hindret
  49 30 f¡r arbete utom hemmet.+
  49 31 Det som skall hÁnda mªste hÁnda
  49 32 snabbt.+ Det Ár inte frªga om nªgon
  49 33 modenyck.+ En snabb utveckling
  49 34 Ár pª gªng, vi kan inte fota planerna
  49 35 pª daghemmens utbyggnad pª de
  49 36 nuvarande f¡rhªllandena.+ Dª fªr vi
  49 37 uppleva att utvecklingen gªtt f¡rbi
  49 38 oss.+ Alla mªste bevÁpna sig med litet
  49 39 fantasi och f¡rs¡ka bed¡ma vad
  49 40 som kommer att erfordras av barntillsyn
  49 41 om 5<10 ªr.+ < Res hem och rÁkna alla kvinnor
  49 42 pª er ort, uppmanade Ulla Lindstr¡m,
  49 43 innan hon gav ordet ªt t. f.
  49 44 byrªchef Brita Hasselrot, Socialstyrelsen,
  49 45 som redogjorde f¡r reglerna
  49 46 f¡r statsbidragen.+ < Det har klagats
  49 47 pª de krav vi stÁller, sade hon.+
  49 48 F¡r oss vore det enklare att lªta
  49 49 vem som helst ordna vad som helst
  49 50 < men vad skulle barnexperterna
  49 51 tycka om det?+
  49 52 @veringenj¡r c. J. von Grothusen,
  49 53 Bostadsstyrelsen, pªpekade att
  49 54 dagens ªtgÁrder inte ger resultat i
  49 55 morgon utan f¡rst om 5 ªr.+ DÁrf¡r
  49 56 fªr kommunalmÁnnen inte vÁnta
  49 57 utan ge direktiv ªt samhÁllsplanerarna
  49 58 sª att daghemsmark reserveras.+
  49 59 Socialstyrelsens rªdgivande arkitekt
  49 60 Hillevi Svedberg redogjorde f¡r hur
  49 61 man bygger och inreder ett daghem
  49 62 och inbj¡d alla till kontakt med socialstyrelsens
  49 63 barnstugesektion, en
  49 64 kontakt, som b¡r inledas sª snart
  49 65 verksamheten Ár pªtÁnkt.+ < Personlig
  49 66 kontakt Ár en ¡verlÁgsen metod,
  49 67 sade hon, vilket f¡ranledde Ulla
  49 68 Lindstr¡m att f¡reslª tio minuters
  49 69 paus f¡r knytande av personliga kontakter.+
  49 70 I vardagslag Ár det inte lika lÁtt
  49 71 att fª kontakt med socialstyrelsen,
  49 72 om man vill frªga nªgot, sade kanslichef
  49 73 Anna-Lisa Lagby.+ DÁr finns
  49 74 bara tvª som svarar, och om nu
  49 75 alla skall bygga daghem ...+ Statssekreterare
  49 76 Lars-$ke $str¡m lugnade,
  49 77 det blir fler.+
  49 78 Frªgorna var mªnga, men en av
  49 79 de viktigaste kom aldrig: hur fª personal
  49 80 till alla dessa barnstugor?+ Dr
  49 81 Bertil S¡derling, Borªs, hade h¡rts
  49 82 muttra i bÁnken: < Det blir som
  49 83 med de nya fina sjukhusen, som stªr
  49 84 tomma i brist pª personal.+
  49 85 Hon som var beredd att svara,
  49 86 konsulent Karin Str¡mberg Lind,
  49 87 Skol¡verstyrelsen, steg upp och undrade
  49 88 varf¡r ingen frªgat < trodde
  49 89 man mªnne att f¡rskollÁrare kom av
  49 90 sig sjÁlva, bara barnstugorna byggdes?+
  49 91 Sª vÁl var det nu inte, men en
  49 92 ¡kning av utbildningen pªgªr, i ªr
  49 93 examinerades nÁra 500 mot normalt
  49 94 c:a 200 (lika mªnga som ªrligen f¡rsvinner
  49 95 ur yrket!).+ 1967 har vi kommit
  49 96 ifatt dagens behov, 1970 beh¡vs
  49 97 5000.+ < Vi rusar fram, sade konsulenten,
  49 98 men f¡r den skull sÁnker
  49 99 vi icke utbildningskvalite1en.+
  49100 Med denna lugnande f¡rsÁkran
  49101 kunde alla gª att knyta personliga
  49102 kontakter vid det statliga lunchbordet.+
  51  1 Sedan priskontrollnÁmnden upph¡rde
  51  2 har inte f¡rekommit nªgon
  51  3 statlig institution med befogenheter
  51  4 att d¡ma till efterrÁttelse vad avser
  51  5 priserna pª varor och tjÁnster.+ Pris- och
  51  6 kartellnÁmndens arbete Ár upplagt
  51  7 pª helt annat sÁtt.+ Byrªdirekt¡r
  51  8 Roland Ferngren pªpekar, att nÁmnden
  51  9 inte har nªgot instrument f¡r
  51 10 att direkt pªverka prisbildningen,
  51 11 men dÁremot ªstadkommer man resultat
  51 12 genom utredningar och unders¡kningar
  51 13 av prisbildningen inom
  51 14 olika varuomrªden och branscher.+
  51 15 Genom att sprida upplysning om
  51 16 resultaten till nÁringslivet sªvÁl som
  51 17 till konsumenterna Ár avsikten att
  51 18 medverka till en stimulerande konkurrens
  51 19 och vÁl avvÁgd prisbildning.+
  51 20 Inte heller nÁringsfrihetsombudsmannen
  51 21 (NO) eller i sista hand nÁringsfrihetsrªdet
  51 22 har 'd¡mande'
  51 23 funktion.+ Finner NO, att konkurrensbegrÁnsande
  51 24 ªtgÁrder av skadlig
  51 25 verkan pª prisbildningen eller exempelvis
  51 26 genom att en f¡retagare otillb¡rligt
  51 27 hindras inom sitt nÁringsfªng
  51 28 f¡retagits, har han att i sista hand
  51 29 ¡verlªta bed¡mningen till nÁringsfrihetsrªdet.+
  51 30 Detta kan i ett sªdant lÁge inskrida,
  51 31 dock inte genom diktat utan
  51 32 genom att pª f¡rhandlingsvÁgen fª
  51 33 till stªnd rÁttelse.+ Skulle en sªdan
  51 34 f¡rhandling i en vÁsentlig prisbildningsfrªga
  51 35 misslyckas, ªterstªr som
  51 36 sista utvÁg en hÁnvÁndelse frªn nÁringsfrihetsrªdet
  51 37 till kungl. Maj:t,
  51 38 som har m¡jligheten att fixera ett
  51 39 pris f¡r en viss tid.+ UtvÁgen har aldrig
  51 40 kommit att utnyttjas.+
  51 411SjÁlvfallet f¡religger mellan
  51 412f¡rhandlingslagstiftningen
  51 42 och en lagstiftning
  51 43 som syftar till att 'd¡ma
  51 44 till efterrÁttelse', stor principiell skillnad.+
  51 45 Vid den tidigare h¡jningen av
  51 46 omsÁttningsskatten ªrsskiftet 1961<62
  51 47 skÁrptes pris- och kartellnÁmndens
  51 48 verksamhet till intensiv punktvis
  51 49 ¡vervakning av varusortimentet.+
  51 50 Motiveringen var sjÁlvfallet att man
  51 51 ville klarlÁgga, vilken ¡kning av
  51 52 handelsmarginalerna som togs ut i
  51 53 samband med konsumtionsskatteh¡jningen.+
  51 54 I stort sett f¡retogs den
  51 55 gªngen endast h¡jningar motsvarande
  51 56 skatteh¡jningen.+ Byrªdirekt¡r
  51 57 Ferngren hªller f¡r troligt att en liknande
  51 58 intensifiering Ár att vÁnta vid
  51 59 den signalerade omsskatteh¡jningen,
  51 60 m¡jligen i kombination med andra
  51 61 ªtgÁrder.+
  51 62 Med nuvarande lagstiftning har
  51 63 staten ingen annan m¡jlighet att direkt
  51 64 dirigera prisbildningen Án genom
  51 65 den beredskapslagstiftning som
  51 66 f¡religger.+ Den har hittills inte kommit
  51 67 att tillÁmpas, dª den Ár avsedd
  51 68 att snabbt f¡rsÁttas i kraft vid krig
  51 69 eller krigsfara eller i annan situation,
  51 70 som medf¡r allvarlig ekonomisk
  51 71 krisrisk.+
  51 72 Lagen innebÁr inf¡rande av statlig
  51 73 priskontroll och det var det kommunisterna
  51 74 ville ha till stªnd i sin
  51 75 framstÁllning av i h¡stas.+ Pris- och
  51 76 kartellnÁmnden hade Árendet pª remiss
  51 77 och avstyrkte kraftigt.+
  52  1 Det Ár en egendomlig sorts komedi
  52  2 Sven Lindberg har hittat.+ De
  52  3 f¡rsta tvª scenbilderna Ár smªlustiga
  52  4 och ofarliga med den vanliga hanhon-han
  52  5 intrigen vid sidan av replikbollandet
  52  6 mellan Sven Lindbergs bohemiska
  52  7 morbror och den tolvªriga
  52  8 ¡verbegªvade sanningsÁgaren Nick.+
  52  9 Men dÁrefter har f¡rfattaren blivit
  52 10 sª gripen av sitt tema individualisten
  52 11 kontra samhÁllet, att han gl¡mmer
  52 12 bort att det Ár en komedi och lªter
  52 13 sitt hat fl¡da mot de stupida makter
  52 14 som konstnÁren Ár beroende av.+
  52 15 Hans patos g¡r f¡rmodligen st¡rre
  52 16 verkan, Ár rent av vªgat och progressivt,
  52 17 i Amerika dÁr det Ár farligt
  52 18 att inte konformera.+ HÁr kÁnner
  52 19 man bara en till svªrmod stegrad
  52 20 dysterhet ¡ver komedin som kom
  52 21 bort.+
  52 22 De dolska makterna, kanske rent
  52 23 av en symbol f¡r det kapitalistiska
  52 24 systemet, symboliseras av TVakt¡ren
  52 25 Kalle Kanin, i vars skribentstall
  52 26 hjÁlten murray, Sven Lindberg, Ár
  52 27 en upprorisk skrivarslav.+ Allan Edwall
  52 28 har en enda scen som den utomordentligt
  52 29 motbjudande kaninen
  52 30 och g¡r av den ett spel i spelet, f¡r
  52 31 fram en plastisk figur med krÁngningar
  52 32 mellan sadism och joltigt sjÁlvmedlidande,
  52 33 falskt fryntlig barnavÁnlighet
  52 34 och nevrotisk farlighet.+ Edwalls
  52 35 silketrªcklade kinesansikte svÁller
  52 36 upp i whiskydÁvenhet och sjunker
  52 37 ihop i sjÁlvf¡raktets hªlor.+ Det
  52 38 var en prestation som var ett nummer
  52 39 f¡r stort f¡r pjÁsen men gjorde
  52 40 den sevÁrd.+
  52 41 Morbror Murray lever som blommorna
  52 42 pª marken tillsammans med
  52 43 unge Nick, som sjÁlvfallet symboliserar
  52 44 det of¡rst¡rda barnet inom
  52 45 oss, vad trodde ni.+ Men det elaka
  52 46 samhÁllets elaka barnavªrdsnÁmnd
  52 47 kan inte tªla lÁttja, glÁdje och individuella
  52 48 ªsikter.+ Det skickar ut sin
  52 49 st¡tpatrull, socialassistent G¡sta Ekman
  52 50 och psykolog Yvonne Lombard
  52 51 f¡r att ªstadkomma en rÁttelse.+ Vad
  52 52 som hÁnder Ár att psykologen fastnar
  52 53 i lÁttjans och glÁdjens trÁsk,
  52 54 rent av blir kvar ¡ver natten.+ Sªtillvida
  52 55 Ár det en ovanlig amerikansk
  52 56 komedi att publiken aldrig stÁlls inf¡r
  52 57 Det Stora Amerikanska Sp¡rsmªlet:
  52 58 har hon eller har hon inte?+
  52 59 Hon har.+ G¡sta Ekmans roll Ár ytterst
  52 60 grªmelerad men i all stillhet
  52 61 lyckas han ªterigen ¡vertyga om
  52 62 vilken utomordentlig komisk begªvning
  52 63 han Ár.+ Hans Ádla pageutseen-de
  52 64 har med ªren blivit mindre Ádelt
  52 65 och mera anvÁndbart och ingen i
  52 66 svensk teater kan snubbla som han.+
  52 67 Av nªgon anledning hade Yvonne
  52 68 Lombard svªrigheter att veckla ut
  52 69 sin bepr¡vade romantiska fjompighet
  52 70 i hela dess Álskliga vidd och fulla
  52 71 tempo.+ SÁkert var det en tillfÁllighet,
  52 72 recensionsvillkoren drabbar ju i synnerhet
  52 73 komedier, men Sven Lindberg
  52 74 fick inte fullt utbyte av motspelerskan.+
  52 75 Hans fruktansvÁrda ¡desdigra
  52 76 avspÁndhet och scencharm fªr oss
  52 77 att tycka att till och med ett sª
  52 78 enkelt trick som skÁmtsamma huvudbonader
  52 79 Ár lustigt.+ Och dª vill det
  52 80 till.+
  52 81 De bÁgge okonfirmerade innehavarna
  52 82 av Nicks roll J¡rgen Lindstr¡m
  52 83 (generalrep) och Peter Schildt
  52 84 (premiÁr) har lyckats utmÁrkt i regiss¡r
  52 85 Hªkan Ersgªrds hand.+
  52 86 Det Ár som framgªr en sÁllsynt
  52 87 vÁl handplockad ensemble Intiman
  52 88 lutar sig mot.+ Namn som skapar
  52 89 f¡rvÁntan.+ Sª synd, sª synd att man
  52 90 vill grªta, att denna lysande komediensemble
  52 91 inte har en komedi.+
  53  1 Civilingenj¡r Gustaf Hassel i Ljuskultur
  53  2 ber¡rde bl. a. den s. k. ljusvÁrmen,
  53  3 som redan funnit ªtskillig
  53  4 anvÁndning i USA och som finns
  53  5 i ett varuhus i Stockholm.+ Utanf¡r
  53  6 VÁsterªs finns en totalt elektrifierad
  53  7 villa, som till mycket stor del vÁrms
  53  8 just med ljusvÁrme.+ Detta f¡rutsÁtter
  53  9 emellertid en betydligt st¡rre belysningsstyrka
  53 10 Án som normalt spenderas
  53 11 i bostÁder.+ Med sjunkande pris
  53 12 pª elkraften stiger emellertid kravet
  53 13 pª bÁttre ljus.+
  53 14 SªvÁl direkt¡r Hassel som verkstÁllande
  53 15 direkt¡ren i Svenska sl¡jdf¡reningen
  53 16 Dag Widman tryckte hªrt
  53 17 pª n¡dvÁndigheten av en funktionell
  53 18 belysning.+ Folk k¡per lampor
  53 19 f¡r prydnads skull utan tanke pª
  53 20 var och hur de skall anvÁndas.+ Tillverkarna
  53 21 f¡rsvarar sig med att 'folk
  53 22 vill ha' det eller det, och sª kommer
  53 23 detta i handeln och k¡ps dÁrf¡r
  53 24 att det finns att k¡pa dÁr!+ Direkt¡r
  53 25 Widman hoppades mycket av
  53 26 den belysningsunders¡kning som arkitekt
  53 27 Anders Liljefors genomf¡r
  53 28 f. n.+ En sjumannajury skall pª G¡teborgsutstÁllningen
  53 29 gª igenom hela
  53 30 sortimentet och g¡ra ett urval.+ Pª
  53 31 grundval av detta skall sl¡jdf¡reningen
  53 32 ge ut en 'ljusbok' med
  53 33 noggranna beskrivningar pª belysningsanordningar
  53 34 med priser och
  53 35 data.+
  53 36 F¡r VDN-mÁrkningen av belysningsarmatur
  53 37 redogjorde sekreteraren
  53 38 Birgitta Rembe i VDNnÁmnden.+
  53 39 Hon ansªg att allmÁnheten k¡per
  53 40 lampor under alldeles tokiga f¡rhªllanden.+
  53 41 Man kommer in i en butik,
  53 42 dÁr det hÁnger rader av lampor tÁtt,
  53 43 tÁtt, somliga tÁnda och andra slÁckta,
  53 44 och kan inte g¡ra sig den ringaste
  53 45 f¡restÁllning om lampans verkliga
  53 46 funktion och belysningsverkan.+
  53 47 Nu skall det bli varufakta som
  53 48 upplyser om bl. a. f¡ljande: Hur och
  53 49 var lampan skall anvÁndas, vilket
  53 50 slags gl¡dlampa som skall skruvas i,
  53 51 allmÁnna belysningsegenskaper, graden
  53 52 av blÁndskydd, sladdens lÁngd
  53 53 o. s. v.+
  53 54 Man kan alltsª vÁnta en uppr¡jning
  53 55 bland belysningsarmaturen sª
  53 56 att man fªr 'ljusvaluta' f¡r de pengar
  53 57 lampan kostar!+
  53 58 BelysningsmÁssan har ocksª en
  53 59 trivsam historisk avdelning, som sammanstÁllts
  53 60 av museichefen i Varberg,
  53 61 fil. lic. Bengt Arne Persson.+
  53 62 DÁr fªr man se allt frªn fyrstickan
  53 63 till oljelampa, s. k. stjÁlplampa, fotogenlampa
  53 64 etc., fram till vªra dagars
  53 65 effektiva lysr¡r m. m.+ Och sª
  53 66 fªr man lÁra sig att ordet 'lampa'
  53 67 kommer frªn grekiskan och betyder "fackla".+
  54  1 UtstÁllare pª Galerie Maneten i G¡teborg
  54  2 Ár f. n. Wilgot Olsson.+ Han hªller
  54  3 ganska stªndaktigt fast vid den litet
  54  4 kÁrvt naturalistiska stil som han odlat
  54  5 under flera ªr.+ Olsson mªlar trygga
  54  6 stilleben i redligt uppdelade fÁrger men
  54  7 Áven med ett rikt ¡vertonsregister.+ F¡remªlen
  54  8 Ár vanligen klart avgrÁnsade
  54  9 frªn varandra med m¡rka konturlinjer.+
  54 10 Vidare visas en rad karaktÁrsfulla portrÁtt
  54 11 och mjukt b¡ljande parklandskap.+
  54 12 KonstnÁrens kolorit som f¡rr var nÁrmast
  54 13 asketisk har fªtt en allt mer skimrande
  54 14 lyster.+ En komposition med en
  54 15 clivia i gul kruka mot m¡rkblª bakgrund
  54 16 f¡r tanken till Ivan Ivarssons fÁrgromantik.+
  54 17 I ett stilleben med en rostbrun
  54 18 fasantupp mot diffust gr¡nt och
  54 19 blªtt har formen nÁstan helt l¡sts upp
  54 20 till f¡rmªn f¡r en doftande kolorit med
  54 21 impressionistiskt luftig atmosfÁr.+
  54 22 Pª Galleri 54 stÁller Ola Billgren och
  54 23 Roland k. Nilsson ut mªlningar och
  54 24 teckningar.+
  54 25 Ola Billgren mªlar interi¡rer och stilleben
  54 26 minuti¡st verklighetstroget.+ Mestadels
  54 27 skildras enkla vardagliga milj¡er
  54 28 sªsom ett badrum med tvÁtt pª tork
  54 29 eller en k¡ksbÁnk med husgerªd, livsmedel,
  54 30 vacuumf¡rpackningar och plastpªsar.+
  54 31 Ofta skymtar en kvinnogestalt
  54 32 och ger ett lyriskt anslag ªt trivialiteten.+
  54 33 Ljuset som vanligen Ár el-ljus f¡rdelas
  54 34 med sÁker kÁnsla f¡r val¡rer.+
  54 35 DetaljskÁrpan ger bilderna drag av popkonst
  54 36 och surrealism.+ Till det senare
  54 37 bidrar ganska ¡verraskande bildvinklar.+
  54 38 FrÁmst Ár dock mªlningarna h¡rn
  54 39 av vªr tids vardagsverklighet och som
  54 40 sªdana tankevÁckande.+ I myllret av moderna
  54 41 konstriktningar ter sig Billgrens
  54 42 h¡geligen realistiska mªleri pªfallande
  54 43 originellt!+
  54 44 Nilsson Ár i mªnga avseenden sin
  54 45 medutstÁllares motsats.+ Med svepande
  54 46 slÁngande penselstrªk drar han upp
  54 47 abstrakta fragmentariska former som
  54 48 ibland ger intryck av groteska fabeldjur,
  54 49 ibland av en sorts stilleben.+ Det
  54 50 Ár ett infallsrikt och r¡rligt mªleri med
  54 51 en krÁsen kolorit som vÁl korresponderar
  54 52 med poetiskt associationsrika titlar som
  54 53 'Le Pape dans les papillons"
  54 54 eller 'Poisson du mandarine et E1douard".+
  55  1 I senaste numret av 'Nykterhetsvªrden'
  55  2 ger sekr. Bertil Hellgren
  55  3 en initierad skildring av en sªdan
  55  4 klubbafton, dÁr han, en gammal
  55  5 nykterhetsvªrdare stod ¡ga mot
  55  6 ¡ga med 'en sª bittert sakkunnig
  55  7 f¡rsamling som denna'.+
  55  8 Egentligen Ár Tisdagsklubben
  55  9 framsprungen ur husmoderssemestern
  55 10 f¡r alkoholskadades hustrur.+
  55 11 Denna semesterr¡relse i nykterhetsnÁmndens
  55 12 egen regi har ganska
  55 13 gamla anor.+ Den startades av G¡sta
  55 14 Ahlborg och G¡ran G¡ransson,
  55 15 och som ekonomisk grundplªt fick
  55 16 man en summa av ett restaurangbolag.+
  55 17 F¡rra ªret hade man ett 75tal
  55 18 alkoholisthustrur pª semester,
  55 19 och det har visat sig att denna
  55 20 form av ledighet betytt mycket f¡r
  55 21 just denna kategori fruar.+ Klubbverksamheten,
  55 22 som Ár av ganska
  55 23 nytt datum, den b¡rjade f¡r
  55 24 tvª ªr sedan, blev genast populÁr
  55 25 och numera har man sammankomst
  55 26 en gªng i veckan under vinterhalvªret.+
  55 27 Det stªr kvinder bag ham, detta
  55 28 gamla Ibsenord kan verkligen appliceras
  55 29 med allt fog pª konsulent
  55 30 Erik Svensson, som leder Tisdagsklubben
  55 31 (icke att f¡rvÁxla med
  55 32 den antinazistiska klubb, som stiftades
  55 33 av Amelie Posse under kriget).+
  55 34 Han om nªgon kÁnner dessa
  55 35 hustrurs problem inifrªn, han vet,
  55 36 att de nªgon gªng beh¡ver komma
  55 37 loss frªn det vanliga, kÁnna sig
  55 381fria f¡r nªgra korta stunder.+ < Dª man m¡ter dessa
  55 382kvinnor
  55 39 pª klubbaftnarna, berÁttar han,
  55 40 skulle man kanske tro att de vore
  55 41 beklÁmda och djupt deprimerade.+
  55 42 Men det tycks mig som om de f¡r
  55 43 ¡gonblicket bestÁmt sig f¡r att
  55 44 gl¡mma sitt elÁnde.+ Sª glada och
  55 45 livaktiga f¡refaller de.+ Jag tror att
  55 46 klubbaftnarna f¡r mªnga betyder
  55 47 en flykt frªn en hemsk verklighet,
  55 48 en andningspaus.+ Kanske hÁmtar
  55 49 de ocksª tr¡st ur medvetandet om
  55 50 att slippa f¡rstÁlla sig, att de alla
  55 51 befinner sig i samma bªt.+ Ofta har
  55 52 de ju under en lªng f¡ljd av ªr varit
  55 53 isolerade frªn umgÁnge och vÁnner
  55 54 < det blir ju sª, dª de alltid
  55 55 gªr i en viss spÁnning, om mannen
  55 56 skall komma hem full.+ De beh¡ver
  55 57 denna avspÁnning.+
  55 58 F¡rst hade vi tÁnkt att ha nªgot
  55 59 slags underhªllning pª varje m¡te,
  55 60 kanske med anknytning till deras
  55 61 problem.+ Men dª f¡rklarade en av
  55 62 dem: 'Det dÁr med spriten stªr
  55 63 oss upp i halsen!'.+ Och dª f¡rstod
  55 64 jag att de framf¡r allt ville komma
  55 65 frªn vardagen, de ville prata
  55 66 med varandra, skoja och skratta
  55 67 ihop.+ Sª nu har vi varannan vecka
  55 68 s. k. trivselkvÁll utan nªgot
  55 69 som helst program och varannan
  55 70 vecka en underhªllning, ibland museibes¡k,
  55 71 ibland f¡relÁsningar,
  55 72 ibland diskussioner.+
  55 73 Sedan har vi ocksª en terapigrupp,
  55 74 intellektuellt livaktig, som
  55 75 sysslar med psykologiska frªgor och
  55 76 diskussioner och som leds av en
  55 77 psykolog.+ Det Ár ganska fª medlemmar
  55 78 medan dÁremot Tisdagsklubben
  55 79 i medeltal har 50<60 pª
  55 80 sina m¡ten.+ < Det Ár kanske naturligt, att
  55 81 jag ofta fªr inblickar i dessa kvinnors
  55 82 speciella problem, sÁger konsulenten.+
  55 83 Dª och dª blossar det
  55 84 upp debatter, dª man ventilerar vissa
  55 85 essentiella frªgor.+ Ofta gÁller
  55 86 det skilsmÁssa eller icke.+ Det Ár
  55 87 irriterande att utan f¡rstªende alla
  55 88 Ár sª sÁkra pª hur hustrun b¡r
  55 89 handla.+ De vet dock ingenting om
  55 90 hur komplicerat f¡rhªllandet Ár
  55 91 mellan makarna, hur mªnga faktorer
  55 92 man har att rÁkna med.+
  55 93 Jag minns hur en frªnskild fru
  55 94 berÁttade f¡r mig litet ur sin lidandes
  55 95 historia.+ Hon skildrade en
  55 96 julafton.+ Pojken och hon hade gjort
  55 97 allt i ordning och pappan hade lovat
  55 98 sin 8-ªrige son att julen skulle
  55 99 bli spritfri.+ Men sª blev det nu
  55100 inte: att svika l¡ften h¡r till m¡nstret
  55101 hos en verklig alkoholist.+ Dª
  55102 hustrun f¡rebrªdde honom, skrek
  55103 han: 'Tig kÁring, jag dricker sª
  55104 mycket jag vill'.+ Och sª t¡mde
  55105 han hela pilsnerflaskan ¡ver huvudet
  55106 pª henne, och ¡let svÁmmade
  55107 ut ¡ver julbord och julfint, allt
  55108 det pojken och mamman gjort i
  55109 ordning i glÁdje.+ De tvª fick gª ut
  55110 pª kvÁllen och dª sade pojken:
  55111 'Mamma, jag kommer aldrig att
  55112 anvÁnda sprit'!+
  55113 Nªja, hon skilde sig frªn mannen
  55114 och uppfostrade sin enda son,
  55115 som hon skÁmde bort kolossalt f¡r
  55116 att kompensera honom f¡rlusten
  55117 av fadern.+ Hur blev det?+
  55118 Sonen Ár nu 28 ªr, en fullfjÁdrad
  55119 alkoholist, som varit inne pª
  55120 anstalt 8 gªnger.+ Sista gªngen f¡rklarade
  55121 han: 'Dª jag Ár ute, lÁngtar
  55122 jag tillbaka till anstalten, dÁr
  55123 Ár tryggt, man blir inte bjuden och
  55124 tubbad att dricka'!+
  55125 Han Ár bruten och knÁckt.+ Och
  55126 modern?+ Hon kÁnner en skuldb¡rda,
  55127 hon tror att hon varit f¡r svag,
  55128 hon undrar om hon gjorde rÁtt.+
  55129 Kanske hade pojken trots allt beh¡vt
  55130 sin far, kanske mannen hade
  55131 blivit bÁttre?+ Problemet tycks ol¡sligt.+
  55132 < Jag har en kÁnsla av att man
  55133 skulle kunna dra mer direkt nytta
  55134 av alkoholisthustrurnas erfarenheter,
  55135 tror konsulenten.+ Jag dr¡mmer
  55136 om att det skall skapas en ny slags
  55137 befattning, att det beh¡vs ett slags
  55138 kontaktman mellan hustrurna och
  55139 nykterhetsnÁmnden.+ Nªgon som de
  55140 alltid kunde tala med utan officiell
  55141 prÁgel.+ Och jag har en kÁnsla av
  55142 att nykterhetsvªrden skulle kunna
  55143 fª mªnga uppslag frªn hustrurna.+
  55144 Inte minst hur de praktiskt upplever
  55145 lagar och f¡rordningar i hemmen.+
  55146 Kanske vªgar man ocksª tro att
  55147 samhÁllet kommer att f¡rÁndra sin
  55148 instÁllning till bªde de alkoholskadade
  55149 och deras hustrur.+ I allmÁnhet
  55150 anser man nog att den som
  55151 'inte kan sk¡ta spriten' mªste vara
  55152 en sÁmre mÁnniska, moraliskt sÁmre
  55153 Án andra.+ Det har inte gªtt
  55154 upp f¡r folk, att alkoholen kan
  55155 f¡rvandla den mÁnniska som kommit
  55156 i beroendestÁllning av spriten.+
  55157 Inte minst ¡nskar jag att alkoholmissbrukarnas
  55158 hustrur < och barn
  55159 < skulle slippa bli deklasserade, ja
  55160 diskriminerade.+ Det Ár ofattbart, att
  55161 mÁnniskor kan vara sª obarmhÁrtiga,
  55162 sª cyniska i sina domar ¡ver
  55163 de oskyldiga.+ Jag citerar en alkoholist
  55164 om detta: 'Nog f¡rstªr jag
  55165 att de f¡raktar mig, men att de
  55166 lªter detta f¡rakt gª ut ¡ver min
  55167 hustru och mina barn, det kan jag
  55168 inte fatta.'.+
  55169 En tredje ¡nskan: ¡kade anslag
  55170 till alkoholforskning.+ Varf¡r denna
  55171 snªlhet, dª det gÁller vªrt st¡rsta
  55172 socialmedicinska problem?+ Giv ocksª
  55173 oss nykterhetsvªrdare st¡rre resurser
  55174 f¡r att hjÁlpa alkoholisternas
  55175 anh¡riga.+ Jag har h¡rt hustrur,
  55176 som mycket ivrat f¡r reformer pª
  55177 detta omrªde.+ Och de har naturligtvis
  55178 rÁtt.+ Men det b¡rjar dock
  55179 r¡ra pª sig en smula.+
  55180 Pª Volvo i G¡teborg ¡nskar man
  55181 gruppverksamhet f¡r hustrurna och
  55182 i @rebro har man redan b¡rjat en
  55183 sªdan verksamhet, slutar en nykterhetsvªrdare
  55184 med intensivt engagemang.+
  55185 Skall han beh¡va ¡nska f¡rgÁves?+
  57  11"Revolution i frihet" var det slagord med vilket den
  57  12kristlige demokraten Eduardo
  57  2 Frei i h¡stas lyckades vinna en
  57  3 ¡verraskande stor seger ¡ver folkfrontspartiernas
  57  4 kandidat Salvador
  57  5 Allende i Chiles presidentval.+
  57  6 Frei har nu suttit vid makten
  57  7 i 2 1/2 mªnad och har fªtt
  57  8 erfara att det Ár lÁttare att avge
  57  9 vall¡ften Án att hªlla dem.+ I
  57 10 kongressen har Freis kristliga demokrater
  57 11 endast 27 av de 192
  57 12 platserna och oppositionen till
  57 13 h¡ger och vÁnster har inte visat
  57 14 nªgon benÁgenhet att st¡dja honom.+
  57 15 Frei tvingades nyligen ta
  57 16 tillbaka flera av sina f¡rslag f¡r
  57 17 att undvika en ¡ppen kraftmÁtning.+
  57 18 Den mest brÁnnande frªgan i
  57 19 valkampanjen var de amerikanska
  57 20 kopparbolagens inflytande.+
  57 21 Frei lovade att han skulle 'chilenisera'
  57 22 f¡retagen som svarar
  57 23 f¡r landets inkomster i frÁmmande
  57 24 valuta.+ Efter sitt tilltrÁde b¡rjade
  57 25 Frei f¡rhandla med bolagen
  57 26 och i slutet av dec. redovisade
  57 27 han resultatet: Chiles regering
  57 28 ¡vertar 51 proc. av aktierna i
  57 29 Braden Copper Co mot betalning
  57 30 av 80 milj. dollar under en
  57 31 20-ªrsperiod.+ I tvª andra f¡retag
  57 32 k¡per regeringen in sig till 25
  57 33 proc.+ De tre f¡retagen f¡rpliktar
  57 34 sig att investera ¡ver 400 milj.
  57 35 dollar i Chile under de nÁrmaste
  57 36 5 ªren.+ Investeringarna vÁntas
  57 37 f¡rdubbla Chiles kopparproduktion
  57 38 och f¡ra upp landet pª f¡rsta
  57 39 plats bland vÁrldens kopparproducenter.+
  57 40 Chilenska regeringen tvingades
  57 41 g¡ra stora eftergifter vid f¡rhandlingarna
  57 42 och ¡verenskommelsen
  57 43 tillfredsstÁller inte pª lªnga
  57 44 vÁgar de nationalistiska och
  57 45 vÁnsterradikala krafterna i landet.+
  57 46 Frei lyckades dock vinna ett
  57 47 inflytande ¡ver bolagen som ingen
  57 48 regim f¡re hans haft och
  57 49 f¡retagen har bl. a. lovat att i
  57 50 fortsÁttningen f¡lja regeringens
  57 51 ¡nskemªl om export Áven till lÁnder
  57 52 i socialistlÁgret.+
  57 53 Inom utrikespolitiken har Frei
  57 54 haft st¡rre svÁngrum och hÁr
  57 55 har hans regim inneburit en kursomlÁggning.+
  57 56 Chile har ªterupptagit
  57 57 de diplomatiska f¡rbindelserna
  57 58 med Sovjetunionen som
  57 59 avbr¡ts 1947 och landet har ocksª
  57 60 upprÁttat relationer med en
  57 61 rad andra ¡stblocksstater.+ Hittills
  57 62 har inga trevare strÁckts ut mot
  57 63 Kuba men den chilenske utrikesministern
  57 64 Gabriel Valde1s sade pª
  57 65 en presskonferens den 7 januari
  57 66 att Áven om motsÁttningarna
  57 67 mellan Chile och Kuba Ár mycket
  57 68 stora tÁnker den chilenska
  57 69 regeringen inte bespara sig nªgon
  57 70 m¡da dª det gÁller att ªstadkomma
  57 71 en f¡r alla parter tillfredsstÁllande
  57 72 l¡sning pª Kubafrªgan.+
  57 73 Kontakterna med kommunistvÁrlden
  57 74 fªr frÁmst ses som ett
  57 75 f¡rs¡k att komma bort frªn det
  57 76 ensidiga ekonomiska beroendet
  57 77 av den nordamerikanska marknaden
  57 78 och utvidga utrikeshandeln.+
  57 79 I denna riktning pekar ocksª
  57 80 ett chilenskt f¡rslag att det
  57 81 latinamerikanska frihandelsomrªdet
  57 82 skall effektiviseras och bl. a.
  57 83 fª ett ¡vernationellt organ med
  57 84 uppgift att samordna de latinamerikanska
  57 85 lÁndernas ekonomiska
  57 86 politik.+
  57 87 Chiles utrikespolitik har dock
  57 88 inte rubbat USA:s f¡rtroende f¡r
  57 89 president Frei.+ Chile har redan
  57 90 fªtt l¡fte om hjÁlp med 125 miljoner
  57 91 dollar och relationerna
  57 92 med USA Ár utmÁrkta.+ Ocksª
  57 93 internationella valutafonden har
  57 94 f¡rklarat sig villig att bidra med
  57 95 krediter pª 36 miljoner dollar
  57 96 f¡r att stÁrka Chiles valuta i ªr.+
  57 97 Samtidigt som Frei f¡rs¡ker
  57 98 f¡rbÁttra Chiles ekonomiska stÁllning
  57 99 f¡rbereder han en politisk
  57100 offensiv mot oppositionen.+ I
  57101 mars hªlls kongressval och de
  57102 kristliga demokraterna hoppas
  57103 kunna upprepa sin seger frªn
  57104 presidentvalet.+ Utsikterna f¡r detta
  57105 Ár dock osÁkra.+ I presidentvalet
  57106 r¡stade mªnga vÁljare pª Frei
  57107 enbart dÁrf¡r att han var det enda
  57108 alternativet till den socialistiska
  57109 och kommunistiska folkfronten.+
  57110 I mars torde dÁrf¡r mªnga
  57111 av Freis vÁljare ªtergª till sina
  57112 gamla partier som Ár mindre
  57113 reformvÁnligt instÁllda.+
  57114 Skulle Freis stÁllning i kongressen
  57115 inte f¡rbÁttras kommer
  57116 presidenten med sÁkerhet att
  57117 energiskt yrka pª f¡rfattningsÁndringar.+
  57118 Han har redan lagt
  57119 fram f¡rslag om att presidenten
  57120 efter gaullistiskt m¡nster skall
  57121 kunna vÁnda sig direkt till folket
  57122 i referendum i hÁndelse av
  57123 konflikt med kongressen.+
  57124 Skall Frei f¡rmª hªlla vad
  57125 han lovat?+ Det Ár nyckelfrªgan
  57126 i Chile av i dag som prÁglas av
  57127 stora klassmotsÁttningar och
  57128 enorma inkomstskillnader.+ Reformer
  57129 Ár n¡dvÁndiga.+ Fyra proc.
  57130 av befolkningen Áger 70 proc. av
  57131 jorden och missn¡jet bland lantbefolkningen
  57132 vÁxer.+ Freis eget
  57133 handlande tyder pª att han Ár
  57134 fast besluten att driva igenom
  57135 de f¡rÁndringar som beh¡vs.+
  57136 Frªgan Ár om de reaktionÁra
  57137 jordÁgarna och andra inflytelserika
  57138 grupper f¡rstªr att en ny
  57139 tid har kommit eller om de skall
  57140 f¡rs¡ka stoppa Frei.+ Freis Chile
  57141 kommer de nÁrmaste ªren att visa
  57142 om det ¡ver huvud taget Ár
  57143 m¡jligt att genomf¡ra en radikal
  57144 omst¡pning av ett latinamerikanskt
  57145 samhÁlle pª demokratisk
  57146 och fredlig vÁg.+
  58  1 H¡torgscity, Svappavaara lapska vildmarksstad,
  58  2 inomhustorget i Luleª shoppingcenter,
  58  3 den snabba utbyggnaden
  58  4 av Oxel¡sund, nya bostadsomrªden i
  58  5 @rebro, tioªriga VÁllingby centrum och
  58  6 Ánnu inte fÁrdiga SkÁrholmens centrum,
  58  7 gªnggatan i Piteª centrum, funktionskoncentrationen
  58  8 i Link¡pings Johannelund
  58  9 ...+ Vad har dessa anlÁggningar
  58 10 f¡r gemensam nÁmnare?+
  58 11 Jo, f¡rst och frÁmst bildar de tillsammans
  58 12 i form av ritningar, skisser,
  58 13 fotografier och byggbeskrivningar stommen
  58 14 i den i sitt slag unika arkitekturutstÁllning
  58 15 som pª onsdagen invigs i
  58 16 Kanadas tekniska h¡gskola i Montreal,
  58 17 dels kommer dessa svenska centrumanlÁggningar
  58 18 att en tid framªt anvÁndas
  58 19 i undervisningen f¡r unga arkitekter i
  58 20 ett fjÁrran land som i mªnga avseenden
  58 21 stÁlls inf¡r problem, geografiska
  58 22 och klimatiska inte minst, som i h¡g
  58 23 grad liknar de svenska.+ Dels, och det
  58 24 Ár ocksª viktigt i sammanhanget, inleder
  58 25 denna svit av utstÁllda arkitektoniska
  58 26 arbeten ett samarbete med vidare
  58 27 vyer, som i framtiden kommer att
  58 28 ber¡ra en lªng rad av andra lÁnder.+
  58 29 En svensk informationsverksamhet, som
  58 30 kommer att ha sitt sÁrskilda och betydande
  58 31 dokumentationsvÁrde.+
  58 32 Bakom den nu fÁrdigstÁllda utstÁllningen,
  58 33 utarbetad pª Sveriges arkitekturmuseum
  58 34 med arkitekt SAR Allan
  58 35 Westerman som nÁrmast ansvarig f¡r
  58 36 urval och utformning, stªr en formell
  58 37 inbjudan frªn Kanada tekniska h¡gskolor.+
  58 38 Svenska institutet har kopplats in
  58 39 pª projektet och har ekonomiskt realiserat
  58 40 det i samarbete med upplysningsberedningen.+
  58 41 Genom en viss flexibilitet
  58 42 i utformningen kan basmaterialet
  58 43 i fortsÁttningen ocksª anvÁndas i andra
  58 44 utlandsinformerande sammanhang,
  58 45 vilka f. ¡. lÁr bli ganska mªnga.+
  58 46 Pª tisdagen hade Arkitekturmuseet
  58 47 kallat till f¡rhandsvisning av materialet.+
  58 48 Det r¡rde sig givetvis om en kopia
  58 49 av MontrealutstÁllningen, vars 30
  58 50 skÁrmar redan finns pª plats.+ Nªgon
  58 51 utstÁllning f¡r en bred allmÁnhet Ár
  58 52 det ingalunda < den Ár tÁnkt som
  58 53 facklig information f¡r arkitekter och
  58 54 arkitekturstuderande, rik pª planritningar,
  58 55 detaljer, tekniska data som den Ár.+
  58 56 Men f¡r sin publik kommer den f¡rmodligen
  58 57 att kunna sÁga nªgot ganska
  58 58 vÁsentligt om en specialsektor av svensk
  58 59 arkitektur i dag.+ Problem som vi m¡ter
  58 60 hÁr l¡sta pª mer eller mindre tillfredsstÁllande
  58 61 sÁtt, Ár trafikfrªgorna,
  58 62 differentiering eller samordning av
  58 63 funktioner, nÁrmandet till befintliga
  58 64 traditionsvÁrden, kundunderlagets betydelse
  58 65 f¡r centrumplaneringen m. fl.+
  58 66 Stockholms nya city Ár givetvis med
  58 67 och hela dess omgripande omvandlingsprocess
  58 68 blir allsidigt belyst.+ VÁllingby
  58 69 < den tioªriga satelliten < stÁlls mot
  58 70 SkÁrholmen, den nÁsta Ánnu inte fÁrdigbyggda
  58 71 stadsdelen i s¡dra periferien,
  58 72 dÁr trafiksystemen g¡rs konsekvent planskilda.+
  58 73 Men skÁrmarna f¡r oss ocksª ut till
  58 74 stÁder i landet, intressantast i sitt slag
  58 75 mªhÁnda den stora omvandlingen av
  58 76 @rebro centrum med de redan fÁrdiga
  58 77 KrÁmarkvarteren och de stora bostadsomrªdena
  58 78 Markbacken, Vivalla och
  58 79 Varberga.+ Johannelund i Link¡ping har
  58 80 ett avvikande formschema genom sin
  58 81 koncentration av bostads- och offentliga
  58 82 funktioner.+ I Oxel¡sund stÁlls planerarna
  58 83 ideligen inf¡r de nya problem
  58 84 som den rekordsnabba tillvÁxten skapar.+
  58 85 I de bªda norrlÁndska anlÁggningarna
  58 86 Svappavaara och Luleª shoppingcenter
  58 87 har arkitekten, Ralph Erskine i bªda
  58 88 fallen, f¡rs¡kt skapa f¡r de klimatiska
  58 89 f¡rhªllandena giltiga l¡sningar,
  58 90 med vindskydd och inomhustorg.+ Piteª
  58 91 slutligen har reserverat sin gamla
  58 92 Storgata till promenad- och basargata
  58 93 och lªter E 4 g¡ra en vid kringgªende
  58 94 r¡relse.+
  58 95 Man kan naturligtvis diskutera urvalet
  58 96 av dessa projekt, som nu fªr representera
  58 97 svensk centrumplanering i
  58 98 Kanada.+ Det finns mªnga att vÁlja bland
  58 99 i en aktuell byggnadsverksamhet, som
  58100 sjuder pª alla hªll i landet.+ Westermans
  58101 urval kan dock sÁgas vara vÁl motiverat,
  58102 inte minst ur den synpunkten,
  58103 att det r¡r sig om f¡rhªllanden som
  58104 kommer de kanadensiska rÁtt nÁra.+
  58105 Om de svenska l¡sningarna inte blir
  58106 direkt m¡nsterbildande kan de sÁkert
  58107 tjÁna som material i en debatt.+ Det Ár
  58108 vackert sª.+ En diapositivserie som Ár
  58109 under utarbetning kommer att kunna
  58110 kasta mera allmÁnt ljus ¡ver vªr moderna
  58111 arkitektur.+ Den beh¡vs kanske,
  58112 inte minst som komplement.+
  59  11I en artikel i svenska dagbladet den 7 jan., betitlad
  59  12Sjukvªrdskris i vÁlfÁrdskris tar docenten
  59  2 Ragnar Frykholm pª S¡dersjukhuset
  59  3 i Stockholm till debatt
  59  4 upp frªgan, huruvida inte de senaste
  59  5 ªrens ¡kning av vad han
  59  6 betecknar som neurosfall kan vara
  59  7 orsaken till att sjukhusens resurser
  59  8 blivit sª hªrt anstrÁngda.+ Full enighet
  59  9 torde kunna rªda i frªga om
  59 10 det f¡rhªllandet att psykiska besvÁr
  59 11 nu utg¡r en mycket stor del
  59 12 av de orsaker f¡r vilka patienter
  59 13 s¡ker lÁkare.+ @verslagsvis Ár c:a
  59 14 50 procent av de patienter vilka
  59 15 s¡ker t. ex. en allmÁnpraktiserande
  59 16 lÁkare behÁftade med psykiska symtom
  59 17 av ett eller annat slag.+ Orsakerna
  59 18 till frekvens¡kningen av psykiska
  59 19 besvÁr Ár med sÁkerhet mªngskiftande.+
  59 20 Att draga slutsatsen att
  59 21 s. k. neuroser i Frykholms mening
  59 22 skulle ha ett direkt klausulsamband
  59 23 med det f¡rhªllandet att folk fªr
  59 24 det bÁttre, tror jag Ár att se samband
  59 25 dÁr sªdana kanske inte finns.+
  59 26 Man b¡r i detta sammanhang inte
  59 27 gl¡mma att sjÁlva f¡rutsÁttningen
  59 28 f¡r en vÁlstªnds¡kning i sig inrymmer
  59 29 en som regel intensifierad
  59 30 arbetsinsats frªn den enskilda mÁnniskans
  59 31 sida, en arbetsinsats som
  59 32 kanske i sin monotoni och utf¡rd
  59 33 i en f¡r vederb¡rande pressande situation,
  59 34 med stÁndiga krav pª ¡kad
  59 35 produktionstakt, disponerar f¡r oro,
  59 36 anspÁnning och dÁrmed mªhÁnda
  59 37 vantrivsel.+ Den allt mer utbredda
  59 38 urbaniseringen och strukturf¡rvandlingen
  59 39 i landet spelar med sÁkerhet
  59 40 ocksª stor roll i sammanhanget.+
  59 41 Frykholms artikel har enligt min
  59 42 mening en obehaglig val¡r av diskriminerande
  59 43 attityd visavi den psykiskt
  59 44 sjuka mÁnniskan, vi mª sedan
  59 45 kalla yttringarna pª psykisk
  59 46 ohÁlsa f¡r 'neuros' eller uttrycka
  59 47 den i termer som Ár mer belysande
  59 48 och klarg¡rande.+ Frykholm konstaterar
  59 49 att nªgon akut vªrdkris ej
  59 50 uppstod i samband med att S¡dersjukhuset
  59 51 stÁngdes i anledning av
  59 52 smittkoppsepidemien.+ Detta minskade
  59 53 sjukvªrdsbehov anser han orsakat
  59 54 av att 'ingen neurotiker s¡ker
  59 55 lÁkare ifall konsultationen kan
  59 56 tÁnkas mef¡ra den allra minsta
  59 57 risk f¡r smittkoppor'.+ Pªstªendet
  59 58 avsl¡jar en inte bara djup okunnighet
  59 59 om de tillstªnd om vilka
  59 60 han yttrar sig utan Áven ett f¡rakt
  59 61 f¡r en typ sjukdomar, vilka
  59 62 f¡r sin bÁrare ofta Ár en st¡rre b¡rda
  59 63 Án ett ytligt betraktande mª
  59 64 g¡ra gÁllande.+ Samma omd¡me fªr
  59 65 gÁlla om den upplysningen Frykholm
  59 66 lÁmnar att sommartid 'tar
  59 67 neuroserna semester' och att de
  59 68 sªlunda pª detta sÁtt bidrager till
  59 69 att hªlla sjukvªrdsapparaten flytande
  59 70 trots semesterstÁngningar med
  59 711ty ªtf¡ljande reducerat vªrdplatsantal.+ Uppenbart Ár
  59 712att de s. k. neuroserna
  59 72 f¡r Frykholm Ár obehagliga
  59 73 att komma till rÁtta med.+ En neuros
  59 74 Ár i hans mening ett tillstªnd
  59 75 med psykiska symtom men utan
  59 76 somatiska korrelat.+ 'Att stÁlla diagnosen
  59 77 neuros Ár ingen konst men
  59 78 att sÁkert utesluta allvarlig kroppslig
  59 79 sjukdom < det Ár det som Ár
  59 80 svªrt.'.+ Pª grund av att Frykholm
  59 81 kÁnner anmÁlningshotet som en
  59 82 drivfjÁder mªste Áven denna kategori
  59 83 patienter bli f¡remªl f¡r kroppsliga
  59 84 rutinunders¡kningar: 'Áven en
  59 85 typisk neurotiker kan ju nÁr som
  59 86 helst drabbas av t. ex. cancer'.+
  59 87 Pª de flesta hªll har glÁdjande
  59 88 nog den instÁllningen vunnit geh¡r
  59 89 att vi Áven mªste betrakta
  59 90 de psykiska sjukdomarna ur en
  59 91 strÁngt biologisk synvinkel.+ Till synes
  59 92 banala besvÁr av psykisk natur
  59 93 visar sig ej sÁllan ha kroppsliga
  59 94 korrelat.+ Psykiskt sjuka mªste
  59 95 utredas och behandlas med dessa
  59 96 synpunkter stÁndigt f¡r ¡gonen
  59 97 och Ár pª intet sÁtt mindre berÁttigade
  59 98 till en noggrann kroppslig
  59 99 utredning Án de i konventionell
  59100 mening 'kroppsligt sjuka' individerna.+
  59101 Jag Ár emellertid helt ¡vertygad
  59102 om det ¡nskvÁrda av och
  59103 riktiga i en positiv 'neuros'dia-gnostik
  59104 under f¡rutsÁttning att den
  59105 drives under f¡r patienten helt betryggande
  59106 f¡rhªllanden.+ Under den
  59107 f¡rutsÁttningen kan sjÁlvfallet en
  59108 vÁsentlig del av utredningsarbete
  59109 undandragas sjukhusens anstrÁngda
  59110 resurser.+ Sant Ár ocksª att man
  59111 vid mªnga fall av psykiska rubbningar
  59112 ej finner nªgon kroppslig
  59113 orsak till besvÁren, men dÁrtill Ár
  59114 steget alltf¡r lªngt till den f¡restÁllningen
  59115 att det finns en viss
  59116 form av psykisk reaktionstyp, som
  59117 icke skulle tarva eller motivera en
  59118 utredning av den art som kan anses
  59119 indicerad.+ Att detta biologiska-holistiska
  59120 betraktelsesÁtt av de
  59121 psykiska sjukdomarna Ánnu ej omfattas
  59122 av alla har jag helt klart
  59123 f¡r mig, men att en nÁrmast reaktionÁr
  59124 tes drives av en akademisk
  59125 lÁrare i framskjuten position anser
  59126 jag ytterligt beklagligt.+
  59127 Frykholm f¡reslªr som en ªtgÁrd
  59128 f¡r att bemÁstra kroppssjukhusens
  59129 vªrdkris att ingen patient
  59130 borde fª lÁggas in pª kroppssjukhus
  59131 utan klart redovisade objektiva
  59132 symtom.+ I anledning av detta yttrande
  59133 kan det vara vÁrt att Ágna
  59134 sjukvªrdens allt lÁngre drivna specialisering
  59135 en tanke.+ Om vi utgªr
  59136 frªn den grundtanke, som Ándª
  59137 b¡r vara riktmÁrket i all medicinsk
  59138 behandling, att varje individ som
  59139 Ár sjuk b¡r fª den vªrd och behandling
  59140 som tillstªndet motiverar
  59141 Ár det helt uppenbart att vad som
  59142 i dagens lÁge Ár ytterligt angelÁget
  59143 Ár en upprustning och utvidgning
  59144 av den psykiatriska vªrdsektorn.+
  59145 Jag tror liksom Frykholm att detta
  59146 problem kanske inte l¡ses genom
  59147 tillskapandet av nya vªrdplatser,
  59148 erfarenheten under senaste ªr
  59149 har lÁrt oss att Áven nya, moderna
  59150 kliniker och sjukhus ej kan utnyttjas
  59151 till full kapacitet pª grund
  59152 av bristande tillgªng pª personal
  59153 av alla kategorier.+ Vi har emellertid
  59154 Áven gjort den erfarenheten att
  59155 en h¡g lÁkartÁthet pª en klinik
  59156 f¡rmªr ¡ka patientomsÁttningen
  59157 h¡gst avsevÁrt och detta utan att
  59158 vªrdplatsantalet ut¡kas.+ Denna lÁrdom
  59159 har resulterat i att nya tjÁnster
  59160 stÁndigt Áskats, oftast dock med
  59161 negativt resultat.+ F¡r den statliga
  59162 mentalsjukvªrdens del, vilken ju
  59163 Áven har att behandla lÁtt psykiska
  59164 sjukdomsfall, har detta haft en
  59165 katastrofal inverkan pª m¡jligheten
  59166 att adekvat taga hand om det
  59167 ¡kande antalet vªrdbeh¡vande.+ Ansvaret
  59168 hÁrf¡r ªvilar i viss mªn medicinalstyrelsen,
  59169 men i sista hand
  59170 det departement som handhar hÁlso- och
  59171 sjukvªrden.+ F¡rgÁves har
  59172 frªn psykiatriskt hªll den synpunkten
  59173 framf¡rts att man ªtminstone
  59174 pª de kliniker, som visat sig ha
  59175 ett stort attraktionsvÁrde frªn lÁkarnas
  59176 sida borde tillskapa nya
  59177 tjÁnster, till viss del av utbildningskaraktÁr.+
  59178 Pª detta sÁtt skulle man
  59179 Áven pª lªng sikt tillf¡ra landet
  59180 en ¡kad kader av psykiatrer.+ Dessa
  59181 f¡rslag har dock stÁndigt prutats
  59182 pª eller ocksª har man helt
  59183 avslagit desamma.+ $rets statsverksproposition
  59184 Ár i dessa stycken en
  59185 dyster fortsÁttning pª en tidigare
  59186 driven, f¡r den psykiska sjukvªrden
  59187 ytterst ¡desdiger politik.+ Vad
  59188 vi kan hoppas pª Ár en f¡rbÁttring
  59189 och en mera insiktsfull och
  59190 konstruktiv attityd frªn den nya
  59191 huvudmannens sida i samband med
  59192 det Ándrade huvudmannaskapet den
  59193 1 januari 1967.+ Genom en effektivare
  59194 arbetande sjukvªrdsapparat
  59195 skulle med sÁkerhet trycket pª
  59196 kroppssjukhusen minska utan att
  59197 man f¡r den skull beh¡vde ªsidosÁtta
  59198 'neurotikerns' legitima rÁtt
  59199 till vªrd och behandling.+ Att endast
  59200 c:a 7 procent av landets lÁkarkªr
  59201 Ár psykiatrer men att c:a
  59202 50 procent av det totala antalet
  59203 vªrdplatser Ár belagda av psykiatriska
  59204 fall Ár siffror som i sin torra
  59205 saklighet manar oss att pª allt
  59206 sÁtt f¡rs¡ka finna en l¡sning pª
  59207 denna sida av det totala vªrdproblemet
  59208 i landet.+
  59209 Jag tror i grund och botten att
  59210 Frykholms och mina egna ideer
  59211 om hur vªrdkrisen till nªgon del
  59212 skulle kunna avhjÁlpas Ár relativt
  59213 samstÁmmiga.+ Vi angriper emellertid
  59214 problemet utifrªn skilda hªll.+
  59215 Termen 'neuros' kan vara farlig
  59216 att anvÁnda dª den tyvÁrr ofta
  59217 i sig sjÁlv framskapar en attityd
  59218 av terapeutisk nihilism eller lÁtt
  59219 moraliserande instÁllning.+ De psykiska
  59220 symtom som kommer till synes
  59221 hos 'neurotikern' mªste behandlas
  59222 med samma seri¡sa instÁllning
  59223 som man har till andra
  59224 sjukdomstillstªnd.+ Den litet ¡verlÁgsna
  59225 attityden till dessa problem
  59226 som av och till kommer till uttryck
  59227 har ingen plats i modernt
  59228 medicinskt betraktelsesÁtt.+
  60  11I Bj¡rkeby socken i smªland fann jag en l¡rdag i
  60  12rykande storm en familj om man och hustru
  60  2 och 4 barn.+ De bodde i ett tÁlt
  60  3 utan golv, utan m¡bler och utan
  60  4 ¡ver huvud taget allt som kunde g¡ra
  60  5 denna 'bostad' till ett hem <
  60  6 det fanns inte ens eld, och den enda
  60  7 ljusglimten kom frªn den allt
  60  8 st¡rre sn¡driva som yrde in under
  60  9 tÁltduksfliken som skulle tÁppa till
  60 10 d¡rr¡ppningen.+ TÁltet var totalt utkylt.+
  60 11 Pª en madrass satt modern omgiven
  60 12 av 4 grªtande barn'.+
  60 13 Denna iakttagelse av den tr¡stl¡sa
  60 14 verkligheten bakom allt okunnigt
  60 15 prat om zigenarlivets romantik gjordes
  60 16 av fil. dr Carl-Herman Tillhagen
  60 17 nÁr han f¡r en statlig utrednings
  60 18 rÁkning reste omkring och intervjuade
  60 19 de allra flesta av vªrt
  60 20 lands zigenare.+ Han ªterger den <
  60 21 tillsammans med mªnga liknande <
  60 22 i sin bªde lÁttlÁsta och sakrika lilla
  60 23 bok Zigenarna i Sverige (Natur och
  60 24 Kultur, 11:50).+ Det samlade intrycket
  60 25 av inventeringen blev beklÁmmande:
  60 26 '@verallt m¡ttes jag av pessimism
  60 27 inf¡r framtiden, inkomsterna
  60 28 sinade, och skulderna till pantbankerna
  60 29 ¡kade'.+ F¡rklaringen till zigenarnas
  60 30 alltmer markerade misÁr Ár
  60 31 sjÁlvklar < samhÁllsutvecklingen
  60 32 har helt enkelt slagit undan de ekonomiska
  60 33 f¡rutsÁttningarna f¡r den
  60 34 karakteristiska, nomadiserande zigenarkulturen
  60 35 (av vilken Tillhagen ger
  60 36 en lika f¡rÁlskad som sakkunnig
  60 37 bakgrundsskildring; ett avsnitt dÁr
  60 38 lÁsaren kanske skulle ¡nskat att fª
  60 39 lÁra lite mera om det pª flera sÁtt
  60 40 intressanta zigenarsprªket romani).+
  60 41 Aluminium och rostfritt gjorde slut
  60 42 pª f¡rtenningen, n¡jesindustrin
  60 43 knÁckte tivolihanteringen, hÁsthandeln
  60 44 Ár borta.+ Bil- och skrothandel
  60 45 som kommit i stÁllet f¡rutsÁtter tillgªng
  60 46 till r¡relsekapital, som zigenarna
  60 47 sÁllan pª rimliga villkor kan skaffa.+
  60 48 Dessutom Ár analfabetismen <
  60 49 av naturliga skÁl sammanhÁngande
  60 50 med nomadlivet < ett handikapp i
  60 51 affÁrslivet: att sªpass mªnga zigenare
  60 52 faktiskt klarar sig nªgorlunda i vªrt
  60 53 samhÁlle utan att kunna lÁsa och
  60 54 skriva f¡refaller gªtfullt.+
  60 55 Zigenarnas situation Ár hoppl¡s <
  60 56 om man nÁmligen fantiserar om att
  60 57 de skulle fortleva pª hÁvdvunnet vis.+
  60 58 L¡sningen kan, hÁvdar Tillhagen
  60 59 med ovedersÁgliga argument, ej vara
  60 60 nªgon annan Án en assimilation
  60 61 i det svenska samhÁllet.+ 'Vandringsfolket'
  60 62 mªste bli bofast.+ I sjÁlva verket
  60 63 Ár detta ocksª < romantikerna
  60 64 mª tro vad de vill < vad zigenarna
  60 65 sjÁlva ¡nskar.+ AnstrÁngningarna
  60 66 i den riktningen har ocksª i glÁdjande
  60 67 < och i f¡rhªllande till svªrigheterna
  60 68 ¡verraskande < utstrÁckning
  60 69 kr¡nts med framgªng.+ Av Sveriges
  60 70 omkring tusen zigenare Ár det
  60 71 f¡r nÁrvarande endast ett hundratal
  60 72 som fortsÁtter nomadtillvaron.+ Tillhagen
  60 73 f¡rutser att i stort sett ocksª
  60 74 denna lilla restgrupp inom ¡verskªdlig
  60 75 tid skall ha blivit bofast.+ Bostadsfrªgan
  60 76 Ár kÁrnan i problemet:
  60 77 l¡ses den, l¡ses pª det hela taget
  60 78 ocksª frªgan om barnens skolgªng
  60 79 tÁmligen smÁrtfritt.+ DÁrigenom skapas
  60 80 i sin tur f¡rutsÁttningen f¡r yrkesutbildning
  60 81 och dÁrmed den nya
  60 82 generationens integration i det 'normala'
  60 83 arbetslivet.+ Detta kommer att
  60 84 innebÁra en sÁrprÁglad nomadkulturs
  60 85 d¡d; men det var en kultur som
  60 86 i vªrt land utvecklingen gªtt f¡rbi.+
  60 87 Priset, i fattigdom, lidande, osÁkerhet
  60 88 och isolering, f¡r att hªlla den
  60 89 vid liv skulle ha varit alltf¡r h¡gt
  60 90 < och det skulle bl. a. ha fªtt betalas
  60 91 av de grªtande barnen i det iskalla
  60 92 tÁltet i Smªland.+ I jÁmf¡relse
  60 93 dÁrmed f¡refaller de 7 milj. kr. som
  60 94 det allmÁnna, enligt dr Tillhagens
  60 95 redovisning, lagt ner f¡r att hjÁlpa
  60 96 zigenarna till en mÁnniskovÁrdig tillvaro
  60 97 som ett blygsamt belopp.+
  61  1 Det Ár de ¡kade kraven pª allt
  61  2 kortare mobiliseringstider och omedelbart
  61  3 efter mobilisering stridsberedda
  61  4 f¡rband i f¡rening med den
  61  5 pªgªende strukturomvandlingen
  61  6 som ¡vergªngen till en lÁtt flotta innebÁr
  61  7 som aktualiserar inf¡randet
  61  8 av repetitions¡vningar vid flottan.+
  61  9 Tiden f¡r dessa ¡vningar mªste tas
  61 10 frªn nuvarande tjÁnstg¡ring.+ Man
  61 11 har redan sª smªtt b¡rjat spara in
  61 12 sªdan tid trots att formella beslut i
  61 13 saken Ánnu inte f¡religger.+ Detta
  61 14 komplicerar emellertid utbildnings- och
  61 15 bemanningsproblemen f¡r flottans
  61 16 fartyg men medf¡r sª pªtagliga
  61 17 f¡rdelar f¡r stridseffekten att
  61 18 olÁgenheter mªste tas.+
  61 19 Till grund f¡r utvecklingsarbetet
  61 20 inom marinen ligger marinplan 60,
  61 21 som redovisar olika vapensystem
  61 22 tillh¡rande flottan och kustartilleriet.+
  61 23 Det Ár marinens strÁvan att sª
  61 24 sammansÁtta dessa system att invasion
  61 25 ¡ver havet mªste te sig sª
  61 26 vansklig att en eventuell angripare
  61 27 avstªr.+
  61 28 En omfattande rationalisering
  61 29 har genomf¡rts i marinens personalredovisningssystem.+
  61 30 Med hjÁlp
  61 31 av moderna datamaskiner behandlas
  61 32 sªvÁl personaltillgªng som f¡rbandens
  61 33 utrustning.+ Man kan pª ett
  61 34 ¡gonblick trolla fram den personal
  61 35 som beh¡vs i en viss given situation.+
  61 36 Detta system hªller pª att kopieras
  61 37 vid arme1n.+
  61 38 BetrÁffande de kommande repetitions¡vningarna
  61 39 vid flottan sade
  61 40 general Lange bl. a. att man tÁnker
  61 41 sig en kortare f¡rsta tjÁnstg¡ring
  61 42 och sedan f¡ljande kortare repetitions¡vningar
  61 43 sª att man hªller ramen
  61 44 f¡r utbildningstiden.+ DÁrigenom
  61 45 kan personalen hªllas bÁttre
  61 46 a2 jour med den vapentekniska utvecklingen,
  61 47 som i vªra dagar gªr
  61 48 mycket snabbt.+ Det svenska f¡rsvaret
  61 49 satsar proportionsvis mycket
  61 50 mera pª material Án exempelvis
  61 51 Danmark och Norge, som hªller
  61 52 h¡gre personell beredskap.+ DÁrf¡r
  61 53 gÁller det f¡r oss att hªlla den allmÁnna
  61 54 stridsberedskapen h¡g hos
  61 55 f¡rsvarets personal.+
  63  1 Sedan tvª ªr har det blivit en tradition
  63  2 att inte publicera nªgon kommunike1
  63  3 efter de fransk-tyska konferenserna
  63  4 pª h¡gsta nivª.+ Man hªller
  63  5 i stÁllet en presskonferens dÁr
  63  6 sªvÁl en fransk som en tysk talesman
  63  7 tar till orda och vad de har
  63  8 att sÁga Ár det enda som utlÁmnas
  63  9 ªt offentligheten.+ Man fick veta
  63 10 att bªde Frankrike och Tyskland Ár
  63 11 ¡verens om att sedan sexstatsmarknaden
  63 12 nu lyckats l¡sa jordbruksfrªgan
  63 13 Ár tiden mogen att f¡rbereda
  63 14 Europas politiska enande.+ Det f¡religger
  63 15 hÁr tyska, franska och andra
  63 16 f¡rslag att l¡sa de politiska samarbetsproblemen.+
  63 17 Meningen Ár att sexstaterna skall
  63 18 uppmanas att diskutera vad som
  63 19 kan g¡ras pª basis av de existerande
  63 20 projekten.+ Dessa ¡verlÁggningar
  63 21 skall f¡ras pª 'olika nivªer'.+ Pª en
  63 22 direkt frªga om detta Áven avsªg
  63 23 en konferens mellan sexstaternas utrikesministrar
  63 24 f¡rklarades att uttrycket
  63 25 'pª olika nivªer' givetvis inte
  63 26 utesl¡t en sªdan m¡jlighet.+ Man f¡rstod
  63 27 med andra ord att de Gaulle
  63 28 och Erhard inte har bestÁmt om ett
  63 29 sªdant m¡te vid sina ¡verlÁggningar
  63 30 pª Rambouillet.+
  63 31 TalesmÁnnen upplyste att en lªng
  63 32 rad problem diskuterats och bl. a.
  63 33 Áven f¡rsvarsfrªgorna men 'utan att
  63 34 man f¡rdjupat sig i dem'.+ Pª en
  63 35 frªga huruvida Tysklands ¡nskemªl
  63 36 om att medverka i en kÁrnvapenpool
  63 37 av den amerikanska typen
  63 38 MLF eller pª annat sÁtt hade ber¡rts
  63 39 hette det att Frankrike uppfattade
  63 40 dessa ¡nskemªl som 'fullstÁndigt
  63 41 legitima' men att 'den
  63 42 franska instÁllningen till problemet
  63 43 dock Ár kÁnd".+
  63 44 Som det viktigaste inslaget i ¡verlÁggningarna
  63 45 och det mest positiva
  63 46 resultatet bed¡mde den tyske talesmannen
  63 47 diskussionerna kring den
  63 48 tyska ªterf¡reningsfrªgan.+ Frankrike
  63 49 har hÁr intagit en hªllning med
  63 501vilken Tyskland Ár 'mycket tillfredsstÁlld'.+
  63 502'President
  63 51 de Gaulle
  63 52 tror liksom vi att Europa och vÁrlden
  63 53 aldrig kan fª uppleva en varaktig
  63 54 fred utan en tysk ªterf¡rening
  63 55 som baserar sig pª sjÁlvbestÁmmanderÁtt
  63 56 i f¡rening med fria val'.+ Med
  63 57 franskt st¡d skall problemet nu tas
  63 58 upp med USA och England f¡r att
  63 59 man skall gemensamt ¡verlÁgga om
  63 60 ett praktiskt genomf¡rbart tillvÁgagªngssÁtt.+
  63 61 Man f¡rstod att ur kansler
  63 62 Erhards synpunkt utg¡r detta
  63 63 konferensens stora behªllning.+
  63 64 I ¡vrigt har parterna kommit
  63 65 ¡verens om att intensifiera det
  63 66 fransk-tyska samarbetet inom olika
  63 671omrªden och Áven pª det militÁra.+
  63 672F¡rhandlingsklimatet kunde
  63 68 inte ha
  63 69 varit gynnsammare, hette det.+ Och
  63 70 f¡r att bestyrka den saken berÁttades
  63 71 en liten anekdot frªn middagen
  63 72 pª tisdagskvÁllen.+ Erhard talade
  63 73 om de Gaulles f¡restªende presskonferens
  63 74 den 4 februari och tillade
  63 75 f¡rhoppningsfullt: 'Den dagen Ár
  63 76 min f¡delsedag', varpª generalen
  63 77 svarade att 'det lovar jag att komma
  63 78 ihªg'.+
  63 79 Vad f¡r slags f¡delsedagspresent
  63 80 han hªller i beredskap Ár inte sª
  63 81 gott att veta.+ Inom politiska kretsar
  63 82 ansªg man pª onsdagskvÁllen att
  63 83 frªn rent franska utgªngspunkter
  63 84 har ¡verlÁggningarna inte medf¡rt
  63 85 mycket pª det konkreta planet.+ De
  63 86 synes dÁremot ha resulterat i vad
  63 87 fransmÁnnen f¡rst och frÁmst hade
  63 88 hoppats nÁmligen en vÁlbeh¡vlig
  63 89 fransk-tysk islossning i st¡rsta allmÁnhet.+
  63 90 Man fªr avvakta de Gaulles
  63 91 kommentarer den 4 februari.+
  65  1 Ragnar Benson firar 45ªrsjubileum
  65  2 om nªgra mªnader.+ Det
  65  3 var 1920, nÁr lassen av svenskar
  65  4 pª allvar b¡rjade nª Chicago,
  65  5 som han kastade mursleven
  65  6 och rÁknade pª det f¡rsta
  65  7 anbudet.+ 65-ªrig stªr han nu pª
  65  8 sitt ritkontor, dÁr jobben planeras
  65  9 f¡r 8000 arbetare, och lyssnar
  65 10 f¡rvªnad pª frªgan om nÁr
  65 11 det f¡rsta genombrottet kom.+
  65 12 Svaret Ár sjÁlvklart, det kommer
  65 13 pª smªlÁndska med framflyttade
  65 14 rljud:
  65 15 < RÁtt frªn b¡rjan f¡rstªs.+
  65 16 Ragnar Benson pª hemmaplan,
  65 17 det Ár ungefÁr vad man
  65 18 vÁntat och litet till.+ StorbyggmÁstaren
  65 19 som leder Chicagos
  65 20 kanske st¡rsta f¡retag i branschen
  65 21 < nÁrmaste konkurrenten
  65 22 Ár vÁrmlÁnningen gust. Newberg.+
  65 23 Den framgªngsrike och
  65 24 aktade medborgaren, lika amerikansk
  65 25 som smªlÁndsk: vita
  65 26 skjortÁrmar och blªgul direkt¡rstelefon.+
  65 27 En bred bringa och ett gott
  65 28 hjÁrta.+ Han leder kontoret och
  65 29 f¡rhandlar med u. s. Steel om
  65 30 150 milj. dollar som om han
  65 31 stod mitt uppe i h¡sk¡rden hemma
  65 32 vid Loshult.+ Han har en
  65 33 charm som tÁnder och den ber¡mda
  65 34 gÁstfriheten gÁller bªde
  65 35 amerikanerna, hans folk, och
  65 36 svenskarna, hans landsmÁn.+
  65 37 SlÁkten avgudar han, arbete och
  65 381liv Ár en enda lªng midsommarfest.+ < Jag har ingen
  65 382brist pª folk.+
  65 39 Men kommer det en arbetare
  65 40 och sÁger att han Ár svensk sª
  65 41 fªr han platsen.+
  65 42 Och som levande vittnen kommer
  65 43 hela raden chefer ut ur sina
  65 44 ansprªksl¡sa kontor < jag lÁrde mig
  65 45 mycket av depressionen <
  65 46 och Ragnar Benson presenterar
  65 47 dem med f¡delseort, namn,
  65 48 och immigrantªr, med ett smittande
  65 49 skratt mellan varje:
  65 50 Johan Carlson, L¡nnsboda
  65 51 1927.+ Herbert Johnson, HÁssleholm,
  65 52 1924, Eric Carlson,
  65 53 Ljungby 1926.+ David Lorentson,
  65 54 Anderstorp 1929, Lennart Borggren,
  65 55 #ngelholm 1957.+ Bob Norcross,
  65 56 f. Nordfors.+ Det Ár kraftiga
  65 57 g¡tlÁnningar som Benson
  65 581tackar f¡r sin framgªng.+ < Utan mina svenska
  65 582medhjÁlpare
  65 59 hade jag inte klarat det,
  65 60 sÁger han vid elvakoppen med
  65 61 russinkakan bland kontoristerna.+
  65 62 Du f¡rstªr, jag hade ingen skolning
  65 63 och funderade tvª ªr innan
  65 64 jag vªgade bli min egen.+ Sedan
  65 65 b¡rjade jag med tvª principer:
  65 66 duktiga svenska rªdgivare och
  65 67 full belªtenhet f¡r de anstÁllda
  65 68 och f¡r kunden.+ Nªgra fler principer
  65 69 har jag aldrig beh¡vt.+
  65 70 Den 19 maj far Ragnar Benson
  65 71 hem till Sverige igen, f¡r
  65 72 vilken gªng i ordningen vet han
  65 73 inte.+ Det Ár f¡rsta gªngen resan
  65 74 gªr med bªt.+ Charterflyget 1957
  65 75 var inledningen men kanske litet
  65 76 dyrbart.+ Med pª Kungsholm den
  65 77 hÁr gªngen kommer syskon och
  65 78 barnen efter brodern som dog
  65 79 hemma i Smªland 1947.+ Nªgra
  65 80 av dem flyttade ut till farbror
  65 81 Ragnar.+ De Ár nu gifta och har
  65 82 amerikanska familjer, men deras
  65 83 farbror vill fortfarande att de
  65 84 skall hªlla kontakten med Virestads
  65 85 socken.+
  65 86 SjÁlv bor Ragnar Benson fem
  65 87 mil utanf¡r Chicago i en praktvilla
  65 88 utan ¡verdªd men med ett
  65 89 eget Smªlandsrum.+ Sina verkliga
  65 90 hemmakvarter kallar han dock
  65 91 stadsdelen dÁr f¡retaget ligger, i
  65 92 utkanten av Chicago avenue nªgon
  65 93 svensk mil frªn centrum
  65 94 The Loop.+ NÁr Benson kom hit
  65 95 1911 var det nÁstan bara svenskar
  65 96 som bodde hÁr.+ Han trÁffade
  65 97 sin fru i svenska kyrkan
  65 98 och byggde familjens st¡rsta hus
  65 99 nªgra stenkast dÁrifrªn.+
  65100 I villan mitt emot bor nu
  65101 Karl-Erik Benson, en av dem
  65102 som utvandrat nyligen och tillh¡r
  65103 den unga generationen
  65104 Bengtsson-amerikanare.+ Han Ár
  65105 snickarf¡rman och familjefar.+
  65106 Hustrun Sonja har svenskt pªbrª
  65107 men Ár f¡dd i Amerika.+
  65108 Fyraªrige Karl Jr. stormar kring
  65109 Uncle Jim och Ár redan mitt
  65110 uppe i Atlantresan.+ < Jag kallas ibland Jim, sÁger
  65111 byggmÁstaren.+ Det var sª
  65112 att nÁr jag kom ¡ver och gick
  65113 som murarlÁrling fick jag bara
  65114 fem dollar i veckan och fem
  65115 dollar kostade hyran.+ Sª jag tog
  65116 plats som springpojke pª kvÁllarna
  65117 i en herrekiperingsaffÁr.+
  65118 NÁr Ágaren h¡rde att jag hette
  65119 Ragnar h¡ll han pª att k¡ra ut
  65120 mig < han tÁnkte pª rag som
  65121 betyder trasar.+ Kalla mig vad
  65122 ni vill bara jag fªr stanna, sa
  65123 jag, och sª blev det Jim.+
  65124 Ragnar Benson river sig aningen
  65125 generat i den snaggade kalufsen
  65126 och sÁnder ivÁg en bullrande
  65127 skrattsalva.+ Han ªtergªr till
  65128 den omfªngsrika slÁkten vars
  65129 medlemmar han kan rÁkna upp
  65130 med samma precision och n¡je
  65131 som pªgªende jÁttearbeten: han
  65132 bygger f¡r bolag i bensin, stªl,
  65133 kraftverk, tuggummi, men numera
  65134 Ágnar han lika mycket tid
  65135 ªt de sju barnbarnen och de
  65136 otaliga brorsbarnen.+
  65137 De blªgula skyltarna syns
  65138 ¡verallt i Chicago.+ Man har retat
  65139 Benson f¡r hans blªgulhet
  65140 < traktorer, skyfflar, sopkvastar,
  65141 skottkÁrror och kranar Ár
  65142 vackert blªgula < men han
  65143 skÁms inte f¡r den.+ Jag Ár framf¡rallt
  65144 svensk och det Ár mina
  65145 fÁrger, sÁger han.+ Och eftersom
  65146 alla andra har r¡tt och blªtt
  65147 och vitt sª har jag blªgult pª
  65148 byggena.+ Det g¡r att man undviker
  65149 brªk, alla vet vilket som
  65150 Ár mitt.+
  65151 Det finns mycket litet av
  65152 skryt och skrÁvel hos denne
  65153 storf¡retagare som mªnga avundas.+
  65154 Han Álskar sina bªda
  65155 lÁnder, bªda Ár hem.+ Innan vi
  65156 skiljs yttrar han sig om dem,
  65157 lika lÁngtansfullt: vi tar bªten
  65158 hem, sÁger han ena stunden och
  65159 nªgra minuter senare kommer
  65160 det: jag planar att flyga bak hem.+
  66  1 Pª fredag blir det stort invigningskalas
  66  2 f¡r 200 inbjudna, med h¡gtidstal
  66  3 av landsh¡vding Erik Westerlind
  66  4 och tal i ¡vrigt av stadsfullmÁktiges
  66  5 ordf¡rande riksdagsman KarlErik
  66  6 Johansson samt av presidenten i
  66  7 Svea hovrÁtt Sture Petre1n.+ Ty det
  66  8 Ár ju en rªdhusinvigning och rÁttsvÁsendet
  66  9 b¡r alldeles avgjort vara
  66 10 med pª ett h¡rn.+
  66 11 Det nya rªdhuset har i allra h¡gsta
  66 12 grad redan fªtt karaktÁr av ett
  66 13 Justitias tempel.+ #ven polisen Ár inhyst
  66 14 dÁr, men det Ár ett tillfÁllighetsarrangemang,
  66 15 vidtaget f¡r att l¡sa
  66 16 ett akut problem i den snabbvÁxande
  66 17 staden.+ DÁremot Ár rªdhusrÁtten
  66 18 inflyttad f¡r gott i denna f¡rsta
  66 19 etapp av kvartersbygget.+ Bakom rªdhusets
  66 20 imperatoriska fasad kommer
  66 21 att finnas en ¡verbyggd gªrd, dÁr
  66 22 S¡dertÁlje huvudpostkontor skall fª
  66 23 alla n¡diga utrymmen.+ Och sedan
  66 24 en parallellbyggnad till rªdhuset.+ Det
  66 25 blir det nya polishuset, i varje fall
  66 26 i huvudsak.+
  66 27 BorgmÁstare Bj¡rn Widegren Ár
  66 28 sjÁlaglad.+ Han har all anledning, inte
  66 29 bara dÁrf¡r att han suttit i byggnadskommitte1n
  66 30 och i tillÁmplig del kan
  66 31 se pª sitt verk och finna det gott.+
  66 32 Utan framf¡r allt f¡r att han och
  66 33 rªdhusrÁttens Ámbets- och tjÁnstemÁn
  66 34 nu fªtt ett lÁnge saknat svÁngrum
  66 35 f¡r verksamheten.+
  66 36 Han sÁger till Svenska Dagbladet:
  66 37 < Bortsett frªn att vi nog tycker
  66 38 byggnaden Ár tilltalande sª Ár vi
  66 39 glada ¡ver att Ántligen ha fªtt lokaliteter.+
  66 40 Vi har nu tvª rÁttssalar,
  66 41 vilket vi lÁnge beh¡vt.+ Med hÁnsyn
  66 42 till hÁktningstider och ungdomliga
  66 43 lagbrytare mªste vi ha m¡jligheter
  66 44 att arbeta snabbt.+ De m¡jligheterna
  66 45 har vi fªtt hÁr.+
  66 46 Och samtidigt, kunde borgmÁstaren
  66 47 ha tillagt, inredningsarkitektoniskt
  66 48 ytterst tilltalande rÁttssalar.+
  66 49 F¡rtjÁnsten av det tillkommer arkitektfirman
  66 50 Kempe & Ljungl¡f <
  66 51 konstellationen representerad av arkitekt
  66 52 Lars Ljungl¡f ensam vid
  66 53 SvD:s rundvandring.+ Ljust trÁ och
  66 54 svart skinn skall det tydligen vara i
  66 55 moderna justitiepalats.+ Dessutom tapeter
  66 56 i linnem¡nster och en och annan
  66 57 blª stol.+
  66 58 Den stora rÁttssalen domineras totalt
  66 59 av cirkelbordet.+ $skªdarplatserna
  66 60 Ár dÁremot fª.+ Och i ¡vrigt kan
  66 61 de tilltalade njuta anblicken av Siri
  66 62 Derkerts underfundigt formade figurer
  66 63 i bockade plªtband pª den
  66 64 motsatta betongvÁggen.+
  66 65 Inredningen i lilla rÁttssalen Ár
  66 66 vad fÁrgerna betrÁffar likartad.+ HÁr
  66 67 har man valt, av utrymmesskÁl, ett
  66 68 rektangulÁrt bord.+ I ¡vrigt fÁster
  66 69 man sig vid takets kvadratiska rutor,
  66 70 som inte bara Ár estetiskt betingade
  66 71 < de har nÁrmast tillkommit av
  66 72 akustiska skÁl.+
  66 73 BorgmÁstarens rum, rªdmÁnnens
  66 74 rum, rum f¡r advokater och vittnen.+
  66 75 Vidare ¡verlÁggningsrum och
  66 76 bibliotek, frªn vilket en spiraltrappa
  66 77 elegant slingrar sig upp mot stora
  66 78 rÁttssalen.+ Skivrum och en ¡ppen
  66 79 expedition fullstÁndigar intrycket av
  66 80 vÁl tillgodosedda utrymmen f¡r S¡dertÁlje
  66 81 rªdhusrÁtt.+
  66 82 Om rªdhusrÁtten tidigare varit
  66 83 trªngbodd, sª har stadsfullmÁktige i
  66 84 S¡dertÁlje varit husvill.+ Men nu tar
  66 85 man skadan igen.+ I ¡versta vªningsplanet
  66 86 med pªfallande gener¡st tilltagen
  66 87 takh¡jd ligger sessionssalen.+
  66 88 Hur den kommer att ta sig ut i inrett
  66 89 skick var vid SvD:s bes¡k inte
  66 90 lÁtt att lista ut.+ Vare dÁrf¡r nog
  66 91 sagt, att Alf Munthes fÁrgglada gobelÁnger
  66 92 ger folket pª torget mitt
  66 93 emot en optimistisk bild av deras
  66 94 styrandes tillvaro.+ DÁruppe finns
  66 95 ocksª kafe1, sammantrÁdesrum och
  66 96 ett rum f¡r ordf¡randen.+
  66 97 Kom inte och antyd f¡r en rÁtttrogen
  66 98 s¡dertÁljebo, att han Ár bosatt
  66 99 i en f¡rort till Stockholm.+ GÁrna
  66100 dÁremot tvÁrtom . .+.+ Knysta heller
  66101 inte om, att byggnadskommitte1rade
  66102 tagit intryck av Stockholms
  66103 stadshus i och med att man tÁnker
  66104 f¡rse rªdhuset med klockspel.+ Men
  66105 det tÁnker man g¡ra, Áven om det
  66106 inte kan ske till invigningen.+
  66107 S¡dertÁlje nya rªdhus Ár alltsª inte
  66108 bara sevÁrt.+ Det blir ocksª h¡rvÁrt.+
  67  11I tecknet av vÁlstªndssamhÁllets vÁxande resurser och
  67  12pretentioner hªller en ny offentlig
  67  13monumentalarkitektur
  67  2 pª att vÁxa fram, Ánnu
  67  3 en smula tveksam, Ánnu oftast i
  67  4 form av en exklusivare kontorshustyp
  67  5 med mer genomtÁnkt materialverkan,
  67  6 med partier av uttalat skulptural
  67  7 effekt och vederb¡rligen konstnÁrligt
  67  8 utsmyckad.+ Byggherrarnas
  67  9 ¡nskemªl om viss kommunal pompa
  67 10 och arkitekternas strÁvan efter en
  67 11 uttrycksfullare formgivning m¡ts nu
  67 12 allt oftare i rªdhus, stadshus och
  67 13 omd¡pta Folkets hus med eller utan
  67 14 vidhÁngande stadsteater.+
  67 15 Sª har nu skett i S¡dertÁlje, vars
  67 16 nya Rªdhus fÁrdigstÁllts i den f¡rsta
  67 17 utbyggnadsetappen av 'byggnader
  67 18 f¡r stadens f¡rvaltning'.+ Det har ritats
  67 19 av arkitekt SAR $ke e. Lindqvist,
  67 20 vilken erh¡ll uppdraget efter
  67 211en allmÁn arkitekttÁvlan 1957<58 och dÁrefter
  67 212f¡ljande inbjuden tÁvlan.+
  67 22 M¡blering och utformning av
  67 23 viktigare fasta inredningsdetaljer har
  67 24 utf¡rts i samarbete med inredningsarkitekterna
  67 25 SIR Hans Kempe lokalitet;
  67 26 Lars Ljungl¡f.+ Tillsammans har de
  67 27 pª f¡rtjÁnstfullt sÁtt gestaltat denna
  67 28 speciella form av, om man sª vill,
  67 29 kompromissarkitektur med stora kontorsvªningar
  67 30 och solenna rum inom
  67 31 samma byggnadskropp.+
  67 32 Rªdhuset i S¡dertÁlje Ár uppf¡rt i
  67 33 sª kallad naturbetong, ett av norska
  67 34 tekniker utvecklat material av utomordentlig
  67 35 kvalitet och med en vacker
  67 36 yta, som bl. a. lªter sig blÁstras och
  67 37 dekoreras.+ Byggnaden Ár alltsª gjuten
  67 38 i bevara i ofrªn-komligt block.+ Naturbetongen
  67 39 gªr f. ¡. igen i vissa inre utrymmen
  67 40 och ger en viril, kraftfull karaktÁr ªt milj¡n.+
  67 41 Tvª rum tilldrar sig speciellt intresse.+
  67 42 RªdhusrÁttens stora sessionssal
  67 43 framstªr med sin allvarliga, vÁrdiga
  67 44 hªllning och cirkelrunt slutna
  67 45 m¡blering som ett i mer Án ett avseende
  67 46 respektingivande rum.+ En dekor
  67 47 i stukat bandjÁrn utf¡rd av Siri
  67 48 Derkert ter sig fyndigt originell med
  67 49 sin samtidigt exakta och fint svÁvande
  67 50 grafiska verkan, men nªgot
  67 51 konstnÁrligt n¡dvÁndigt samband
  67 52 med rummet vore det nog alltf¡r
  67 53 pretenti¡st att tala om.+ Dª Ár samordningen
  67 54 mellan rum och dekor
  67 55 mycket mer pªfallande i stadsfullmÁktiges
  67 56 sessionssal, dÁr den ªldrige
  67 57 Alf Munthe < vªr utan varje
  67 58 gensÁgelse frÁmste 'textilarkitekt' <
  67 59 med ett antal gnistrande vitala nonfigurativa
  67 60 kompositioner av nÁrmast
  67 61 heraldisk klang pª nytt sÁtt anvÁnt
  67 62 en urgammal metod f¡r ljusavskÁrmning.+
  67 63 Dekoren ger rika associationer
  67 64 bªde till forna praktinteri¡rer och
  67 65 demonstrationstªg med fanor och
  67 66 standar.+ Kanske Ár den motsatta
  67 67 f¡nstervÁggens helvita ljusavskÁrmning
  67 68 mer Ágnad att vÁcka diskussion.+
  67 69 Inredningsarkitekterna har fint arbetat
  67 70 i arkitektens anda och med sina
  67 71 sakliga, ansprªksl¡sa men synnerligen
  67 72 konsekventa m¡blering bidragit
  67 73 till att Áven interi¡ren fªtt nªgot
  67 74 'monolitiskt' ¡ver sig.+ De har
  67 75 dessbÁttre Áven haft sin hand med
  67 76 vid inredningen av bottenvªningens
  67 77 bank och blomsterhandel.+ I den f¡rra
  67 78 f¡rekommer f. ¡. en frÁscht blond
  67 79 textil av Hans krondahl.+
  68  1 J. b. Priestleys dramatisering
  68  2 av Iris Murdochs erotiska
  68  3 samtidsroman A Severed
  68  4 Head har blivit en av de st¡rsta
  68  5 brittiska teatersucceerna pª senare
  68  6 ªr; redan i somras uppnªdde pjÁsen
  68  7 pª Criterion Theatre i hjÁrtat av
  68  8 London trehundra f¡restÁllningar,
  68  9 och som den fortfarande stªr pª
  68 10 repertoaren torde siffran fyrahundra
  68 11 nu med god marginal vara passerad.+
  68 12 Framgªngen Ár inte sª svªr att f¡rstª
  68 13 ens f¡r den som huvudsakligen
  68 14 finner pjÁsen bisarr.+ Stycket skiljer
  68 15 sig rÁtt starkt frªn den yngre engelska
  68 16 problemdramatik, vars publikresonans
  68 17 vi hÁr hemma kanske
  68 18 varit benÁgna att ¡verskatta, men
  68 19 avviker samtidigt genom sin djÁrvhet
  68 20 och subtilitet lika starkt frªn
  68 21 Westendkomedien av gÁngse m¡nster.+
  68 22 Naturligtvis f¡rnekar sig inte heller
  68 23 Priestleys rutin och fingerfÁrdighet.+
  68 24 PjÁsen flyttar sig lÁtt och snabbt
  68 25 frªn lokalitet till lokalitet; replikskiftena
  68 26 har nÁstan hela tiden flykt
  68 27 och sveda av den enkla anledningen
  68 28 att de praktiskt taget of¡rÁndrade
  68 29 kunnat ¡verf¡ras frªn mrs Murdochs
  68 30 rikt dialogiserade grundtext.+
  68 31 Vad som i f¡rsta hand schematiserats
  68 32 och tunnats ur Ár den beska
  68 33 och genomskªdande ironin i kÁrlekspsykologien
  68 34 < i den mªn man
  68 35 nu kan tala om kÁrlek i en bok
  68 36 som framf¡r allt tycks handla om
  68 37 mer eller mindre desorienterad erotik.+
  68 38 Dramatiseringen bevarar i ofrªnkomligt
  68 39 f¡rkortningsperspektiv romanens
  68 40 livliga fabulering och tvÁra
  68 41 omkastningar < vilket Ár av sjÁlvfallen
  68 42 betydelse f¡r dess sceniska effekt
  68 43 < men ger nÁstan inga f¡rklaringar
  68 44 till att de inblandade personerna
  68 45 upptrÁder som de g¡r; nªgot
  68 46 som en ªskªdare med kÁnsloliv
  68 47 och moralbegrepp av mera ordinÁrt
  68 48 slag nog emellanªt upplever
  68 49 som en brist.+
  68 50 Som f¡rfattarinnan faktiskt levererar
  68 51 ¡verraskningar in i det sista,
  68 52 skall nªgot mer ingªende f¡rs¡k till
  68 53 resume1 inte g¡ras hÁr.+ Endast sª
  68 54 mycket b¡r sÁgas < eller bringas i
  68 55 erinran < som att huvudpersonen
  68 56 Ár en lika ekonomiskt oberoende
  68 57 som emotionellt beroende vinhandlare
  68 58 i b¡rjan av de fyrtio, som en
  68 59 dag chockeras av att hans fem ªr
  68 60 Áldre hustru ¡nskar gifta om sig
  68 61 med sin psykoanalytiker.+ DÁrmed
  68 62 inleds en amor¡s sÁllskapslek av typen
  68 63 'tvª slªr den tredje', sª pikant
  68 64 att den ett ¡gonblick tangerar incest,
  68 65 sª allvarlig att den ett ¡gonblick
  68 66 snuddar vid sjÁlvmord; och
  68 67 nÁr ridªn gªr ihop har den inblandade
  68 68 sextetten skingrats i helt nya
  68 691och ovÁntade kombinationer.+ Den spiritu¡se
  68 692affÁrsmannen
  68 70 tycker sig vid nªgot tillfÁlle figurera
  68 71 i 'en farsaktig mardr¡m', och
  68 72 det Ár en nªgorlunda tÁckande benÁmning
  68 73 pª den oavlªtligt skiftande
  68 74 labyrint av ¡msesidig svekfullhet
  68 75 och ¡msesidig hÁnsynsfullhet vari
  68 76 personerna r¡r sig.+ Vad mrs Murdoch
  68 77 djupast sett menar kan diskuteras
  68 78 < om kÁrlek i vªr tid, bland
  68 79 rotl¡sa halvintellektuella, Ár definitivt
  68 80 orimlig eller rimlig f¡rst efter
  68 81 f¡r¡dmjukande experiment, med sª
  68 82 fª f¡rvÁntningar som m¡jligt pª
  68 83 lycka.+ Romanen Ár frÁsande intelligent
  68 84 men en aning oklar; och om
  68 85 pjÁsen verkar klarare, beror det nÁrmast
  68 86 pª att den ocksª Ár rÁtt mycket
  68 87 ytligare.+
  68 88 Ytligheten framtrÁder bara alltf¡r
  68 89 starkt i den f¡restÁllning som
  68 90 Svenska teatern i Helsingfors som
  68 91 f¡rsta nordiska scen presenterar under
  68 92 den sjÁlvuppgivet visande titeln
  68 93 'Huvudl¡st'.+ Gerda Wrede Ár en erfaren
  68 94 komediregiss¡r, men tonen i
  68 95 hennes uppsÁttning skiljer sig sÁkert
  68 96 inte nÁmnvÁrt frªn det luftiga parlando
  68 97 hon tillÁmpar i engelska konversationsstycken
  68 98 av blygsammare
  68 99 komplikation.+ Av den stªende dekor
  68100 i dubbla plan hon lªtit Egil
  68101 Falk utarbeta framgªr alldeles tydligt
  68102 att hon sett Londonf¡restÁllningen:
  68103 Svenska teaterns scenbild Ár
  68104 helt enkelt en nªgot pªvrare kopia
  68105 av Criterions.+ Men lika uppenbart
  68106 Ár det att vissa psykologiska nyanser
  68107 i denna version gªtt henne f¡rbi;
  68108 de spÁnningar som Ándª ¡verlevt
  68109 i dramatiseringen kÁnner man
  68110 inte mycket av i Helsingfors, och
  68111 stycket framstªr som en visserligen
  68112 egendomlig men ganska ofarlig konstruktion.+
  68113 Bortsett frªn en viss slÁpighet i
  68114 tempot < eller vad en rikssvensk
  68115 bed¡mare av sprªkliga skÁl uppfattar
  68116 som slÁpighet < torde det
  68117 grundlÁggande felet ligga i besÁttningen
  68118 av kvinnorollerna.+ Vinagenturens
  68119 hustru, ett mondÁnt moderssubstitut,
  68120 Ár Ándª inte vilken societetsdam
  68121 som helst, vilket Gerda Ryselin
  68122 med sin nªgot operettaktiga
  68123 spelstil s¡ker g¡ra gÁllande.+ Fªr
  68124 man inget intryck av denna vÁl inkapslade
  68125 och f¡r ett slutgiltigt avg¡rande
  68126 livrÁdda hysterikas fascination,
  68127 f¡rblir det obegripligt hur den
  68128 erotiska turdansen ¡ver huvud taget
  68129 kan uppstª.+ Det uppfattas alltid som
  68130 speciellt oartigt nÁr tankarna gªr till
  68131 ett annat skªdespelarnamn; men rollen
  68132 borde ha legat bÁttre till f¡r en
  68133 nªgot yngre och mer tÁnjbar aktris
  68134 som MÁrta Laurent.+
  68135 Som en sfinxlik judisk antropolog,
  68136 som spelar nyckelrollen i intrigen,
  68137 har He1lene Hagelstam framf¡r
  68138 sin kollega i Londongiven f¡retrÁdet
  68139 att inte verka direkt frªnst¡tande;
  68140 med sin lÁtt orientaliska apparition
  68141 Ár hon pª nªgot sÁtt vacker.+
  68142 $ andra sidan blir hon, i motsats
  68143 till den engelska kollegan, ett lite
  68144 f¡r villigt byte nÁr jakten gªr; det
  68145 gªtfulla leende hon bÁr pª lÁpparna
  68146 varieras inte mycket under f¡restÁllningens
  68147 lopp, och hennes sÁrart
  68148 f¡refaller snarare pªlagd och demonstrativ
  68149 Án inifrªn framvuxen.+
  68150 De manliga rollerna Ár enklare,
  68151 i varje fall i Priestleys upplaga.+ Vinhandlaren
  68152 < som sjÁlv f¡r ordet i
  68153 romanen < lider dÁr diverse pªfrestande
  68154 sjÁlskval; men dessa Ár av betydligt
  68155 svagare natur i teaterstycket.+
  68156 Leif Wager f¡refaller ocksª pª sin
  68157 h¡jd f¡rvªnad och irriterad ¡ver
  68158 nyckfulla medmÁnniskors intrªng i
  68159 hans privatliv, men avvÁpnar med
  68160 sin repliksÁkerhet och sitt lediga
  68161 sÁtt att vara; inslaget av salongsfylla
  68162 Ár dÁremot f¡rvªnansvÁrt primitivt.+
  68163 Spelets bÁsta docka blir under
  68164 dessa omstÁndigheter Kurt Ingvalls
  68165 psykoanalytiker, dekorativ som
  68166 en cirkusartist i sin midnattsblª brokadrock
  68167 och till bredden fylld med
  68168 det lªgmÁlda, till intet f¡rpliktande
  68169 mÁnniskointresse som fackpsykologer
  68170 med sª magistral f¡rbindlighet
  68171 lÁgger i dagen.+ Ingvall g¡r just nu
  68172 ocksª en utmÁrkt insats i Schisgals
  68173 'Tigern' pª teaterns foaje1scen; han
  68174 Ár en kultiverad artist med sober
  68175 uppfattning och en mjukt ironisk distans
  68176 till sina roller.+
  68177 @vriga medverkande f¡rmªr
  68178 knappast intressera, och f¡restÁllningen
  681791glider vÁl som helhet f¡rbi utan att efterlÁmna
  681792varaktigare spªr.+.+ Som
  68180 det mest sensationella kan man f¡rmodligen
  68181 < i svallet efter den fam¡sa Salamadebatten < anteckna
  68182 att den kvinnliga antropologen i en
  68183 ¡mtªlig scen brªkdelen av en sekund
  68184 visar sig helt barfota om ¡verkroppen.+
  68185 Det Ár snart sagt den enda
  68186 punkt dÁr Gerda Wredes talf¡ra
  68187 men alltf¡r glÁttade inscenering gªr
  68188 ett steg lÁngre Án sin f¡rebild vid
  68189 Piccadilly cirkus.+
  72  1 En kvinna vªrdades i somras pª
  72  2 Karolinska sjukhusets neurokirurgiska
  72  3 klinik.+ Hennes utsikter till tillfrisknande
  72  4 bed¡mdes som obefintliga.+
  72  5 Hon lªg medvetsl¡s i respirator,
  72  6 och man vÁntade slutet.+ Chefen
  72  7 f¡r kliniken prof. Lars Leksell,
  72  8 som var pª semester i Italien, svarade
  72  9 nej pª den tillf¡rordnade ¡verlÁkarens
  72 10 telefonf¡rfrªgan om man
  72 11 kunde tillm¡tesgª thoraxkliniken,
  72 12 dÁr man ville f¡rs¡ka rÁdda en patient
  72 13 utan njurar med hjÁlp av den
  72 14 d¡ende kvinnans ena njure.+ Prof.
  72 15 Leksell ansªg att kvinnan inte under
  72 16 nªgra f¡rhªllanden fick f¡ras
  72 17 ¡ver frªn neurokirurgen till thoraxkliniken.+
  72 18 Sª skedde emellertid sedan
  72 19 en ny f¡rfrªgan frªn thoraxkliniken
  72 20 nªtt en annan lÁkare pª neurokirurgen,
  72 21 som inte kÁnde till prof.
  72 22 Leksells veto.+
  72 23 Kvinnan ¡verf¡rdes till thorax,
  72 24 sedan hennes anh¡riga efter kort
  72 25 betÁnketid och utan nªgon som helst
  72 26 ¡vertalning gett sitt samtycke till
  72 27 transplantationen.+ De anh¡riga hade
  72 28 ocksª vÁgletts av tanken att den
  72 29 d¡ende sjÁlv skulle ha ¡nskat ge
  72 30 sin njure ªt en livshotad medmÁnniska,
  72 31 om hon varit vid medvetande
  72 32 och kunnat bestÁmma ¡ver sin
  72 33 egen kropp.+
  72 34 Ett stort lÁkarlag pª thoraxkliniken
  72 35 inkallades, kvinnans ena njure
  72 36 avlÁgsnades och ¡verf¡rdes till mottagaren,
  72 37 vars njurfunktion var helt
  72 38 ur spel.+ Om den s. k. typningen,
  72 39 avsedd att bestÁmma de immunologiska
  72 40 m¡jligheterna till en lyckad
  72 41 transplantation, finns ingenting sagt
  72 42 i hittills tillgÁngliga uppgifter.+ (Med
  72 43 en slumpvis vald givare Ár m¡jligheterna
  72 44 till framgªng ytterst ringa.).+
  72 45 Efter ett par dagar avled som man
  72 46 vÁntat kvinnan som fªtt ge sin egen
  72 47 njure.+ TyvÁrr misslyckades transplantationen,
  72 48 och den som fªtt
  72 49 motta njuren st¡tte bort den och
  72 50 avled efter ytterligare en tid.
  72 51 @verlÁkaren pª Karolinska sjukhusets
  72 52 blodgivarcentral dr Bengt
  72 53 Gullbring, som fªtt anledning att
  72 54 f¡lja fallet eftersom sªdana operationer
  72 55 krÁver ymnig blodgivning, begÁrde
  72 56 i en skrivelse den 2 november
  72 57 1964 hos sjukhusets ¡verdirekt¡r
  72 58 G¡ran Karle1n, att omstÁndigheterna
  72 59 kring njurtransplantationen
  72 60 skulle utredas och att i avvaktan
  72 61 pª resultatet liknande transplantationsf¡rs¡k
  72 62 skulle f¡rbjudas pª sjukhuset.+
  72 63 Dir. Karle1n f¡rklarar att det var
  72 64 f¡rsta gªngen ett sªdant fall kommit
  72 65 till sjukhusledningens kÁnnedom.+
  72 66 Ur medicinsk, juridisk och
  72 67 lekmannamÁssig synpunkt Ár det
  72 68 utomordentligt viktigt att frªgan
  72 69 blir grundligt utredd.+ Han skaffade
  72 70 en lªng rad rapporter frªn de ber¡rda
  72 71 parterna, och materialet sÁndes
  72 72 den 10 november till medicinalstyrelsens
  72 73 disciplinnÁmnd.+ DÁr
  72 74 kompletteras nu utredningen och
  72 75 man torde ta god tid pª sig f¡r
  72 76 ett avg¡rande pª grund av frªgans
  72 77 enorma principiella rÁckvidd inte
  72 78 minst med hÁnsyn till de utomordentliga
  72 79 framsteg som transplantationskirurgin
  72 80 gjort och g¡r f¡r varje
  72 81 mªnad.+
  72 82 Enligt vad SvD har sig bekant
  72 83 Ár den dominerande uppfattningen
  72 84 bland Sveriges lÁkare att man inte
  72 85 fªr ¡verf¡ra livsviktiga organ frªn
  72 86 en patient som Ánnu Ár vid liv,
  72 87 lªt vara att livet snart vÁntas fly
  72 88 < nªgot som en lÁkare aldrig
  72 89 hundraprocentigt kan avg¡ra.+
  72 90 Utomlands har sªdana transplantationer
  72 91 gjorts, stora kommitteer
  72 92 har tillsatts med en rad experter
  72 93 f¡r att bed¡ma det hela rÁttsligt,
  72 94 etiskt och medmÁnskligt.+ De har
  72 95 inte avgett nªgot enhetligt utlªtande.+
  72 96 Vad man hittills kommit
  72 97 fram till Ár en bed¡mning frªn
  72 98 fall till fall.+ Med hÁnsyn till de
  72 99 mªnga och svªrbed¡mda fallen
  72100 som snart kan bli aktuella har
  72101 man som regel avvisat metoden.+
  72102 @ver huvud taget innebÁr mªnga
  72103 njurpatienters situation helt 'om¡jliga'
  72104 avg¡randen.+ De kan inte leva
  72105 utan njurfunktion.+ Konstgjorda njurar
  72106 och liknande resurser rÁcker
  72107 inte till.+ Material f¡r transplantationer
  72108 saknas.+ Vilka skall vÁljas ut
  72109 till liv och vilka skall man lÁmna
  72110 att d¡?+ DÁr uppstªr det svªraste
  72111 av prioriteringsproblem som mªnga
  72112 lÁkare Áven i Sverige ofta stÁlls inf¡r.+
  72113 I Seattle t. ex. har man f¡rs¡kt
  72114 l¡sa frªgan genom att lªta en
  72115 jury (ungefÁr som nÁr man d¡mer
  72116 skyldig eller inte skyldig, fastÁn det
  72117 hÁr inte Ár frªgan om nªgon skuld
  72118 givetvis) avg¡ra om vissa fall pª
  72119 grund av stor barnskara, central
  72120 f¡rs¡rjningsplikt el. dyl. har mera
  72121 rÁtt att fª leva Án andra.+
  72122 Experterna pª Karolinska sjukhuset
  72123 har av lÁttf¡rklarliga skÁl varit
  72124 oense.+ Vid f¡rhandsdiskussioner
  72125 om sªdana fall skulle uppstª har
  72126 prof. Clarence Crafoord hÁvdat meningen
  72127 att i sªdana fall dÁr oreparerbara
  72128 skador uppstªtt pª nervsystemet
  72129 och hoppet kan anses ute
  72130 med hundraprocentig sÁkerhet en
  72131 njure kunde fª ¡verf¡ras, om m¡jlighet
  72132 fanns att dÁrigenom rÁdda
  72133 en annan annars f¡rlorad mÁnniska.+
  72134 Om man vÁntar tills d¡den intrÁtt
  72135 Ár det betydligt svªrare att
  72136 lyckas med transplantatet.+ Prof.
  72137 Leksell som har sina patienters
  72138 trygghet f¡r ¡gonen och sitt ansvar
  72139 att ta har f¡rklarat att patienter
  72140 inte fick tas frªn neurokirurgen.+
  72141 SkrÁmmande perspektiv ¡ppnar sig
  72142 om man i framtiden skall fª anvÁnda
  72143 d¡ende mÁnniskors organ som
  72144 reservdelar f¡r att rÁdda liv pª andra
  72145 patienter.+
  72146 En mÁrklig omstÁndighet i fallet
  72147 Ár att tvª lÁkare frªn thoraxkliniken
  72148 i S¡dersjukhusets tidning Opuscula
  72149 Medica betecknat den d¡dssjuke
  72150 givarens njure som en s. k.
  72151 kadavernjure.+ De hÁvdar alltsª att
  72152 d¡den intrÁtt och livet upprÁtth¡lls
  72153 endast med konstlade medel.+ Det Ár
  72154 nªgot av samma problematik som
  72155 kring den nu aktuelle lÁkaren i
  72156 Kiruna, som avbr¡t livsuppehªllande
  72157 behandling.+ I fallet pª Karolinska
  72158 sjukhuset spelar det dock
  72159 in att m¡jligheterna till framgªng
  72160 var mycket begrÁnsade.+
  73  1 F¡r den som hÁvdar att konstens
  73  2 frÁmsta uppgift Ár att vara vacker
  73  3 och behaglig, finns all anledning att
  73  4 bes¡ka Thormod Larsens utstÁllning
  73  5 pª Galerie Pierre.+ Hans fÁrggravyrer
  73  6 Ár f¡rf¡riskt sk¡na.+ Det Ár en
  73  7 konst utan taggighet och aggression.+
  73  8 Hans stora tekniska kunnande Ár
  73  9 helt instÁllt pª det effektfulla och
  73 10 materialsk¡na.+ Denna konst utan
  73 11 dissonanser Ár en perfekt formgiven
  73 12 produkt, en inredningsdetalj som
  73 13 borde utmÁrkt fylla sin plats i en
  73 14 modern, mondÁn milj¡.+ Thormod
  73 15 Larsen Ár en av dessa informella
  73 16 esteter som med stort raffinemang
  73 17 drivit det behagfulla till sin spets.+
  73 18 Men det vackra blir, ªtminstone f¡r
  73 19 mig, lÁtt det alltf¡r vackra.+ Ointresset
  73 20 infinner sig snart.+
  73 21 Galerie Bleue arrangerar sina utstÁllningar
  73 22 kring ett tema.+ Den hÁr
  73 23 gªngen har man stannat f¡r nªgot
  73 24 som man kallar 'Klangbild'.+ Vad
  73 25 som menas med det utreder Sven
  73 26 L¡vgren nÁrmare med stor konsthistorisk
  73 27 lÁrdom, med intressanta exempel
  73 28 frªn Eckersberg och fram
  73 29 till Kandinsky.+ Men riktigt klok pª
  73 30 vad den nu utstÁllande konstnÁrsgruppen
  73 31 av fransmÁn och svenskar
  73 32 har med begreppet 'Klangbild' att
  73 33 g¡ra blir man knappast.+
  73 34 Hur som helst finns hÁr en del
  73 35 stimulerande konst < men ocksª
  73 36 det som man sÁtter frªgetecken efter.+
  73 37 $ke w. Anderssons utveckling
  73 38 stÁller jag mig en smula tveksam
  73 39 inf¡r.+ Hans koloristiska begªvning Ár
  73 40 obestridlig.+ Men Ár den inte just nu
  73 41 inne pª lite farliga vÁgar?+ Hªller
  73 42 inte han ocksª pª att falla f¡r det
  73 43 dÁr alltf¡r vackra?+ Intensiteten glider
  73 44 ¡ver i lÁttvunna materialeffekter,
  73 45 dÁr den medskapande ªskªdaren
  73 46 kanske har alltf¡r lÁtt att se mer
  73 47 Án som finns att se.+ Behªllningen
  73 48 blir nu fransmannen Rene1 Bros delikata
  73 49 naivismer men framf¡r allt
  73 50 Hasse Hellstr¡ms poetiskt gracila
  73 51 trªdmobiler.+
  73 52 Ocksª ¡ver Joy Egnels informella
  73 53 mªlningar vilar ett behagets skimmer,
  73 54 Áven om det Ár ganska matt.+
  73 55 Handlaget Ár inte sÁrskilt originellt,
  73 56 men visst kan man dr¡ja en stund
  73 57 inf¡r dessa dukar, dÁr hon sÁtter
  73 58 fÁrg i r¡relse i rytmer som kan vara
  73 59 hÁftiga, vªldsamma men oftast
  73 60 Ár mjuka, lÁtta.+
  73 61 MedutstÁllaren Liber Fridman frªn
  73 62 Argentina intresserar mest genom
  73 63 den sÁregna sammansÁttningen hans
  73 64 collage bestªr av.+ Delar av guld, silver,
  73 65 fjÁdrar, textilfragment och gamla
  73 66 indianska m¡nster ingªr.+ Om han
  73 67 pª det sÁttet fªngar och ¡verf¡r nªgot
  73 68 av de gamla kulturernas mystik
  73 69 till vªra dagar, som det sÁgs i katalogen,
  73 70 Ár mer tvivelaktigt.+
  75  11I mitten av sommaren gick en liten notis genom
  75  12svenska pressen, i att ecklesiastikdepartementet
  75  2 tillkallat fem experter
  75  3 med tvª sekreterare f¡r att 'se
  75  4 ¡ver f¡rslaget om Naturhistoriska
  75  5 riksmuseets framtida stÁllning och
  75  6 organisation nÁr det gÁller forskningsresurserna'.+
  75  7 En och annan tidningslÁsare
  75  8 fann det kanske en smula
  75  9 besynnerligt att veterligen endast
  75 10 en av de ifrªgavarande herrarna
  75 11 hade kontakt med nªgot av de
  75 12 forskningsomrªden, som riksmuseet
  75 13 representerar.+ Men det skulle vÁl
  75 14 bli nya stimulerande och tvÁrvetenskapliga
  75 15 grepp, fick man anta.+
  75 16 Sª smªningom blev direktiven
  75 17 kÁnda, varvid det visade sig att
  75 18 denna "¡versyn av Riksmuseets
  75 19 forskningsresurser' i sjÁlva verket
  75 20 avsªg en ytterst radikal nedrustning.+ 'I
  75 21 f¡rsta hand' skulle fyra
  75 22 av de sju professurerna dras in,
  75 23 nÁmligen de i botanik, entomologi,
  75 24 evertebratzoologi och paleozoologi.+
  75 25 Nªgon direkt motivering f¡r detta
  75 26 lÁmnades inte i direktiven, men det
  75 27 torde finnas grundad anledning antaga,
  75 28 att besparingsnitet varit avg¡rande.+
  75 29 Experternas egentliga uppgift
  75 30 var nÁmligen att planera f¡r
  75 31 ut¡kad forskning i fysiologi och
  75 32 biokemi vid Stockholms universitet,
  75 33 och f¡r att finansiera denna
  75 34 upprustning hade Riksmuseet utsetts
  75 35 att slaktas.+
  75 36 Denna alldeles nya variant av
  75 37 kulturens offervÁsen har vÁckt en
  75 38 utomordentlig indignation inte bara
  75 39 bland de nÁrmast ber¡rda vid Riksmuseet
  75 40 utan i sª gott som hela
  75 41 vªr biologiska vÁrld och lªngt dÁrut¡ver.+
  75 42 I utlÁndska fackkretsar har
  75 43 f¡rslaget vÁckt stort och f¡r vªrt
  75 44 land genant uppseende.+ < Alltnog,
  75 45 experterna effektuerade den begÁrda
  75 46 '¡versynen' i form av ett 'Program
  75 47 f¡r fysiologisk och molekylÁr
  75 48 biologi vid Stockholms universitet'
  75 49 som sÁndes ut f¡r remissbehandling.+
  75 50 En av de mest betydelsefulla remissinstanserna
  75 51 Ár givetvis UniversitetskanslersÁmbetet,
  75 52 vars yttrande
  75 53 i dagarna har offentliggjorts.+
  75 54 UK# har infordrat och erhªllit
  75 55 utlªtanden frªn de naturvetenskapliga
  75 56 fakulteterna i Uppsala, Lund,
  75 57 G¡teborg och Stockholm.+ Dessa instanser,
  75 58 som i detta Árende representerar
  75 59 verklig sakkunskap, har
  75 60 samtliga enhÁlligt och bestÁmt avstyrkt
  75 61 varje f¡rs¡k att amputera
  75 62 Riksmuseet och detta med en skÁrpa,
  75 63 som torde vara ovanlig i svenskt
  75 64 remissvÁsen.+
  75 65 Trots detta tillstyrker UK# i
  75 66 stort sett f¡rslaget i vad det avser
  75 67 Riksmuseet.+ #mbetet rekommenderar
  75 68 att Riksmuseet skall 'avlastas'
  75 69 (!) forskningsverksamheten
  75 70 och att 'vederb¡rande professurer
  75 71 f¡ras ¡ver till universitets- och h¡gskoleomrªdet
  75 72 . .+.+ I enlighet med vad
  75 73 utredningen och remissinstanserna
  75 74 (sic!!!) anf¡rt torde en inriktning
  75 75 pª fysiologisk och molekylÁr biologi
  75 76 b¡ra ske.'.+ Man frªgar sig intresserat
  75 77 vad det kan vara f¡r
  75 78 utomordentligt starka skÁl som har
  75 79 tvingat UK# att alltsª gª emot
  75 80 de naturvetenskapliga fakulteterna.+
  75 81 Mirabile dictu tycks pudelns kÁrna
  75 82 vara att UK# anser att det
  75 83 forskas on¡digt mycket i systematik
  75 84 hÁr i landet: 'Sªsom underlag
  75 85 f¡r bed¡mandet av det f¡r nÁrvarande
  75 86 f¡religgande behovet av professurer/laboraturer
  75 87 inriktade pª
  75 88 systematisk forskning inom biologiska
  75 89 Ámnen, har inom Ámbetet utarbetats
  75 90 bifogade sammanstÁllning.+
  75 91 HÁrav framgªr att en betydande
  75 92 ¡vervikt f¡religger betrÁffande tjÁnster
  75 93 med systematisk inriktning.+ Med
  75 94 utgªngspunkt i vad som i tjÁnsternas
  75 95 benÁmning anges i frªga om
  75 96 forskningsinriktning Ár antalet inrÁttade
  75 97 eller beslutade professurer/laboraturer
  75 98 med fysiologisk och
  75 99 molekylÁr inriktning endast 14 medan
  75100 antalet dylika tjÁnster inom
  75101 ¡vriga biologiska omrªden Ár 31.'.+
  75102 Detta Ár en hÁpnadsvÁckande argumentering.+
  75103 Vi fªr veta att det
  75104 skall finnas 14 tjÁnster i fysiologi
  75105 och 31 ¡vriga, men hur mªnga Ár
  75106 egentligen tjÁnsterna i systematik?+
  75107 Det var ju dem det var frªga om.+
  75108 Det fªr man inte veta, men en
  75109 'betydande ¡vervikt' Ár det, f¡rsÁkrar
  75110 UK#.+ RÁknas alla de 31
  75111 ¡vriga som systematik?+ Det g¡r
  75112 det n¡dvÁndigt att analysera den
  75113 bilaga, som UK# refererar till, och
  75114 som rubriceras som 'SammanstÁllning
  75115 ¡ver professurer och laboraturer
  75116 i biologi samt ¡ver antalet
  75117 licentiater och doktorer.'.+ Det kan
  75118 inte hjÁlpas om det blir en smula
  75119 lªngrandigt.+ Den ifrªgavarande bilagan Ár en
  75120 lista ¡ver vissa tjÁnster vid universiteten,
  75121 Riksmuseet och Skogsh¡gskolan.+
  75122 Bland de intressanta 31
  75123 pªtrÁffas i sammanhanget sª ¡verraskande
  75124 personer som professorn
  75125 och laboratorn i oceanografi i
  75126 G¡teborg.+ Bªda dessa geofysiker
  75127 har alltsª inm¡nstrats bland biologerna,
  75128 och att de inte kan rÁknas
  75129 som fysiologer mªste man obetingat
  75130 ge UK# rÁtt i.+ < med n¡dig
  75131 korrektion Ár det alltsª 43 biologiska
  75132 tjÁnster pª listan.+ Av dessa
  75133 Ár 19 botaniska och 24 zoologiska
  75134 (om professuren i strªlningsbiologi
  75135 skall rÁknas till de senare).+
  75136 De botaniska tjÁnsterna Ár i allmÁnhet
  75137 vÁl definierade och f¡ljaktligen
  75138 lÁtta att gruppera.+ Sedan
  75139 gammalt indelas Ámnet i tre huvudomrªden,
  75140 systematik (med morfologi),
  75141 fysiologi och ekologi.+ Av
  75142 de 19 tjÁnsterna Ár sju ¡vervÁgande
  75143 systematiska, sju fysiologiska
  75144 och fyra ekologiska, vartill kommer
  75145 laboraturen i marin botanik i
  75146 G¡teborg, alltsª ej specificerad och
  75147 vars innehavare arbetat inom alla
  75148 tre omrªdena.+
  75149 Av de 24 zoologiska tjÁnsterna
  75150 Ár sju klart fysiologiska, en anatomiskhistologisk
  75151 och fyra helt eller
  75152 ¡vervÁgande ekologiska.+ Vidare
  75153 finns sex universitetstjÁnster i 'zoologi'
  75154 och tvª i 'entomologi'.+ Dessa
  75155 befattningar Ár emellertid pª
  75156 intet sÁtt tjÁnster i systematik!+ Ett
  75157 exempel: professuren i zoologi i
  75158 Uppsala innehades tidigare av en
  75159 experimentalembryolog, och nÁr
  75160 tjÁnsten efter honom skulle tillsÁttas
  75161 erh¡lls f¡rsta f¡rslagsrummet av
  75162 en laborator i zoofysiologi.+ I sjÁlva
  75163 verket fordras f¡r dessa ªtta
  75164 tjÁnster icke nªgon sÁrskild kompetens
  75165 i systematik, och av de nuvarande
  75166 innehavarna Ár det knappast
  75167 nªgon som Ár ¡vervÁgande
  75168 systematiker, de flesta Ár det endast
  75169 i ringa grad eller inte alls.+
  75170 Sanningen Ár att i detta land finns
  75171 det inte en enda universitetsprofessur
  75172 eller laboratur i systematisk
  75173 zoologi!+ De enda systematikertjÁnsterna
  75174 Ár just de fyra professurerna
  75175 vid Riksmuseet, varav en Ár i paleozoologi.+
  75176 Sª Ár det med den systematikdominansen.+
  75177 Mycket anmÁrkningsvÁrt Ár f. ¡.
  75178 att UK#:s sammanstÁllning ¡ver
  75179 tjÁnster i 'biologi' Ár sª ytterst
  75180 ofullstÁndig.+ Vart har t. ex. de
  75181 bªda limnologiprofessurerna tagit
  75182 vÁgen?+ Bªda tillh¡r det ekologiska
  75183 omrªdet.+ Varf¡r f¡rtigs existensen
  75184 av flera professurer i genetik?+ Och
  75185 varf¡r fªr Skogsh¡gskolan vara
  75186 med, men inte Lantbruksh¡gskolan?+
  75187 DÁr finns intressanta siffror
  75188 att hÁmta.+ Vid Ultuna finns inte
  75189 en enda tjÁnst i systematik < dÁremot
  75190 bªde professur och laboratur
  75191 i vÁxtfysiologi, dito i djurfysiologi,
  75192 dito i mikrobiologi (som
  75193 Ár fysiologi och biokemi) samt en
  75194 rad tjÁnster i praktiskt tillÁmpad
  75195 djur- och vÁxtfysiologi.+ Till 'biologin'
  75196 i vidstrÁckt mening h¡r ju
  75197 ocksª hela det medicinska omrªdet,
  75198 dÁr det finns ett stort antal
  75199 tjÁnster i fysiologi, fysiologisk kemi,
  75200 immunbiologi, etc. alltsª just Ámnen
  75201 som skall gynnas enligt f¡rslaget.+
  75202 Det anf¡rda torde vara nog f¡r
  75203 att g¡ra klart att UK#:s siffror
  75204 delvis Ár rent felaktiga och i sin
  75205 helhet grovt missvisande.+ Konklusionen
  75206 att 'en betydande ¡vervikt
  75207 f¡religger betrÁffande tjÁnster med
  75208 systematisk inriktning' Ár falsk.+
  75209 Verkligheten Ár en helt annan.+
  75210 UK# har i sitt remissyttrande till
  75211 ¡verordnad myndighet lÁmnat vilseledande
  75212 uppgifter.+
  75213 I och f¡r sig kunde UK#:s rÁknekonst
  75214 avfÁrdas med en axelryckning.+
  75215 Men det allvarliga Ár att
  75216 den anvÁnds som argument f¡r att
  75217 tillstyrka den f¡reslagna plundringen
  75218 av Riksmuseet.+ #r nu detta
  75219 en sªdan olycka?+ Pª det mªste
  75220 man obetingat svara ja.+ Det Ár
  75221 nog tyvÁrr i allmÁnhet inte kÁnt
  75222 vilken utomordentligt vÁrdefull institution
  75223 som vªrt land Áger i Riksmuseet.+
  75224 Jag vill inskrÁnka mig till
  75225 att nÁmna en sida av dess verksamhet,
  75226 som jag rªkar kunna bed¡ma.+
  75227 Museets botaniska avdelning
  75228 Áger en mykologisk samling, som
  75229 sªvÁl kvantitativt som kvalitativt
  75230 Ár den kanske frÁmsta i vÁrlden.+
  75231 Genom tidigare tjÁnstemÁns framsynthet
  75232 och hÁngivenhet har hÁr
  75233 byggts upp en samling, som sÁrskilt
  75234 vad gÁller de f¡r forskningen
  75235 oumbÁrliga s. k. typexemplaren
  75236 Ár av enastªende vÁrde.+ I den
  75237 mÁngd av mykologiska avhandlingar
  75238 som utges frªn olika h¡rn av
  75239 vÁrlden Ár det regel att finna ett
  75240 tack till Riksmuseets botaniska avdelning
  75241 f¡r hjÁlp och lªn av material.+
  75242 Pª Riksmuseet har vi en
  75243 samling av biologiskt material, som
  75244 vi har all rÁtt att vara stolta ¡ver,
  75245 och som det Ár en hederssak och
  75246 en f¡rpliktelse mot den internationella
  75247 forskningen att vÁl f¡rvalta.+